I genomlysningen av kommunikationsverksamheten vid Göteborgs universitet, som tidningen Publikt var först att rapportera om, föreslås en neddragning med cirka 24 heltidstjänster, eller 24 miljoner kronor. Det motsvarar en minskning med omkring 15 procent.
Från den fackliga sidan är kritiken hård mot hur processen kring nedskärningarna drivits från ledningen vid Göteborgs universitet. Maja Pelling, ordförande för Saco-S vid Göteborgs universitet menar att processen börjat i helt fel ända, med rapporten ”Sammanhållet och effektivt verksamhetsstöd. Målbild och plan för genomförande 2026–2028”, som presenterades 2025.
– Där framgår att rektor redan då fastställt ett övergripande effektiviseringsmål på 200 miljoner. Dessutom anges de förväntade effektiviseringsnivåerna för de olika områdena. Man brukar ju göra en genomlysning först och sen komma till hur mycket man ska spara – det är svårt att tala om en förutsättningslös genomlysning när besparingsmålet redan är bestämt.
Maja Pelling
Ordförande, Saco-S vid Göteborgs universitet Johan Wingborg
Maja Pelling frågar retoriskt: var finns medinflytandet?
– Från facklig sida har vi under hela processen och vid upprepade tillfällen efterfrågat information inom ramen för MBL, men varken målbilden eller genomlysningen av kommunikationsverksamheten har lagts fram för behandling innan de presenterades på universitetets webbplats. Bristen på information och därmed möjlighet till fackligt inflytande har på så vis avsevärt försvårats.
Ytterligare en fråga som Maja Pelling betonar är vad som händer med arbetsuppgifterna när antalet anställda blir mindre.
– Universitetets egen riskanalys lyfte risken att administrativa uppgifter flyttas över på lärare och forskare, men genomlysningen tar inte upp den frågan. Det saknas en beskrivning av hur den risken ska hanteras. Besparingarna får inte leda till ökad arbetsbelastning för medarbetarna.
SULF har nu lämnat in en framställan om förhandling i rättstvist. Förbundet anser att Göteborgs universitet har brustit i sina skyldigheter enligt MBL och har framställt ett skadeståndsyrkande som ännu inte preciserats.
– Vi ser allvarligt på de brister vi uppfattar i processen. Vår förhoppning är att frågan ska bidra till att tydliggöra hur information och fackligt inflytande ska säkerställas vid större verksamhetsförändringar. Det är viktigt både för medarbetarna och för en väl fungerande samverkan vid universitetet, säger Maja Pelling.
Malin Asplund, biträdande universitetsdirektör, känner igen kritiken från de fackliga organisationerna.
– Vi gör ju någonting nytt nu som vi inte har erfarenhet av och där behöver vi bygga ett samarbete och ett gemensamt arbetssätt. Det är nytt för båda parter och det kommer vi löpande att hantera i MBL under hösten. Först nu finns det några konkreta förslag på bordet. Det sätter nog dialogen i en annan kontext när vi har något konkret att prata kring, säger hon.
Förslaget om nedskärningar på kommunikationsområdet möts av oro i organisationen. Johanna Hillgren, fakultetskommunikatör och pressansvarig på humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet, är kritisk till förslagen på personalminskningar i genomlysningen.
”Först föreslås en modell att arbeta i, där de är tydliga med att om det ska kunna fungera så behöver varje fakultetsnivå ”bemanna upp” ett visst antal funktioner. Det jämförs sedan med dagens bemanning för att kunna se vad det finns för utrymme att plocka bort heltider på de olika ställena i organisationen. För samtliga fakulteter landar man i ett förslag på hur många som därmed kan bli av med sitt jobb”, skriver hon i ett mejl till Universitetsläraren.
Johanna Hillgren
Fakultetskommunikatör och pressansvarig, humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet
Hon betonar att siffrorna inte alltid går ihop, och särskilt inte när det gäller humanistiska fakulteten.
”Vi förväntas klara oss på färre än vad utredarna själva anser krävs i den nya modellen. Trots att vi redan idag är så lågt bemannade i förhållande till övriga GU att vi redan nu sett sjuktal bland våra kommunikatörer som ingen i den övriga verksamheten känner igen. Alla måste alltså göra besparingar, oaktat nuläge.”
Johanna Hillgren menar att det finns en enorm frustration i verksamheten kring basala saker som vad genomlysningen av området kommunikationsstöd bygger på.
”Om det inte säkerställs att underlaget är korrekt och vilka personer som ingår i beräkningarna går det inte att köpa siffror och förslag till besparingar i tjänster. Många undrar också varför den centrala nivån inte redovisas på samma sätt. Vi skulle behöva få se vilka funktioner som ska finnas centralt.”
Men Johanna Hillgren är positiv till det föreslagna nya arbetssättet.
”Jag tycker att det finns många kloka tankar bakom den föreslagna organisationsmodellen och ser fram emot en möjlighet att kunna arbeta mer specialiserat och få en möjlighet till samarbete som inte går lika lätt i dagens decentraliserade organisation”, skriver hon till Universitetsläraren.
I den fortsatta processen ska universitetsledningen ta ställning till förslagen i genomlysningen och siktar på att presentera resultatet den 27 januari 2027.
Besparingar på GU-kommunikation
Utredningen ”Sammanhållet och effektivt verksamhetsstöd. Genomlysning av området kommunikationsstöd” har gjorts av Ida Northfell, enhetschef för kommunikationsenheten, Ida Rosengren, kanslichef vid konstnärliga fakulteten och André Jawahiri, administrativ chef vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
De föreslår att kommunikationsstödet vid Göteborgs universitetet samlas organisatoriskt på två nivåer: fakultetsgemensam och universitetsgemensam nivå. Men det innebär inte att kommunikatörerna ska bli fysiskt placerade tillsammans.
Översynen av kommunikationsverksamheten är den första etappen av en översyn av hela verksamhetsstödet vid universitetet. Bakgrunden, som Universitetsläraren tidigare skrivit om, är en pressad ekonomisk situation där Göteborgs universitet ska minska sina kostnader med tio procent på tre år.
Vidare menar man i genomlysningen att för att uppnå besparingar krävs ”minskat dubbelarbete, gemensamma arbetssätt och tydligare prioriteringar” och att ”verksamheten behöver acceptera förändrade ambitionsnivåer och att vissa kommunikationsinsatser minskar eller upphör”.
