En som har funderat på hur forskare kan förhålla sig till AI, bland annat i sitt vetenskapliga skrivande, är Eva Medin, språkspecialist på kommunikationsavdelningen vid Högskolan i Borås. I den rollen jobbar hon nära doktorander under hela deras skrivprocess. Hon menar att AI kan hjälpa forskare att tänka, men ska inte tänka åt dem.
– AI är ett bra verktyg, men det ska vara en spik, inte hammaren. Jag använder det som bollplank eller hjälp att upptäcka oklarheter och kanske alternativa tolkningar, säger hon.
Något man inte ska överlåta åt AI, påpekar Eva Medin, är analys, slutsatser och prioritering, de delar man behöver kunna försvara och förklara. Men det finns sätt att använda artificiell intelligens, utan att den ersätter det egna tänkandet.
– AI kan synliggöra problem i stället för att dölja dem. Be inte om hjälp att förbättra din text, utan be i stället om hjälp att identifiera vad i texten som kan vara oklart. Låt den granska ett stycke eller en mening i taget. Är det sant? Är det precis vad jag vill ha i den här delen av texten? Då kan AI upptäcka vilket intellektuellt arbete som återstår, utan att göra arbetet åt dig.
Eva Medin
Språkspecialist, Högskolan Borås Ida Danell
Det talas mycket om AI-fusk, men Eva Medin tycker inte att det är den viktigaste frågan. Hon menar att AI kan underminera hela akademin.
– Vad är vi här för? Är det inte för att tänka stora tankar och komma fram till våra egna idéer? Vi ska vara kritiska tänkare som bidrar till kunskap. Om vi inte gör det hårda arbetet själva, vad är poängen? frågar hon retoriskt.
Eva Medin jämför med råd som doktorander kan få av handledaren eller av en språkexpert som henne själv, att de till skillnad från AI har en vetenskaplig synvinkel. Hon säger att vissa lärosäten börjat dra ner på språkstöd och menar att det kan medföra problem.
– Då tappar man kompetens och jag tycker att man därmed ger bort det ansvar som man egentligen har som lärare. Nu har vi många studenter som inte har svenska som förstaspråk och jag tycker inte vi ska överlåta deras språkstöd till Copilot eller liknande.
Eva Medin poängterar att hon inte tycker att AI är enbart negativt. Det kan bidra till att fler inkluderas i akademin, bland annat genom översättningsfunktioner. Men även den typen av AI-tjänster bör användas på ett klokt sätt.
– En översättning kan se väldigt rimlig ut men om man är specialist på ett ämne spelar det stor roll om ett precist vetenskapligt ord har bytts ut mot något annat.
Flera lärosäten har startat AI-utbildningar för sina anställda. Ett exempel är Högskolan Väst som hösten 2025 släppte en självstudiekurs i AI. Kursen ligger öppen på lärosätets webbplats så att vem som helst kan gå den, även utanför Högskolan Väst.
IKT-pedagogen Maria Nilsson har varit med och utvecklat kursen. Hon lyfter att universitetslärare behöver förstå hur AI påverkar samhällsutvecklingen, för att anpassa kursinnehåll och pedagogik därefter.
– Jag tror att diskussionen om AI är väldigt viktig. Man kan inte sitta på sin egen kammare och fundera kring det här. Man behöver diskutera och vända och vrida på det, säger Maria Nilsson.
Maria Nilsson
IKT-pedagog, Högskolan Väst
Kursen består av sex delar, där den första riktar sig till nybörjare och handlar om hur man promptar.
– Vi märkte ganska tidigt att det var där det stannade för många, man har läst om AI men inte vågat använda det. Så den delen är till för att komma i gång och hitta ett mervärde för sig själv.
Ett annat tema i kursen är informationssäkerhet. Med hjälp av en trafikljusmodell får deltagarna lära sig hur man ska tänka i fråga om att dela uppgifter med AI-tjänster.
– Det är grönt ljus för till exempel beslutade kursplaner, publicerade forskningsresultat och -rapporter. Gult ljus är information med normala skyddskrav, som projektplaner, personallistor och kursvärderingar innan sammanställning. Sådant som inte ska delas med AI ger rött ljus och det gäller bland annat tentor för genomförande, läkarintyg och anbud i upphandlingar, förklarar Maria Nilsson.
Högskolan Väst har beslutat att delkursen om informationssäkerhet samt en delkurs som heter ”AI och generativ AI” är obligatoriska för alla anställda. På så sätt uppfyller lärosätet kraven i AI-förordningen, enligt Maria Nilsson.
AI-förordningen är beslutad på EU-nivå och är en så kallad produktsäkerhetsreglering.
– EU har pekat ut vissa användningssätt där AI innebär en hög risk och då ställer man väldigt mycket krav på leverantören av AI-system, berättar Jeanna Åkerman som är jurist på Post- och telestyrelsen.
Forskning är undantaget från bestämmelserna i AI-förordningen, men bara så länge forskaren eller lärosätet inte klassas som leverantör av ett AI-system.
– Forskning, testning och utvecklingsverksamhet för AI-system eller AI-modeller är undantagen innan de släpps ut på marknaden eller tas i bruk. Om man testar och använder riktiga data, riktiga personuppgifter till exempel, då omfattas man ändå av regleringen, säger Jeanna Åkerman.
Om man som enskild forskare använder riktiga data behöver man känna till begränsningarna i både AI-förordningen och dataskyddsförordningen.
Jeanna Åkerman ger ett exempel på när en enskild forskare kan klassas som leverantör av ett AI-system.
– Om du använder en väldigt generell AI-modell och sen gör några förändringar så att det blir ett AI-system som du har anpassat för dig själv, något du har nytta av för ditt specifika ändamål, då har du blivit en leverantör. Då måste du fortfarande hålla koll på att det inte är ett högrisksammanhang eller någonting som faktiskt är förbjudet enligt AI-förordningen.
Så kan AI bli ett stöd i skrivprocessen
-
Låt AI hjälpa till med språkproblem snarare än forskningsproblem. Ju närmare AI kommer de delar av arbetet som du själv senare måste kunna försvara, desto mer begränsad bör dess roll vara.
-
Använd AI för att synliggöra problem. Be inte bara AI att ”förbättra” en text. Be den i stället identifiera vad som är oklart.
-
Om du ber om textförslag, gör det för en mening eller ett kort stycke i taget. Granska dem sedan kritiskt, så hjälper AI till att upptäcka vilket intellektuellt arbete som återstår.
Källa: Eva Medin, språkspecialist, Högskolan i Borås
