Under 2024 lade 34 universitet och högskolor sammanlagt strax över 747 miljoner kronor på vetenskaplig publicering. Förra året var motsvarande summa närmare 792 miljoner kronor, visar Kungliga bibliotekets (KB) sammanställning. I KB:s siffror ingår lärosätenas kostnader för publicering av artiklar, inköp av vetenskaplig litteratur och prenumerationer.
Det lärosäte som lade mest på vetenskaplig publicering bland de 34 på listan var Lunds universitet. Efter en ökning med 4,8 procent jämfört med 2024, landade förra årets utgifter på strax över 93 miljoner kronor.
Tvåa ligger Uppsala universitet som spenderade 90 miljoner kronor på vetenskaplig publicering 2025, vilket var en ökning med 10,8 procent jämfört med året innan. Tillsammans med Stockholms universitet var Uppsala också ensamt lärosäte om att öka utgifterna med minst 10 procent, då 2025 jämförs med 2024.
”För Uppsala universitet speglar den höga kostnaden den höga forskningsproduktionen och en stor användning av internationella tidskrifter. Det viktigaste är att sätta siffran i relation till universitetets storlek, forskningsvolym och publiceringsmönster”, skriver Cecilia Natvig, avdelningschef på Uppsala universitetsbibliotek, i ett mejl till Universitetsläraren.
Med tanke på Uppsala universitets storlek är det inte oväntat att man ligger i toppen av en sådan här lista, enligt Cecilia Natvig.
”Uppsala universitet har mycket omfattande forskning och publicerar mycket, vilket naturligt driver upp kostnaderna för både läsning och publicering. Publiceringsavtal gör också att kostnaderna koncentreras till stora paket med förlag snarare än till enstaka artiklar. Kostnaderna påverkas även generellt av växande andel open access-publicering och svag krona, eftersom fakturor ofta betalas i utländsk valuta”, skriver hon i mejlet.
Ett annat lärosäte i toppskiktet av listan är Göteborgs universitet (GU) som lade strax över 70 miljoner kronor på sin vetenskapliga publicering 2025, en ökning med 9,2 procent jämfört med året innan.
”När kostnader flyttas från läsning till publicering är det så att lärosätena med stor vetenskaplig publicering får se ökande kostnader. Och för ett framgångsrikt lärosäte som GU där publiceringen ökar följer att kostnaderna ökar av det skälet. På så sätt, givet det problematiska att betala dyrt för publiceringen, är det inte i sig negativt”, skriver Morgan Palmqvist, överbibliotekarie vid Göteborgs universitet, i ett mejl.
Däremot är kostnadsökningen för vetenskaplig publicering problematisk i sig, menar han.
”Därav har man på både europeiskt som svenskt håll tagit initiativ till övergång till ett öppet vetenskapssystem, skriver han.
Tolv av 34 lärosäten minskade sina utgifter för vetenskaplig publicering. I kronor minskade Linnéuniversitetet mest då man gick från att ha spenderat närmare 19 miljoner kronor 2024 till 18 miljoner året efter, vilket motsvarar en procentuell minskning med 5,5. Närmast därefter kommer Mälardalens universitet, med en minskning på runt 910 000 kronor, eller 6,9 procent.
Sett till antal spenderade kronor på vetenskaplig publicering 2025 ligger fyra konstnärliga lärosäten i botten på listan. Konstfack med 732 000 kronor, Stockholms konstnärliga högskola med 421 000 kronor, Kungliga Konsthögskolan med 200 000 kronor samt Kungliga Musikhögskolan med 148 000 kronor.
Enligt Annika Peurell, bibliotekschef vid Konstfack, ligger lärosätet i botten av listan eftersom man är litet i jämförelse med de flesta andra. Hon påpekar också att Konstfacks forskning och utbildningar i huvudsak sker på konstnärlig grund.
”Vår forskning på vetenskaplig grund är därför av mindre omfattning, då endast lärarutbildningen ges på vetenskaplig grund. Forskning på konstnärlig grund är en relativt ny företeelse, ett framväxande fält där Konstfack aktivt bidrar till att etablera fältet”, skriver hon i ett mejl till Universitetsläraren.
Konstfacks kostnader för vetenskaplig publicering minskade med 6,3 procent från 2024 till 2025. Det beror till stor del på stärkt valutakurs för den svenska kronan, skriver Annika Peurell.
