Hur upplever universitetslärare de dilemman, möjligheter och etiska utmaningar som kommer med generativ AI? Inom ramen för sitt avhandlingsarbete har Alexandra Farazouli intervjuat 31 universitetslärare, verksamma på fem institutioner vid ett universitet i Sverige, om hur chattbotar och automatiska betygssättningssystem påverkar pedagogik och yrkesvardag.
– Det viktigaste resultatet är att de etiska utmaningar som kommit sedan AI introducerades inte är helt nya. AI sätter bara ljuset på vissa ömma punkter i högre utbildning.
Redan innan AI:s genombrott hade resursbrist kopplad till den högre utbildningens expansion börjat reducera samtal om akademisk integritet till frågan om hur plagiat ska upptäckas, menar hon.
– Djupare värden som akademisk ärlighet, originalitet och respekt för författarna har försummats. Så kommer AI, och plötsligt tycker vi att det är ett problem. Men det är faktiskt ett långvarigt problem.
Universitetslärare liknas i avhandlingen vid jazzmusiker: lyhörda och uppmärksamma på signaler om förändring, utforskande och improviserande. Men för att de ska kunna hänga med AI-utvecklingen krävs också stöd, betonar Alexandra Farazouli.
– Vi behöver mer utbildning så att lärarna blir mer AI-kunniga. Men det behövs också mer plats för lärare att reflektera tillsammans, dela goda praktiska exempel och utmaningar de möter, för generativ AI är en snabbrörlig måltavla.
Alexandra Farazoulis avhandling
Titel: Emerging AI and Ethics in Higher Education: A Technology Mediation Perspective.
Ämne: Pedagogik och didaktik.
Lärosäte: Stockholms universitet.
Disputationsdatum: 8 maj 2026
