Det var när prodekan Helena Herbertsson och hennes kollegor ville hitta vägar för att höja examensfrekvensen på sina civilingenjörsutbildningar som de började ifrågasätta högskoleprovet. De studenter som antas på sina provpoäng underpresterar jämfört med studiekamrater som antas på gymnasiebetyg. Det visade sig också att provresultaten saknar prognosvärde för studieframgång.
– Höga gymnasiebetyg ger hög sannolikhet för studieframgång, medan resultat från högskoleprovet inte spelar någon roll för studieframgång. Man kan ha högsta poäng och inte klara utbildningen, säger hon.
Med dessa insikter som bakgrund har Linköpings universitet ansökt hos Universitets- och högskolerådet, UHR, om ett undantag från högskoleförordningen. Enligt reglerna ska minst en tredjedel av utbildningsplatserna fördelas genom högskoleprovet. Lärosätet vill få möjlighet att minska den andelen till som lägst en sjättedel, och i stället ge fler platser till betygsgruppen.
Linköpings siffror går igen i Riksrevisionens granskning av det svenska antagningssystemet från förra året. Myndigheten fann att högskoleprovsantagna studenter presterade sämre inom samtliga 14 undersökta utbildningsområden. I snitt klarade gruppen nästan fyra procentenheter mindre av första studieårets högskolepoäng än betygsgruppen.
Samtidigt finns en komplicerande faktor. För trots lägre snittresultat är det inte säkert att det finns skillnader i studieresultat mellan de sist antagna i högskoleprovs- respektive betygsgrupperna. En omfördelning av platserna skulle därför inte nödvändigtvis få önskad effekt.
Inom fem utbildningsområden – civilingenjör, jurist, läkare, psykolog och tandläkare – kunde Riksrevisionen dock påvisa statistiskt säkerställda skillnader mellan de sist antagna. Störst var skillnaderna på läkar- och tandläkarutbildningarna, med knappt fem respektive drygt sex procentenheters skillnad.
Det är inte första gången de svagare resultaten från de högskoleprovsantagna lyfts fram. Redan 2017 föreslog en offentlig utredning (SOU 2017:20) exakt det som Linköpings universitet nu ansöker om, alltså en halvering av det lagstadgade kravet på att minst en tredjedel måste antas från högskoleprovet.
Att det nu är en teknisk fakultet som går i bräschen och ansöker hos UHR är kanske inte helt slumpartat, menar Helena Herbertsson.
Helena Herbertsson
Prodekan, tekniska fakulteten vid Linköpings universitet
– Vi har varit under stort tryck från samhället kring att höja genomströmningen för att det behövs fler ingenjörer. Så vi har verkligen genomlyst vår verksamhet och försökt se vad vi kan ändra på, säger hon och tillägger:
– Det har även med generell resurseffektivitet att göra. Vi får som lärosäte ett begränsat belopp att utbilda för, då måste vi se till att vi tar in rätt studenter som vi sedan lägger de resurserna på.
Minst två privata lärosäten, som alltså inte omfattas av högskoleförordningens urvalsregler, har på eget bevåg förändrat högskoleprovets roll i antagningen. Inför förra höstterminen sänkte Chalmers tekniska högskola andelen som antas genom högskoleprovet till 19 procent. Det är en färsk förändring som ännu inte har utvärderats.
Handelshögskolan i Stockholm provade en annan väg. Till höstterminen 2025 infördes ett nytt behörighetskrav: minst 1,25 poäng på högskoleprovet utöver gymnasiebetyg för att kunna bli antagen. Ett försök som dock avbröts när lärosätet märkte att det ledde till minskad mångfald.
Helena Herbertsson berättar att Linköpings universitet redan analyserat vad som skulle hända om lärosätet får tillstånd att omfördela utbildningsplatserna. I dagsläget tackar man nej till många sökande med goda gymnasiebetyg, som då skulle kunna få plats. Dessutom skulle andelen kvinnor öka något, vilket ses som positivt för de mansdominerade ingenjörsutbildningarna.
Även fackförbundet Sveriges ingenjörer har i en rapport dragit slutsatsen att en omfördelning av urvalsgrupperna skulle kunna leda till att det examineras fler ingenjörer. Helena Herbertsson säger sig känna till flera tekniska fakulteter som önskar göra just den förändring som Linköpings universitet ansökt om.
– Vår ansökan lär i praktiken bli ett prejudikat. Om den går igenom så kommer fler att följa i våra spår. Vi gläntar på Pandoras ask när det gäller högskoleprovet, säger hon.
