Utredning föreslår förändringar i högskolelagen

I ett år har Anna-Sara Lind, professor i juridik vid Uppsala universitet utrett stödet till den akademiska friheten för lärare och forskare i Sverige, på uppdrag av regeringen. Uppgiften har varit att analysera de befintliga regelverken och i nästa steg ta ställning till om och möjligen hur stödet till forskare och lärare kan stärkas.
– Överlag är regelverket välfungerande. Men vi tycker samtidigt att det är viktigt att man i lag skriver in det som står i förarbetena och finns i praxis. Det behövs även mer kunskap om akademisk frihet, säger Anna-Sara Lind.

Utredningen föreslår ett antal förändringar i högskolelagen, högskoleförordningen och förordningen om konsekvensutredningar. Bland annat föreslås att principen om akademisk frihet ska kompletteras med principen för utbildningens frihet.
– Vi föreslår också förändringar vad gäller hur man hanterar kollegialiteten regelmässigt, att man ska ha lärare och forskare involverade i förändringar som gäller kärnområdena för den akademiska verksamheten, förklarar Anna-Sara Lind som även föreslår att lärosätena tillsammans samordnar en nationell stödfunktion för akademisk frihet.

Samtidigt får, enligt utredningens förslag, lärosätena i uppdrag att tillhandahålla en utbildning om akademisk frihet för offentliganställda. De nya utredningar som föreslås gäller konstitutionellt skydd för hela den akademiska friheten, hur examensordningen ska förvaltas och sammansättning och utnämning av ledamöter i lärosätenas styrelser och rektor.

”Under arbetets gång har jag nog stärkts i det som jag kanske tog för självklart, hur viktigt det är med akademisk frihet.”

Anna-Sara Lind

Utredningen ska formellt överlämna sitt betänkande senast den 11 september, bara två dagar före riksdagsvalet.
– Under arbetets gång har jag nog stärkts i det som jag kanske tog för självklart, hur viktigt det är med akademisk frihet. Och hur viktigt det är att vi pratar om frihetens betydelse kopplat till de plikter vi har. Vi når inte friheten om vi inte omfamnar och anammar våra plikter. Det gör att vi också måste göra val för att ha integritet att hantera de här plikterna och nå vår frihet, säger Anna-Sara Lind.

Apropå att vidare utreda högskolelagen poängterar hon att det är viktigt att fundera över hur man på bästa sätt kan hantera styrningen av lärosätena.
– Ensam är inte stark i akademin utan vi är beroende av våra kollegor, och akademiker är beroende av sina lärosäten och av hela den institutionella strukturen för att utföra sitt arbete. För svåra tider är det nödvändigt att fundera över hur vi kan skapa lite tröghet i systemet. Så att det inte blir stora förändringar alltför snabbt och oförutsägbart, menar Anna-Sara Lind.

Ett sätt är då att stärka skyddet i lag på vissa punkter. 

Högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) poängterar att hon ännu inte har sett utredningen men att den är ”väldigt intressant”, inte minst att utredaren föreslår att de konstitutionella förutsättningarna ska utredas vidare.
– Att grundlagsskydda den akademiska friheten, det tycker jag som liberal är viktigt. Jag vill remittera utredningen så fort som möjligt. Jag vet inte riktigt hur sådant fungerar i ett mellanläge mellan två olika riksdagar, men jag ser ju framför mig att den kommer att skickas ut på remiss, säger Lotta Edholm.

Även Lars Geschwind, förbundsdirektör för SULF, är mån om att det ska ske skyndsamt. Han tycker att utredningen har, som han uttrycker det, landat väl och att man har tagit ett helhetsgrepp på akademisk frihet.
– Det leder till kärnverksamheten på ett bra sätt. De har hamnat väldigt rätt och de har också haft en uppskattad process genom sektorn och har pratat med allt och alla, lyssnat in, understryker Lars Geschwind.