Högskolefrågor brukar oftast inte spela någon större roll i valrörelserna. Så länge de inte direkt berör stora grupper, alltså studenterna, är de högskolepolitiska frågorna svåra att sätta på agendan i den allmänna debatten, säger Jenny Madestam, docent i statsvetenskap och lektor i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola.
– Högskolefrågor är inget partierna ser som valvinnare.
Jenny Madestam
Docent i statsvetenskap och lektor i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola
Kommer klassiska höger–vänsterfrågor, som breddad rekrytering eller mer spets, och fler eller färre universitet, att dyka upp i valdebatten?
– Min spaning är att jag tror att den här valrörelsen kommer att präglas mer av klassiska vänster–högerfrågor än vad de föregående valen har gjort. Så ja, jag ser en potential för de frågorna.
Jenny Madestam påpekar att vänster–högerfrågorna hör samman med den ekonomiska politiken och med vad många människor upplever som stora samhällsproblem.
– Nu är arbetslösheten hög med unga människor som står utanför arbetsmarknaden och dessutom ser vi ett extremt söktryck till universitet och högskolor. I den situationen skulle man ju kunna förvänta sig att den högre utbildningen skulle finnas med som en självklar del i diskussioner och valdebatter.
Det kan särskilt gälla frågan om tillgång till högre utbildning.
– Utifrån ett socialdemokratiskt perspektiv borde det ligga i korten att man vill prata om utbildning för alla, breddad utbildning, att tillgängliggöra högre utbildning för fler, och så vidare. Men hittills har vi inte sett att man vill lyfta fram den typen av berättelser. Det kanske kommer, säger Jenny Madestam.
Svenskt Näringsliv har ju länge argumenterat för bättre arbetsmarknadsanpassning av högre utbildning. Kan det bli en fråga inför valet?
– Det tror jag. I debatterna om arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik kan den högre utbildningen bli en del. Vilken typ av utbildningar ska vi satsa på? Vad är det man behöver dra ner? Eventuellt kommer frågan upp vad vi ska göra med alla arbetslösa samhällsvetare när företagen skriker efter civilingenjörer?
Frågan går över till Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet. Han tror att det främst är de mindre partierna som kan komma att driva högskolefrågor i valrörelsen.
– Min bedömning är att det finns en nisch kring akademisk frihet, autonomi, etcetera. Jag tror att man kan räkna med att en del av de lite mindre partierna, framför allt Liberalerna, kommer att försöka profilera sig kring autonomi-, organisations- och frihetsfrågor. Centerpartisten Anders Ådahl vill ju också profilera sig med att det är en fråga om integritet och trovärdighet hur högskolan finansieras och styrs, säger Mats Benner.
Mats Benner
Professor i forskningspolitik vid Lunds universitet
Däremot tror han att ju större partierna är, desto mindre angelägna är de att ge sig in i diskussionen om högskolan.
– De stora geopolitiska, geomilitära och geoekonomiska frågorna dominerar helt och det är de som tar både det politiska och ekonomiska syret i rummet. Ur de stora partiernas perspektiv blir högskolan då ett villospår.
Mats Benner menar att sektorn måste ha lite tur, men också lite skicklighet, för att få sina frågor att också bli politikens frågor.
– För högskolan är det i vilken mån man kan alliera sig med eller vara en del av de stora samhällsfrågorna. Och jag ser dessvärre inte så mycket av de överlappen i dag, min bedömning är att högskolefrågorna inte skär in i de stora samhällsfrågorna som vi har just nu.
Kan klassiska högskolefrågor som höjda basanslag, mer undervisning, kvalitet i forskningen och trygga anställningar komma att leva i valrörelsen?
– De ligger och bubblar under ytan och det är många med mig som efterfrågar någon typ av samlat grepp kring dem. Det finns en mängd frågor som väntar på en lösning, men som det parlamentariska läget ser ut vinner man inga stora fördelar på att ta ett större grepp om högskolefrågor. En generell tendens är att det är svårt att driva långsiktig högskolepolitik så förhoppningen är att det blir en stabilare regeringsbildning som kan ta tag i de här frågorna, säger Mats Benner.
