Universitet i Argentina måste släcka ljuset när regeringen skär ned

Massdemonstrationer pågår i Argentina där universiteten har drabbats hårt av nedskärningar. Nya presidenten Javier Milei lade nyligen sitt veto mot en lag som skulle underlätta finansieringen.

4 november, 2024
Lucia Prieto
Uppskattningsvis en miljon människor runtom i Argentina deltog i protester mot nedskärningar som drabbat universiteten.

”Forskare och intellektuella … om de tror att de är så nyttiga, låt dem gå ut på marknaden och sälja sina studier, som vem som helst måste göra.”

Orden kommer från Argentinas president, ultraliberale Javier Milei, på en internationell konferens i september. Han pekade där ut akademiker som en del av vad han kallar ”kasten”, den vagt definierade fiendegrupp där han inkluderar politiker och andra förmodat privilegierade i det tidigare systemet.
– Om det fortsätter så här blir det slutet för det offentliga utbildningssystemet, säger Alejandra Valverde, lärare i miljövetenskap på Lujans universitet och medlem i fackklubbens styrelse.

Bakom avdelningens banderoll avancerar hennes grupp långsamt framåt mot parlamentsbyggnaden för att ansluta sig till den protest mot nedskärningarna som uppskattades samla en miljon människor runtom i landet, mer än hälften här i Buenos Aires. Hon får nästan skrika för att höras över trummor och talkörer; en sektion längre bak har med sig trumpetare också. Många har handskrivna skyltar som ”första studenten i min familj någonsin, tack offentliga universitetet”.
– Institutionen har slutat bevilja nya forskningsprojekt, eliminerat de flesta besök på fältet för att lära i praktiken för studenterna, och sagt upp lärare, och fortfarande går budgeten inte ihop, säger hon.

I april tvingades Buenos Aires universitet att för en tid stänga av varmvatten och luftkonditionering och släcka ljuset i många utrymmen. 

Sedan Milei tog över i december har han eliminerat budgetunderskottet och sänkt inflationen kraftigt, men till priset av krympande bnp, stigande arbetslöshet och siffror för fattigdom, över 50 procent, som är de värsta på 20 år. 

Och kanske ingen annan sektor har drabbats hårdare av nedskärningarna än universiteten. I reella termer har de tappat en tredjedel av sin finansiering jämfört med för ett år sedan – och i budgeten för 2025 ser det ut att bli ännu mindre, bara hälften av vad de hade 2023.

Offentliganställda är enligt forskningsstiftelsen Centro de Economía Política Argentina, den grupp som haft sämst löneutveckling, och universitetslärare ligger under genomsnittet till och med bland offentliganställda.
– Jag tjänar i dag, med magisterexamen, 330 000 pesos i månaden (knappt 3 000 kronor, reds anm), en typisk lön bland kollegorna är på 200 000 pesos. Den har förlorat 30 procent av sitt värde på ett år. För att bara komma tillbaka till den nivå vi låg på som bäst, 2015, borde den nästan dubbleras.

Argentina spenderar i dag bara 0,3 procent av sin bnp på forskning och utveckling – bara en fjärdedel av vad exempelvis grannlandet Brasilien gör, enligt Centro Iberoamericano de Investigación en Ciencia, Tecnología e Innovación.

Edgardo Knopoff, som leder Institutionen för folkhälsa i Buenos Aires, har tillsammans med några andra ur fakulteten kommit iklädda sina vita rockar.
– Tidigare i år diskuterade vi allvarligt att stänga universitetssjukhuset. Det fattas materiel, det finns inga pengar till stipendier. Många har börjat leta efter arbete utomlands. Kanske i Sverige? 

Han är pessimistisk inför framtiden.
– Den här regeringen verkar ovillig att kompromissa om någonting. Jag tror vi kommer se en lång storstrejk förr eller senare.

Hans förutsägelse ser hittills ut att slå in. En lag som hjälpligt skulle aktualisera finansieringen har gått igenom i parlamentets båda kammare (där Mileis ultraliberala partivänner inte har ensam majoritet, utan behöver stöd från den traditionella center-högern), men några timmar efter att demonstranterna gått hem meddelade regeringskansliet officiellt att presidenten lägger sitt veto mot den, ”för att försvara budgetbalansen”.

Lucas Kreiman är doktor i biologi; senaste månaderna har hans institution bland annat börjat tvätta bomull som använts i experiment i stället för att kasta den.
– Det blir ett hårt slag om vetot står fast, kanske inte riktigt en dödsdom men nära. Detta är en regering som är ideologiskt anti-vetenskap. Samtidigt lät det på uttalandet som att det här beslutet inte är något de är riktigt stolta över, de letar ursäkter, som att påstå att universitetet är korrupt. De förstår att folkmajoriteten inte står bakom detta.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv