– Vi på universiteten har jobbat ungefär likadant i många år. Samtidigt förändras studenterna jättemycket. Här finns möjligen en mismatch mellan vad vi erbjuder och vad våra studenter vill ha, säger Camilla Nordgren, lektor i socialt arbete, vid Malmö universitet.
Tillsammans med kollegan Jonas Christensen undersöker hon hur studenters förväntningar på högre utbildning påverkar studierna och hur lärare kan överbrygga glappet mellan förväntningar och verklighet.
– Under de 15 år jag undervisat har det skett stora förändringar bland studenterna, medan vi på lärosätena jobbar som vi alltid gjort, säger Camilla Nordgren.
Hon förklarar att det verkar som studenters engagemang, arbetssätt, motivation och mål med studierna har förändrats över tid. Studenterna är mindre närvarande på utbildningsmomenten, de använder kurslitteraturen mindre, lämnar och kommer tillbaka till studierna och har, menar hon, en problematisk användning av AI.
Vidare beskriver hon att trots de förändringarna håller institutionerna fast vid traditionella undervisningsformer som föreläsningar, seminarier, examinerande uppgifter och anvisar kurslitteratur- och material.
– Dessa omständigheter riskerar bidra till en mismatch mellan studenters förväntningar och agerande i mötet med utbildningsinstitutioners institutionella krav, säger hon.
I en publicerad enkätundersökning har Camilla Nordgren, Jonas Christensen och två kollegor undersökt vad studenterna förväntar sig inför tre olika kursstarter.
– En del studenter fastnade vid ett lärandemål, som till exempel handlade om det vetenskapliga skrivandet och akademiska färdigheter. Detta fastän det bara var ett av fyra eller fem lärandemål på kursen. Vi såg också att det inte var en enda student som uppmärksammade de aktiva verben som man har i lärandemålen, som att beskriva, redogöra, reflektera, problematisera, diskutera, och argumentera.
Studien tyder på att det finns ett glapp mellan vad studenterna förväntar sig och vad lärosätena erbjuder.
– Jonas och jag har gått vidare och börjat göra en internationell litteraturstudie om studenters förväntningar. Vi är inte klara med den utan har bara lite tentativa resultat. Men det verkar som området inte är så beforskat. Det finns studier som visar att man inte har tittat så mycket på detta, och det är det vi försöker få grepp om nu.
Kursutvärderingar är ett obligatoriskt moment i undervisningen vid svenska lärosäten.
– Däremot lägger man inte någon uppmärksamhet på vad studenterna har med sig inför en kurs. Vilka är förväntningarna? För att vi tror att om förväntningarna inte infrias, då blir man kanske inte heller så nöjd med kursen, säger Camilla Nordgren.
Hon menar att studenternas önskningar och förhoppningar inför en kurs blir ett svart hål för lärarna, om man inte frågar om dem.
– Vi tänker att om man inte tar reda på vilka förväntningar studenterna har, så har man ju inte heller som lärare chans att rätta till felaktiga förväntningar. Vi har inte heller en chans att tillfredsställa förväntningarna, om vi inte får reda på vilka de är. Man kan kanske ändra kursupplägget ifall man får input på hur studenterna vill ha det.
Kan du sammanfatta? Vad blir kontentan av allt det här?
– Det är väl att studenter agerar annorlunda mot hur utbildningarna generellt är upplagda, till skillnad mot vad man gjorde för ett antal år sedan. Förväntningarnas rörelser har förändrats. Medan vi på universiteten står i princip kvar på samma ställe och då blir det ett glapp eller en mismatch. Hur ska vi hantera detta? Ett förslag är då att fråga studenterna vad de förväntar sig innan kursen eller programmet börjar.
Kan en sådan enkel grej göra att det traditionella universitetssystemet och de moderna studenterna kan mötas?
– Ja, det är en spännande fråga. Men vi måste nog som lärare och lärosäten bredda den institutionella praktiken på något sätt. Vi kan inte köra på i gamla hjulspår, säger Camilla Nordgren.
