De första stora protesterna mot Argentinas president Javier Milei, som vann valet 2023, kom från universitetsanställda och studenter förra året, vilket Universitetsläraren skrev om. Massdemonstrationer intog centrala Buenos Aires och universitetsbyggnader ockuperades, med bland annat ”öppna klasser” för allmänheten. De protesterade varnade då för att nedskärningarna skulle leda till ett ”vetenskapsmord”.
Det var inte falskt alarm, enligt en rapport från forskningscentret Ciicti från november. Sedan Milei tog över presidentposten har 5000 arbeten för forskare försvunnit, och det enbart inom naturvetenskap och teknik. Antalet anställda inom det nationella systemet av laboratorier har fallit med 15 procent och budgeten med 26 procent, enligt fackklubben.
Fakulteten för agronomi, en traditionellt stor sektor då Argentina är en av världens största livsmedelsexportörer, har också förlorat 15 procent av sin lärarkår, enligt en aktuell rapport från Buenos Aires universitet. I mitten av november gick universitetsanställda ut i en tredagars strejk mot frysta löner och presidentens lagda veto mot nya resurser till sektorn som parlamentet godkänt. Konflikten är fortfarande olöst.
På avdelningen för ekologi, genetik och evolution vid Buenos Aires universitet håller Nicolas Flaibani upp ett provrör med en krälande massa av fruktflugor.
– Det här är vad vi studerar… drogophila suzukii.
Enligt hans beskrivning är den praktiskt taget en alien, ett monster. Uppförstorad ser odjuret onekligen mer hotfullt ut.
– Det som gör dem speciella är det här sågformade äggläggningsröret som du kan se i mikroskopet, som gör att de kan angripa färsk frukt innan den börjat bli dålig, som i sin tur gör den mjuk och att andra skadedjur och mikroorganismer kan börja bryta ned den. De här kräken orsakar miljardskador världen över på jordgubbar, hallon, äpplen, jag kollade upp en lista på länder de spritt sig till och Sverige fanns också med. Vi tittar på hur de påverkas av olika miljöfaktorer – hur överlever de under vintern när det inte finns frukt, exempelvis.
Men nu hänger det här projektets överlevnad på en tunn tråd. Medan forskningsstipendier i praktiken tidigare förlängdes automatiskt den planerade tiden ut, har hundratals ansökningar avslagits de senaste åren. De tre personerna i laboratoriet – Nicolas Flaibani, Lucas Kreiman och Madelein Ortiz – har alla hittat olika provisoriska lösningar men ingen av dem vet om de kommer att kunna slutföra sina respektive projekt.
– Det här är verkligheten, för någon med en doktorsgrad i dagens Argentina: med internationella publiceringar i bland annat Ecology & Evolution. Mitt stipendium är på 900 000 pesos (ungefär 6000 kronor, reds anm.). Utöver det får man ha en lärarpost, jag får ytterligare 200 000 för det. Det är inte tillåtet att ha något annat jobb. Många klarar sig genom att samtidigt skriva för vetenskapliga tidskrifter – då måste en släkting formellt ta emot betalningen. Eller som privatlärare – alltid svart. Eller Uber, säger Madelein Ortiz.
Inflationen, som varit över hundra procent de värsta åren, gör det svårt att uppskatta, men gruppen kommer efter en del räknande fram till att stipendierna tappat 60 procent av sitt reala värde under 2020-talet. Många av deras tidigare kollegor har tröttnat.
– Vi brukade vara 25 personer som använde det här laboratoriet. Nu är fem eller sex kvar. Tidigare kom akademiker från många andra latinamerikanska länder till Buenos Aires, vi hade forskare från Chile, Colombia här i laboratoriet. Nu är de borta och de som får en chans flyr någon annanstans, nyligen var det en kollega som försvann till London, någon annan till Frankrike, säger Nicolas Flaibani.
– Det är så kortsiktigt, det är inte ens ekonomiskt rationellt. Vi lägger resurser på forskningsprojekt som sedan inte blir klara. Vi utbildar experter som sedan tar sina kunskaper utomlands i stället, säger Lucas Kreiman.
I det politiska budskapet från regeringen och libertarianska sociala medier-profiler har den akademiska världen och speciellt myndigheten CONICET, som finansierar den största delen av alla forskningsprojekt, ofta utmålats som en politiserad lekstuga och ett svart hål där pengar försvinner in i absurda projekt.
En studie om ”Batmans rumpa”, som analyserade homoerotiska undertoner i superhjälteserier, fick stor spridning. Men i verkligheten går över 80 procent av CONICET:s budget till naturvetenskap och teknik.
– Ska man ha någon chans att få finansiering idag ska man helst kunna utlova praktiska – ekonomiska – resultat direkt. Men det vi gör här är grundforskning. Det skulle kunna leda till viktiga framsteg som påverkar människors liv, men det är omöjligt att säga på förhand. Det är en investering i framtiden, men den nuvarande politiken kastar bort det, säger han.
Nedmontering av akademin i Argentina
Javier Milei vann presidentvalet 2023 och lovade att eliminera budgetunderskottet, vilket han gjort genom kraftiga nedskärningar. Universitetssektorn är bland de som förlorat mest då både lönenivåer och resurser till området har släpat efter inflationen. Kategorin ”vetenskap och teknologi” nådde som mest upp till 0,3 procent av Argentinas BNP, men har idag minskat till den rekordlåga nivån 0,15 procent.
