Genomtänkt form kan lyfta lärandet

Förenkla, skala fram kärnan i ämnet och använd ett konsekvent formspråk både i det du säger och bilderna du visar. Då kan estetiken i pedagogiken motivera och inspirera studenterna.

4 november, 2026
Att visa studenterna ett föremål, till exempel en leksak eller en modell, kan vara ett sätt att variera en föreläsning.

Workshopen ”A picture says more than a thousand words” har i två år hållits vid Umeå universitet. Efter en inledande föreläsning om konst och konsthistoria följer övningar och diskussioner kring estetikens roll i pedagogiken.

Bakom workshopen står Suzanne Brink, universitetslektor vid enheten universitetspedagogik och lärandestöd, och Niklas Andersson, adjunkt vid Designhögskolan i Umeå, där han undervisar i interaktionsdesign och presentationsteknik. De menar att det visuella och stilmässiga i undervisningen är viktigare än många tror.
– När vi pratar om kurser brukar det mest handla om innehållet och pedagogiken, inte så mycket om estetiken. Men den kan spela en stor roll för lärandet, säger Suzanne Brink.

Föreläsningar baseras oftast på skriftlig och muntlig framställning. Lite nytänkande kring formerna kan bidra till att stärka studenternas förståelse, menar Niklas Andersson.
– Forskning visar att testpersoner som får interagera med någonting, inte bara sitter och lyssnar, kommer ihåg saker på ett helt annat sätt. Som lärare kan man använda många olika verktyg för att åstadkomma det, säger han.

Bilder och illustrationer av olika slag kan hjälpa studenterna att få överblick över komplexa samband. Men det bör inte vara vilka bilder som helst, och inte olika typer av bilder under samma föreläsning. Ständigt nya formelement dis­traherar och drar uppmärksamheten från det viktiga.
– Konsekvens och enhetlighet är bäst. Då kan studenterna lägga fokus på innehållet, säger Suzanne Brink.

Powerpointpresentationer med långa och faktatunga punktlistor förekommer ofta. Bantad text och mer bilder och illustrationer är en bättre väg att gå, menar Niklas Andersson.
– Gör fler slides med mindre information på varje, helt enkelt. Då har det du säger en större chans att fastna hos studenterna.

Konkret innebär det att vara generös med rymd och plats och använda det som i grafisk design kallas ”white space”.
– Tryck inte ut så mycket information som möjligt, utan låt något centralt stå ensamt på vissa bilder, säger Suzanne Brink.

Även i tiden bör det finnas utrymme, betonar hon, så att studenterna hinner smälta vad de sett och hört. Det skapar läraren genom att vara tyst ett tag.
– Ge dem tid att processa, tänka igenom, kanske säga något till kurskompisen. Sedan fortsätter vi. Inte bara snabbt gå igenom allt på en gång.

Att vara medveten om tidslinjen under hela föreläsningen är viktigt.
– När får studenterna se en bild och när kommer nästa? Konkurrerar bilden de nu ser med vad du säger? Om du pratar på medan bilderna bakom dig ändras, måste studenten välja: Ska jag lyssna på läraren eller titta på bilderna? Det går inte att göra båda samtidigt, säger Suzanne Brink.

Den som vill förmedla kunskap som fastnar behöver också fundera på ingångar och sätt att presentera ämnet som på något sätt berör studenterna.
– Står jag stilla och mässar? Eller går jag runt i rummet och pratar med studenterna? Det är också en del av studentupplevelsen, säger Niklas Andersson.

I stället för att mata på med Powerpointbilder tycker han att man ibland kan visa ett konkret föremål, ”lite rekvisita”. Det kan vara något väldigt simpelt, kanske en liten leksak eller modell. Det viktiga är att föremålet på något plan känns relevant för ämnet.
– Det ger studenterna en helhetsupplevelse, en slags estetisk upplevelse kan man säga, och då sätter sig kunskapen bättre. Men estetik är ett svårt begrepp. Jag kallar det hellre upplevelsebaserat lärande, säger Niklas Andersson.

Att låta form och stil lyfta föreläsningen betyder inte att ”dekorera” undervisningsmaterialet på olika sätt, betonar Suzanne Brink. Sådan utsmyckning stör uppmärksamheten och gör det bara svårare att ta in informationen.

Samtidigt tycker hon att lärarens personliga smak ska synas i bilder och annat undervisningsmaterial. På köpet får studenterna en vidgad referensram vad gäller form och stil, kanske rent av en aning bildning. Hennes egna bilder bruka vara ganska färgglada, trots att hon vet att vissa kan ha svårt för det.
– Så jag ser till att det inte blir för mycket. Jag gör det på ett stödjande sätt. Om man i stället gillar minimalistisk design, jätteenkel och avskalad, då gör man så.

Låt estetiken stötta undervisningen

  • Hitta ett konsekvent formspråk i bilderna du visar.
  • Ta fram det viktiga, undvik överflödig information.
  • Enkelhet, inte dekorationer, ger stöd för lärandet.
  • Planera tidslinjen så att bilder och tal inte tävlar om uppmärksamheten.
  • Använd föremål som rekvisita. 
  • Försök göra föreläsningen till en helhetsupplevelse.
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Evelina Edfors

Evelina Edfors-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Annons
Annons
Tidningsarkiv