Artificiell intelligens (AI) förändrar samhället och arbetslivet, vilket ställer nya krav på högre utbildning. Samtidigt ökar avstängningarna för AI-fusk och lärosätena skärper kontrollen. Säkra examinationer är nödvändiga, men studenter behöver också utveckla förmågan att använda AI kritiskt och ansvarsfullt. Sverige behöver ett nationellt AI-lyft för högre utbildning.
Under 2025 stängdes 769 studenter av för otillåten användning av AI-verktyg, jämfört med 214 året innan. Enligt Universitetskanslersämbetet (UKÄ) var detta den vanligaste orsaken till disciplinåtgärder. När höstterminen 2026 inleds är examinationens trovärdighet en angelägen fråga. I Universitetslärarens granskning i december 2025 uppgav 27 av 32 lärosäten att de hade ändrat sina examinationsformer till följd av AI. Enligt UKÄ ersätts oövervakade examinationer i vissa fall av mer kontrollerade former som salstentor, digitala tentamensmiljöer eller muntliga examinationer.
Enbart kontroll räcker inte som kunskapspolitik. Muntliga inslag kan komplettera andra examinationsformer, samtidigt som de är resurs- och tidskrävande, särskilt i stora studentgrupper. Att säkra examinationen är nödvändigt, därtill måste utbildningen också förbereda studenter för att använda AI i arbetslivet.
Studenter använder redan AI. I Akavias enkät hösten 2025 uppgav 93 procent av studerandemedlemmarna under första eller andra studieåret att de använde AI i sina studier. I en studie vi publicerade samma år, med 586 studenter i Norden och USA, såg vi att de som trodde att Chat GPT skulle förbättra deras resultat var de som oftast ville använda tjänsten. Även om AI inte får användas vid examination behöver studenter lära sig att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.
Studenter behöver utveckla sin AI-kunnighet för att kunna använda tekniken i lärandet och i arbetslivet. Det innebär att förstå AI-systemens möjligheter och begränsningar, kritiskt granska deras resultat och bedöma när användningen är lämplig. Att formulera effektiva prompter räcker inte. Petersens och kollegors forskning om etisk AI-kunnighet betonar att etiska principer måste kunna omsättas i praktiken.
I utbildningen innebär det exempelvis att kunna bedöma om ett AI-svar är tillförlitligt, vilka uppgifter som får delas och vem som ansvarar för resultaten. Detta omdöme utvecklas inte av sig självt. Lärare behöver tid, fortbildning och stöd för att kunna vägleda studenter. EU:s AI-förordning ålägger också organisationer som använder AI att stödja utvecklingen av AI-kunnighet hos personal och andra som arbetar med tjänsterna.
För att lärosätena ska kunna ta detta ansvar krävs långsiktiga resurser. Sverige har tagit viktiga steg. WASP-ED har arbetat för att stärka lärosätenas utbildningskapacitet inom AI. Regeringen finansierar AI-kurser för yrkesverksamma och har gett lärosätena i uppdrag att redovisa hur AI integreras i relevanta utbildningar. Det saknas dock en långsiktig finansierad satsning på lärarnas AI-kunnighet, utveckling av examinationsformer samt studenters likvärdiga tillgång till kvalitetssäkrade AI-tjänster.
Grannlandet Norge satsar cirka en miljard norska kronor under fem år på sex nationella AI-forskningscentrum. Där ska forskare bland annat undersöka AI:s betydelse för mänskligt lärande och kreativitet samt förutsättningarna för ansvarsfull användning av AI. Satsningen stärker därmed forskningsmiljöer som kan bidra med kunskap till högre utbildning.
Under nästa mandatperiod bör regeringen finansiera ett nationellt AI-lyft för högre utbildning. Det bör inkludera lärarfortbildning, utveckling av rättssäkra examinationsformer och en översyn av hur AI-kunnighet kan integreras i relevanta examensmål. Satsningen bör utvärderas med vetenskapliga metoder. Lärosätena ska ansvara för hur satsningen omsätts i undervisning och bedömning samtidigt som lärare och studenter ska vara delaktiga i utformningen.
Oavsett vem som styr landet, låt den högre utbildningen bli provet. Ge lärosätena förutsättningar att både värna examinationens trovärdighet och utveckla studenternas förmåga att använda AI kritiskt och ansvarsfullt.
Diana Saplacan Lindblom
Biträdande professor i informatik
Montathar Faraon
Biträdande professor i informatik
Kari Rönkkö
Professor i informatik
Kerstin Ådahl
Universitetslektor i informatik
