Doktorand fick rätt i domstol efter utvisningsbeslut

Förra hösten beslutade Migrationsverket att doktoranden Fahima Ayub Khan vid Göteborgs universitet skulle utvisas efter att hon varit tjänstledig från en del av sin doktorandtjänst. I juni fick hon rätt i Migrationsdomstolen – ett beslut som Migrationsverket nu har överklagat.

3 september, 2026
Centrum för rättvisa
Fahima Ayub Khan valde i samråd med universitetet att tillfälligt avstå från den institutionstjänstgöring på 20 procent som ingick i hennes forskarutbildning. Hon beviljades därför tjänstledigt på 20 procent för att fokusera på forskningen och förebygga stressrelaterad ohälsa i slutet av avhandlingsarbetet. Då beslutade Migrationsverket att visa ut henne.

Fahima Ayub Khan kom till Göteborgs universitet 2021 för att doktorera i lingvistik. Sommaren 2024 beviljades hon tjänstledighet från den institutionstjänstgöring som motsvarade 20 procent av hennes anställning, för att kunna fokusera helt på sin forskning. När hon senare ansökte om förlängt uppehållstillstånd fick hon avslag. Migrationsverket bedömde att hon inte längre uppfyllde kravet på heltidsstudier eftersom hon varit tjänstledig på deltid.
– Jag kunde inte tro det. Jag hade ingen aning om att det ens var en möjlighet i mitt fall. Jag har varit i Sverige för att doktorera och det är det jag har gjort, säger Fahima Ayub Khan.

Beslutet överklagades med hjälp av Centrum för rättvisa. I juni gav Migrationsdomstolen Fahima Ayub Khan rätt och beviljade henne det uppehållstillstånd hon hade ansökt om. Domstolen konstaterade bland annat att hennes faktiska studietakt inte hade förändrats under tjänstledigheten. För Fahima Ayub Khan innebar domen en lättnad.
– Jag kände att jag fått upprättelse. Jag hade hela tiden uppfattningen att jag inte hade gjort något fel, och nu fick jag det bekräftat av domstolen.

Påverkade möjligheten att forska
Processen har pågått länge. Fahima Ayub Khan uppger att hon under närmare två år saknade ett giltigt uppehållstillstånd, först under Migrationsverkets handläggning och därefter under överklagandet, vilket inneburit begränsade möjligheter att resa utanför Sverige. Ovissheten har påverkat både hennes psykiska mående och möjligheterna att bedriva sin forskning.
– För en forskare är rörlighet väldigt viktig. Man behöver kunna presentera sin forskning i olika akademiska miljöer, göra forskningsbesök och delta i konferenser och workshops. Det är sådant som också för ens karriär framåt.

Hon säger att situationen även har gjort det svårare att koncentrera sig på avhandlingen.
– Jag trodde att jag vid det här laget skulle vara färdig med min doktorsexamen och kunna gå vidare i min karriär. I stället har mycket av mitt fokus gått till att oroa mig för vad som ska hända härnäst.

”Ger inte en bra bild av Sverige”
Fahima Ayub Khan tror att fall som hennes kan påverka Sveriges möjligheter att locka internationella doktorander och forskare. Den som väljer att forska i ett annat land väger inte bara in den akademiska miljön, menar hon, utan också vilka villkor som gäller för att leva och arbeta där.
– Det här ger inte en bra bild av Sverige och svensk akademi internationellt. Forskningen bygger på att kunskap kan utbytas över gränserna. När människor kommer hit för att forska flyttar de hela sina liv, och då spelar det också roll hur de behandlas i landet.

Hon säger att hon själv har sett andra internationella doktorander lämna Sverige eller överväga att göra det.
– Även jag är osäker på hur jag ska gå vidare. Det är mycket press utöver den press som det redan innebär att doktorera.

Olika syn på doktoranders ställning
Alexander Troedsson, jurist vid Centrum för rättvisa och Fahima Ayub Khans ombud, anser att Migrationsverkets tillämpning i den här typen av ärenden är alltför formalistisk och kan leda till rättssäkerhetsproblem för internationella forskare. Centrum för rättvisa har tidigare drivit flera migrationsärenden som rört forskare och doktorander. Enligt Troedsson aktualiserar domen också frågan om hur doktorander ska betraktas i migrationsrätten.

– Migrationsverket behandlar i de här ärendena doktorander som studenter. Det som domen inskärper är att doktorander, så långt det är möjligt, ska behandlas som forskare och inte som studenter på grund- och masternivå. Domen inskärper också att det måste finnas ett mått av rimlighet när myndigheter fattar ingripande beslut.

Alexander Troedsson hänvisar till EU:s student- och forskardirektiv, där medlemsländerna uppmanas att, när det är lämpligt, behandla doktorander som forskare. Han menar att skillnaden får praktisk betydelse eftersom doktoranders arbete bland annat kan kräva större internationell rörlighet än studier på grund- och avancerad nivå.

Vilken betydelse domen får för andra doktorander återstår att se. Migrationsverket har överklagat den till Migrationsöverdomstolen, som ännu inte har meddelat om målet kommer att tas upp. Universitetsläraren har sökt Migrationsverket för en kommentar.

Nya regler för utländska doktorander

I juni trädde nya migrationsregler för utländska doktorander och forskare i kraft. De innebär bland annat att:

  • doktorander med mottagningsavtal kan ansöka om uppehållstillstånd för forskning.
  • fler kan ansöka om uppehållstillstånd för forskning eller doktorandstudier utan att först lämna Sverige.
  • längre tillståndstid för uppehållstillstånd för att söka arbete efter avslutade studier eller forskning.

Samtidigt skärps reglerna för utländska studenter, bland annat högre krav på studieresultat och begränsad möjlighet att arbeta vid sidan av studierna.

Källa: Migrationsverket

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Annons
Annons
Tidningsarkiv