Dhanishta Khaparde och hennes man Vishal kommer ut från Stocholmsmässan med både lättnad och oro i blicken. Lättnad över att just ha genomfört det 90 minuter långa medborgarskapsprovet. Oro över vad som ska hända om resultatet inte blev tillräckligt bra.
– Mina känslor är blandade. Jag tror att det gick bra, men samtidigt har jag inte förstått vad som händer om vi inte klarar provet, säger Dhanishta Khaparde, som är produktchef på Volvo Cars.
Paret bor bara några kilometer från mässan i Älvsjö i södra Stockholm. De flyttade dit från Mumbai i Indien för nio år sedan.
– Vi har arbetat från första dagen vi kom till Sverige och hela tiden bidragit till samhället genom att betala skatt. Då känns det konstigt att behöva göra ett sådant här prov, säger Vishal Khaparde, utbildad ingenjör med en masterexamen i företagsekonomi.
Lite längre bort väntar Mo Battal på att kompisen Sherwan Khalil ska komma ut från provlokalen. De jobbar båda i transportbranschen och har kört hela natten från Skåne för att slippa lägga ut pengar på boende.
Mo är redan svensk medborgare, men Sherwan behöver klara provet för att få sitt medborgarskap. De kom till Sverige från den syriska staden Afron i den stora flyktingströmmen för cirka tio år sedan.
Snart anländer Sherwan Khalil, klädd i ett stort leende.
– Bra att de har gjort ett prov i samhällskunskap. Det är bara när man är tvungen som man lär sig, men nästa gång borde man få göra provet i Malmö, säger han.
Medan de nästan 900 provdeltagarna kämpat med frågor om demokrati, statsskick och svensk historia har Johan Forssell (M) mött media utanför mässhallen. Som migrationsminister i Tidöregeringen har han drivit på att för att få medborgarskapsprovet på plats. I slutet av maj 2025 gav regeringen Stockholms och Göteborgs universitet i uppdrag att hjälpa Universitets- och högskolerådet, UHR, ta fram de första delproven i svenska och samhällskunskap.
Att universiteten skulle utveckla ett medborgarskapsprov föreslogs redan 2021 i en utredning som beställdes av den förra S-regeringen. Nu är det 15 augusti 2026 och en månad kvar till valet. I samtal med Universitetsläraren bemöter Johan Forssell de invändningar som de båda lärosätena haft mot den pressade tidtabellen:
– Det finns alltid de som tycker att det är för kort tid. Jag tror att den stora frågan framöver snarare blir hur det kunde dröja ända till 2026 innan man behövde kunna lite svenska för att bli medborgare i vårt land. Det som redan är en självklarhet i stort sett i alla andra europeiska länder.
En som gått i polemik med Johan Forssell träffar vi i Bloms hus, en ståtlig trevåningsbyggnad med nästan 200 år på nacken på Stockholms universitetsområde i Frescati. Här har rektor Hans Adolfsson sitt kansli.
Han upprepar sin syn: Att hjälpa UHR med att utforma medborgarskapsprov är ett politiskt uppdrag som universitet och högskolor inte ska hålla på med.
– Att regeringen pekar ut två lärosäten och ger dem i uppdrag att stötta en annan myndighet i något som inte ligger inom ramen för vårt grunduppdrag är något helt nytt, säger Hans Adolfsson.
Hur påverkar det universitetets trovärdighet?
– Är det här något man vill sätta i system kan vi få vilka uppdrag som helst som bygger på en politisk uppgörelse eller motsvarande. Det strider mot den praxis där armlängds avstånd gäller mellan stat och lärosäten. Långsiktigt kan det urholka förtroendet för akademin.
Först var det meningen att även provet i svenska skulle vara klart i augusti i år. Efter universitetsledningens protester flyttades tidsgränsen fram ett år, men även det är för lite, framhåller Hans Adolfsson.
– Vår tidtabell ligger fast. Vi menar fortfarande att det behövs minst tre år för att ta fram provet i svenska. Det måste utformas noggrant och vi behöver validera att det fungerar.
Varför tar det så lång tid?
– Provet måste göras rättssäkert. Det ska vara så neutralt och objektivt som det bara går.
Du har sagt att universitetens nuvarande myndighetsform gör er sårbara för direkt politisk styrning. Hur skulle en förändrad organisationsform ge ett bättre skydd?
– En ändrad organisationsform där lärosäten inte längre är statliga myndigheter medför att den lydnadsplikt som gäller myndigheter inte längre skulle gälla. En sådan ändring skulle medföra ökad armlängds avstånd mellan politik och lärosäte och därmed öka den institutionella autonomin och den akademiska friheten, säger Hans Adolfsson.
I en annan del av Stockholms universitet har Karolina Wirdenäs, prefekt vid institutionen för svenska och flerspråkighet, samlat några av sina medarbetare som jobbar med att ta fram medborgarskapsprovet i svenska.
– Vi meddelade tydligt från början att det tar oss minst tre år att ta fram ett prov. Att regeringen skjutit fram tidpunkten när provet ska vara färdigt till oktober 2027 förändrar inte vår tidsram. Om man vill att det ska gå snabbare får man be någon annan ta fram provet, säger hon.
Enhetschefen Vendela Blomström nickar instämmande.
– Det är som att be någon baka ett surdegsbröd på 30 sekunder. Det kommer aldrig bli ett surdegsbröd för det behövs en jäsningsprocess, säger hon.
När institutionen får uppdrag från myndigheter som till exempel Skolverket är det ett traditionellt förfarande med offertförfrågan och anbud från lärosätet som gäller, förklarar Karolina Wirdenäs.
– Då kan vi ta ställning till om vi har den kompetens och de förutsättningar som behövs för att ta uppdraget. Vi ser om det ligger i linje med det vi gör och om det finns resurser. I det här fallet blev SU i stället utpekat direkt, så frågan om vi skulle göra det kom aldrig. Vi har alltså inte haft möjlighet att säga vare sig ja eller nej till uppdraget.
Universitetetets ordinarie verksamhet ska inte påverkas. Undervisning, forskning och framtagande av andra prov måste fortgå som vanligt. Det innebär att det både behövs omfördelning av kompetens och nyrekryteringar för att pusslet ska gå ihop.
– Jag har alltid varit lockad av att jobba med storskaliga språktest och ser det i hög grad som ett hantverk, säger forskaren Lars Bokander, som rekryterats för att utveckla medborgarskapsprovet.
Lars Bokander
Forskare på Stockholms universitet
Vad arbetar ni med just nu?
– Vi läser forskningslitteratur, tittar på hur andra länder gjort och spånar fritt om uppgifter som kan ingå i provet. Utprovning av provuppgifter är en mycket stor del av arbetet, säger han.
Göteborgs universitet klarade att ta fram provet i samhällskunskap till i år. Varför behöver ni mer tid?
– Samhällskunskapen är ett kunskapsprov, det vi producerar är ett färdighetsprov. Det är helt olika kompetenser som testas. I den statliga utredningen som ligger till grund för införandet av medborgarskapsprovet står att det tar tre till fem år att ta fram provet i svenska, säger Vendela Blomström.
Till det som tar tid hör att få människor att vilja vara med i testpaneler och undersöka effekter av bakgrundsfaktorer.
– Vi behöver ta reda på om en viss provuppgift systematiskt gynnar eller missgynnar en deltagargrupp på ett sätt som inte har med deras språkkunskap att göra. Kanske klarar personer från Frankrike en viss fråga jättebra, medan de från Tyskland klarar den dåligt. Då är det något tveksamt med den frågan och det kan man bara få veta genom att få tag på en massa fransmän och tyskar, säger Lars Bokander.
Nivån på medborgarskapsprovets frågor utgår från den europeiska referensramen, GERS, som är ett stöd för alla som undervisar i språk och bedömer språkinlärning.
– Det är vad vi har att relatera till, men GERS togs fram i en delvis annan kontext, så vi måste tolka hur vi kan använda den för det här syftet, säger Lars Bokander.
Hur ser ni på att lärosätena genom uppdraget att ta fram medborgarskapsprov riskerar att hamna närmare politiken?
– Det är klart att det väcker stark oro. Att ålägga lärosätena uppdrag på det här sättet riskerar att försämra relationerna mellan regeringen, departement och lärosätena. Vi undrar naturligtvis om det ska fortsätta så här och hur det i så fall påverkar den akademiska friheten, säger Karolina Wirdenäs.
För Göteborgs universitet är den första fasen i uppdraget att ta fram provet i samhällskunskap avklarad.
– Det har absolut varit en tidspress. Men till skillnad från Stockholms universitet har vi inte behövt nyrekrytera personal, säger Alli Klapp, prefekt vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
Ali Klapp
Prefekt vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Nu väntar nästa fas – att analysera provet.
– Vi behöver bland annat se hur väl uppgifterna fungerar och att det mättekniskt håller en bra kvalitet. Vi har haft i uppdrag att göra en förstudie och ta fram ett prov som först måste prövas ut. I analysarbetet följer vi den gängse procedur man alltid går igenom med provkonstruktioner. Vad man sedan använder provet till är en politisk fråga, säger Alli Klapp.
Samhällskunskapsprovet består av flervalsfrågor där ett svar är rätt. Rättningen sker automatiskt och resultatet beräknas vara färdigt under oktober och skickas då från UHR till Migrationsverket.
– Är du godkänd går processen med ansökan vidare. Är du inte godkänd kommer det den här gången bli möjligt att göra ett omprov. När och i vilken form är ännu inte bestämt, säger Andreas Sandberg, enhetschef på UHR, som ansvarar för genomförandet av provet.
Under provdagen på Stockholmsmässan hade UHR ett 70-tal personer på plats som bland annat provledare och värdar. Mässan bidrog med ytterligare ett 20-tal personer.
Någon färdig plan för var och i vilka lokaler framtida medborgarskapsprov kommer att hållas finns inte. Att engagera fler lärosäten är ett alternativ, men mitt under en termin är inte deras lokaler så tillgängliga och det finns fler tänkbara lösningar, framhåller Andreas Sandberg.
– Logistiskt fungerade Stockholmsmässan bra och det är mycket möjligt att vi kommer anlita kommersiella aktörer även i fortsättningen. Vi ville skapa en miljö som var så tillmötesgående som möjligt för deltagarna. Många var väldigt nervösa.
Andreas Sandberg
Enhetschef på UHR, som ansvarar för genomförandet av provet
Säkerheten är ytterligare en aspekt som kräver noggrann planering.
– För oss är det här är en ny verksamhet med en stor samling människor. Därför var det viktigt att vara väl förberedda på oväntade händelser. Vad gör vi om ett larm går, hur hanterar vi säkerheten kring provet om vi behöver utrymma?
Är kopplingen till migrationspolitiken en säkerhetsfråga?
– Det fanns så klart med som en faktor, men det är svårt att bedöma för oss som inte har jobbat med de frågorna tidigare. Inga incidenter uppstod under provet.
Premiärprovet var gratis, men i fortsättningen kommer UHR ta ut en avgift på 2 000 kronor. Eventuella kostnader för resa och boende får provdeltagarna stå för själva.
Stockholms universitet står fast vid att provet i svenska tar minst tre år att ta fram. Hur hanterar UHR att det kanske inte kommer finnas något prov 2027 som det enligt uppdraget ska finnas?
– Debatten om hur SU ser på språkprovet är väl känd och den sker snarast mot departementet. Vi har inte fått något ändrat uppdrag. Vi planerar för att kunna genomföra ett prov i svenska i oktober 2027. Något annat kan vi inte göra, säger Andreas Sandberg.
För framtida medborgarskapsprov finns till skillnad från vid premiärprovet i augusti inga beslut om att det ska gå att göra ett omprov för den som inte får godkänt resultat, uppger Migrationsverket.
Det första provtillfället i samhällskunskap i augusti genomfördes som ett utprövningsprov, för att bland annat testa och utvärdera provfrågor. Det var därför ett särskilt provtillfälle och en anledning till att de deltagare som inte lyckas få godkänt resultat får chansen att göra ett omprov.
Hade de som skrev provet den 15 augusti fått information om vad som händer om de inte får godkänt på det provet?
– Ja, det informerade vi om via det anvisningsbrev som gick ut på svenska till provdeltagarna vid tre olika tillfällen i juni, säger Marvin Hansson, presskommunikatör på Migrationsverket.
Kan man förutsätta att alla kunde ta till sig informationen?
– I och med att provet utförs på svenska får man förutsätta att man även kan ta till sig anvisningsbrevet på svenska.
Hur lång tid tar det från att ett godkänt provresultat registreras tills ett slutgiltigt beslut om medborgarskap fattas?
– Det är svårt att ge en generell tidsperiod. Resultaten rapporteras automatiskt från UHR till oss på Migrationsverket. Hur lång tid hanteringen av ett ärende tar beror på om det behövs ytterligare utredning och hur belastningen på våra handläggare ser ut just då, säger Marvin Hansson.
Utanför Stockholmsmässan hoppas Catherine Mollel att hon ska få ett snabbt besked. Det är bra att ha kunskaper om samhället, men samtidigt känns det som att regeringen vill göra det svårt att bli svensk medborgare, säger hon.
Catherine Mollel är undersköterska och arbetar inom sjukvården hemma i Jönköping. Hon kommer ursprungligen från Tanzania och flyttade till Sverige för tio år sedan.
– Jag åkte hit igår och övernattade hos min syster som bor i närheten. Snart ska jag plugga vidare för att bli sjuksköterska, men det skulle vara bra att först få veta att jag får bli svensk medborgare, säger Catherine Mollel.
Så fungerar det nya medborgarskapsprovet
- Medborgarskapsprovet används för att se om personer som ansökt om svenskt medborgarskap uppfyller kraven på kunskaper i svenska och om det svenska samhället.
- Provet införs stegvis. Prov i svenska kommer att införas i två delar: den första om läs- och hörförståelse, det andra om skriftlig och muntlig färdighet. Det första medborgarskapsprovet i svenska är planerat att genomföras hösten 2027.
- Migrationsverket avgör vem som får skriva ett medborgarskapsprov. Det går bara att anmäla sig om man fått ett anvisningsbrev från myndigheten.
- Det går att uppfylla kravet på grundläggande kunskaper om det svenska samhället även på annat sätt och då behöver man inte skriva provet. Du ska då visa att du har kunskaper om det svenska samhället genom godkänt betyg i samhällskunskap eller grundläggande samhällsorienterande ämnen från årskurs nio eller gymnasieskolan. Folkhögskolestudier på gymnasial nivå och Komvux fungerar också.
- Det gäller även provet i svenska språket. Den som har gymnasiebetyg i svenska eller på annat sätt kan styrka sina kunskaper i svenska enligt regelverket behöver inte skriva det provet.
- Medborgarskapsprovet kan bara göras på svenska.
Källa: Migrationsverket och UHR
