Efter en stabil uppgång av försäljningen av kurslitteratur under åren 2001 till 2011 planade försäljningen ut för att nå en ny topp under pandemiåret 2021. Därefter rasade försäljningen med 40 procent fram till 2024. Nu har situationen för utgivningen av kurslitteratur stabiliserats men på en mycket lägre nivå än tidigare.
Håkan Pihl, rektor vid Högskolan i Kristianstad, tillhör de många som är oroliga över kurslitteraturens framtid.
– Läget för kurslitteraturen är problematiskt. Utgivningen har minskat drastiskt och om den utvecklingen fortsätter kommer det knappast att ges ut kurslitteratur på svenska och det vore allvarligt, säger han.
Håkan Pihl
Rektor vid Högskolan i Kristianstad
Varför är det problematiskt?
– Studenter med svenska som modersmål lär sig förmodligen bättre om de har kurslitteratur på svenska, speciellt i inledande stadier av studierna. Dessutom behövs ofta också kurslitteratur som behandlar svenska förhållanden.
Generellt behövs en mångfald av kurslitteratur och kurslitteratur för olika behov. Att det finns kurslitteratur av hög kvalitet är viktigt. Nu när utgivningen faller riskerar det att slå mot utbildningarnas kvalitet på sikt, säger Håkan Pihl.
Regeringen är också bekymrad. Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) skriver i ett mejl till Universitetsläraren:
”Läskrisen blir allt tydligare. Det är en oroväckande utveckling eftersom det riskerar påverka studenternas kunskapsutveckling och förmåga att använda kurslitteratur.”
Lotta Edholm (L)
Högskole- och forskningsminister
Hon påpekar att regeringen bland annat gett Universitetskanslersämbetet, UKÄ, i uppdrag att se över detta och lägger till:
”Vi måste vända trenden och vidta tidiga åtgärder redan i förskolan och grundskolan. Liberalerna i regeringen genomför därför en helrenovering av svensk skola.”
På regeringens uppdrag har UKÄ alltså kartlagt användningen av kurslitteratur. I en ny rapport har myndigheten ställt frågor till institutioner, bibliotek och studentkårer på lärosätena. Enligt rapporten anser en stor del av de intervjuade lärarna att studenterna läser kurslitteraturen i mindre utsträckning än tidigare.
– Flera lärare tycker att det är problematiskt att studenter inte läser kurslitteraturen eller tar sig an kurslitteraturen. Men det är ju också så som en del säger, att studenterna letar fram annat material som gör att de lär sig det de ska, säger Anna Lundh, utredare vid UKÄ.
Anna Lundh
Utredare, UKÄ
Hon menar att det i dag är en större variation vad gäller lärresurser än vad det var för 10–15 år sedan. UKÄ:s intervjuer visar också att det är större variation i vad lärarna anger att studenterna ska ta del av.
– Som vi hörde så kunde det ingå i litteraturlistan att studenterna ska titta på Youtube-klipp för att lära sig hur man gör en praktisk manöver av något slag. Även inom IT-utbildningar finns det mycket på nätet för studenter, som de får instruktioner att kika på.
Däremot anser exempelvis de matematikinstitutioner som UKÄ intervjuat att när studenter letar på nätet efter alternativ till kursböckerna kan det leda till missuppfattningar.
– Studenter kan också använda AI-verktyg som sin studiekamrat och diskutera saker med dem. Man kan ju säga att för att klara kurserna så använder studenterna alla resurser som står till buds, säger Anna Lundh.
De närmast berörda, studenterna, ser också problemet och de anser att det till stor del är ekonomiskt.
– Vi tänker på det väldigt mycket från ett ekonomiskt perspektiv. Studenter måste ha råd att köpa kurslitteratur och de senaste åren med hög inflation och stigande hyror och matkostnader så har det varit tufft för många att känna att man har råd att lägga pengar på kurslitteratur, säger Colin Andersson, ordförande i Saco Studentråd.
Colin Andersson
Ordförande, Saco Studentråd
Han anser att tillgången till allt material på nätet spelar stor roll.
– Men det är blandat, för det finns en del dåliga aspekter med AI, och med piratkopiering som är olagligt och problematiskt på så sätt. Samtidigt så är digitalt material mycket, mycket, mer lättillgängligt, till exempel digital kurslitteratur som man kan få via universitetsbiblioteken. Generellt är att digitalt material är bra för många eftersom det blir lättare att få tag på det. Men då ska det såklart vara lagligt, säger Colin Andersson.
Sveriges förenade studentkårer, SFS, är skeptiska till en vanligt förekommande förklaring till kurslitteraturens kris, att studenter läser mindre.
– Det är värt att ha i åtanke att även om försäljningen av fysiska böcker har minskat så innebär det inte att studenter läser mindre. UKÄ kartlade ju precis frågan om användningen av kurslitteratur. Och då kan man konstatera att visserligen säger lärarna att man tycker att studenter läser i mindre omfattning, men jag noterar att man inte har frågat studenterna, säger Rasmus Lindstedt, SFS ordförande.
Rasmus Lindstedt
Ordförande, SFS
Han vill nyansera bilden av studenternas studieflit.
– Man kan också lägga till att svenska studenter i dag har näst lägst lärarledd tid i hela Europa. Men samtidigt så ligger svenska studenter i absoluta toppen i Europa när det gäller självstudier. Så svenska studenter lägger mycket tid på sina studier.
Måns Svensson, rektor vid Högskolan i Jönköping och ordförande i SUHF:s expertgrupp för lärosätesbibliotek, vidgar diskussionen om kurslitteraturens kris.
– När man pratar om den krisen får man vara lite försiktig med hur man definierar begreppet kurslitteratur. Kurslitteratur är ett brett begrepp. Över tid så har det ju varit en kombination av skrivna böcker på svenska, skrivna böcker på engelska, men också artiklar i våra biblioteks upphandlade databaser, säger Måns Svensson.
Måns Svensson
Rektor vid Högskolan i Jönköping och ordförande i SUHF:s expertgrupp för lärosätesbibliotek
Han beskriver en avgörande skillnad mot tidigare.
– Jag skulle säga att den grundläggande förändringen som sker just nu är ett teknikskifte. Som vi ser det är det en specifik affärsmodell i det här systemet som är i kris. Det som är svårast just nu är utgivningen av svensk kurslitteratur i bokform, i pappersform. Där ser vi tydligt att det är svårt att få ekonomi i den gamla affärsmodellen. Historien är fylld av exempel där ny teknologi ändrar förutsättningar och gamla affärsmodeller får svårt att överleva.
När det gäller den omtalade läskrisen, håller Måns Svensson med SFS ordförande.
– Det är en felaktig slutsats att tro att våra studenter inte läser, eftersom förlagen inte säljer. I stället läser de andra format. Det är också kurslitteratur när man exempelvis läser vetenskapliga artiklar eller när man läser kompendier som har skrivits av och läggs upp direkt på kursplattformar av lärarna som driver kursen. Det är ett annat sätt att distribuera kurslitteratur.
Måns Svensson poängterar att den stora tydliga trenden är digitala produkter, där det tidigare varit svårt att hitta affärsmodeller för e-böckerna som fungerat för alla parter, lärosäten och lärosätesbibliotek å ena sidan och förlag å andra sidan.
– Det har varit väldigt svårt att få till det. Men nu har vi drabbats av en andra våg av teknologisk förändring, när AI ställer saker på ända igen. För att i dag är ju unga människor vana vid att kunna ta de texter de ska läsa, ge det till sin AI och sen diskutera texten med sin AI. Och det är väldigt svårt att göra med fysiska böcker.
Till de närmast berörda hör också utgivarna av kursböcker. Stefan Persson, vd för utbildningsförlaget Studentlitteratur och ordförande för branschorganisationen Läromedelsföretagen, tar upp bakgrunden till dagens situation.
– Jag tror man måste gå tillbaka några år i tiden för att sätta det i rätt kontext. Under pandemin stängde de svenska universiteten, studenterna kunde inte längre vara där och delta i undervisningen. Då växte ju kurslitteraturens betydelse för studenterna, påpekar Stefan Persson.
Stefan Persson
Vd, Studentlitteratur och ordförande för Läromedelsföretagen
Efter pandemin började försäljningen av en ny svensk kurslitteratur sjunka snabbt.
– Den sjönk ungefär med 40 procent på ett par år. Det är klart att det blev en stor ekonomisk belastning för oss som utgivare. Man ska då tänka på att kurslitteraturen verkligen är en marknad där du säljer få exemplar. Jag skulle tro att en genomsnittlig svensk kursbok säljer ungefär 300 exemplar om året. Så det är väldigt små upplagor och det gör ju naturligtvis att det är känsligt för förändringar.
Flera faktorer påverkade nedgången i försäljning.
– Det var att det fanns en stor uppsjö begagnade böcker efter pandemin. Och vi hade den statliga tjänsten Legimus (en tjänst för tillgänglig litteratur), som spred kurslitteratur till stora grupper som knappast kan anses ha nedsatt läsförmåga, enligt upphovsrättslagens definition.
Till det kommer den tekniska omställningen när alltmer studiematerial blir digitalt.
– Läromedelsföretagens medlemsföretag står för nästan all svensk kurslitteratur och den försäljning av digitala tjänster för kurslitteraturmarknaden som kommer från förlagen är väldigt liten. Den är någon procent av totalförsäljningen. Däremot finns det en stor illegal fildelning, både i slutna Facebookgrupper och i andra olika sammanhang, säger Stefan Persson.
Sedan hösten 2024 har situationen för utgivningen av kurslitteratur stabiliserats.
– Vi ser inga drastiska nedgångar längre. Men vi ser inte heller någon uppgång. Så det är klart att våra olika medlemsföretag nu är restriktiva med offensiva satsningar på kurslitteratur.
Det är ju också välkänt att studenterna använder fria resurser på nätet exempelvis för att få lösningar på matteproblem?
– Man kan diskutera om det är rimligt att en student som läser på svenska universitet ska få förlita sig på fritt material på nätet, vars kvalitet inte kan garanteras. Är det så vi har tänkt oss att universitetsutbildning i Sverige ska gå till?
Även Stefan Persson tar upp att studenter i Sverige har näst minst undervisningstimmar i Europa.
– När man talar om kvaliteten i högre utbildning, tycker jag vi har en riktigt giftig kombination: Väldigt lite undervisningstimmar, väldigt lite stöd till studenterna som lämnas ensamma med sina studier och dessutom inte har tillgång till kurslitteratur, säger Stefan Persson.
Per Kornhall är ordförande för intresseorganisationen Läromedelsförfattarna och har det senaste året drivit en debatt i media om kurslitteraturen för högre utbildning.
– Läget är väldigt, väldigt svårt för utgivningen av svenskspråkig kurslitteratur, vilket vi visade med rapporten Den perfekta stormen för drygt ett år sedan.
Per Kornhall
Ordförande, Läromedelsförfattarna
Per Kornhall beskriver läget så här:
– Försäljningen har minskat och därmed minskar underlaget dramatiskt för möjligheten att betala för tryckning och layout, betala författare, betala redaktörer och så vidare. Det som händer är helt enkelt att hälften så mycket kurslitteratur kan ges ut.
Men han poängterar att problemen inte beror på att studenterna, eller lärarna, inte vill ha kurslitteraturen eller inte skaffar sig den.
– Det finns väldigt många olika sätt att skaffa sig kurslitteraturen som innebär att man slipper betala för den, vilket hotar svensk utgivning av kurslitteratur. Men man betalar inte heller för digitalt material. På det viset är krisen teknikneutral.
Läromedelsförfattarnas rapport pekar på är att det är många olika faktorer som är orsak till kurslitteraturens kris.
– Det är begagnatmarknaden, som har blivit effektivare. Det är den digitala olagliga nedladdningen. Men det är också anglifieringen av svensk högre utbildning. Och studenters läsvanor. Kanske är det också så att vissa studenter låter AI sammanfatta kurslitteraturen i stället för att läsa den själv. Det väcker pedagogiska frågeställningar: Hur påverkar AI själva kunskapsbildningen hos studenterna? Hur påverkar anglifieringen inlärningen? säger Per Kornhall.
