När universitetet i Bologna fyllde 900 år var det så kallade Magna Charta Universitatum en del i firandet. Dokumentet, som undertecknades i staden, slår fast universitetens akademiska frihet och oberoende från politisk och ekonomisk makt. Detta var 1988.
Sedan Georgia Meloni tillträdde som Italiens premiärminister 2022 har dock högskolesektorn utsatts för starka påtryckningar.
– Regeringen minskar lärosätenas anslag och försöker påverka hur de organiserar sig, säger Gabriele Caforio, generalsekreterare i universitetslärarnas fackförbund Federazione Lavoratori della Conoscenza (FLC CGIL).
Han har sin arbetsplats i Camera del Lavoro di Bologna, en fastighet på via Marconi i Bologna där flera av centralorganisationen CGIL:s medlemsförbund har kontor.
– Italienska universitet har under senaste decenniet gått igenom en nyliberal transformation. Regeringen prioriterar privat utbildning. Kunskap har blivit en handelsvara i stället för en offentlig tillgång, säger Gabriele Caforio.
Det hårdnande klimatet tvingar universiteten att söka privat finansiering. En utveckling som facket motsätter sig.
– För oss är den viktigaste frågan att utbildning ska vara offentlig och finansierad av samhället.
Ett annat problem är att medelåldern bland italienska universitetslärare stiger. Numera är 56 procent av lärarna över 50 år. Yngre akademiker har en lång och svår väg framför sig för att komma till den position som seniora professorer kan ha med säkert jobb och bra lön, förklarar Irene Tommasi, ledamot i FLC CGIL:s lokala styrelse.
– Bara en av tio doktorander blir till slut forskare och lärare på hög nivå. Osäkra anställningsformer bidrar till att många som vill starta en akademisk karriär inte klarar av det, säger hon.
Federico Barbino är personalrepresentant i akademiska senaten vid universitetet i Bologna, som är ett samordnande organ och länk mellan styrelse, rektor och universitetets olika avdelningar. Han framhåller att regeringen under de senaste åren gått till attack mot en rad forskare som uttryckt kritik mot den nationella politiken. De har också försökt att begränsa den akademiska friheten.
– Vi talar om personer vars rätt att utföra fri akademisk forskning är skyddad av konstitutionen, säger han.
Federico Barbino är bekymrad över att universitetet i Bologna tar in färre studenter från södra Italien än för några år sedan.
– Trots att vi har ett omfattande stipendiesystem blir det för dyrt för ungdomar från de delar av Italien där inkomsterna är lägre, säger han.
Universitetet i Bologna brukar betraktas som det äldsta universitetet i västvärlden som fortfarande är i drift. Byggnadsställningar runt några av de historiska byggnaderna vittnar om tidens påverkan, men annars är mycket av den gamla studiemiljön intakt.
Lucrezia Lunettini och Mariafrancesca Iacelli strosar över innergården i en palatsliknande byggnad där de just haft ett seminarium i sin juristutbildning. De har lockats till staden av möjligheten till dubbla examina, en från Bologna och en från något av de prestigefulla utländska lärosäten som universitetet samarbetar med.
– Bologna är bästa platsen om du läser juridik. Men kostnaderna är höga. Jag betalar 500 euro i månaden för mitt rum i en bostad som jag delar med fem andra, säger Lucrezia Lunettini.
Italiens största fack inom utbildning och forskning
Federazione Lavoratori della Conoscenza (FLC CGIL) är en del av den italienska fackliga centralorganisationen CGIL. Förbundet bildades 2006 och representerar anställda inom skola, universitetsutbildning, forskning och yrkesutbildning.
CGIL (Confederazione Generale Italiana del Lavoro) har knappt sex miljoner medlemmar och är störst av Italiens tre fackliga centralorganisationer. Även inom de två andra – CISL och UIL – finns förbund som organiserar personal inom högre utbildning: CISL Università och UIL Scuola RUA.
