Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Lärosätena lägger allt mer på vetenskaplig publicering

Lärosätenas vetenskapliga publicering kostade 738 miljoner kronor förra året. Det är en ökning med 3,7 procent, visar statistik från Kungliga biblioteket.

15 juni, 2023
Linus Hellerstedt
Under 2022 kostade lärosätenas vetenskapliga publicering 738 miljoner kronor. Det är en ökning med 3,7 procent jämfört med året innan, visar Kungliga bibliotekets statistik.

För sex år sedan sammanställde Kungliga biblioteket, KB, lärosätenas kostnader för vetenskaplig publicering, det vill säga de pengar som man lägger på prenumerationer, publicering av forskningsartiklar och inköp av vetenskaplig litteratur, för första gången.

Då, 2017, låg lärosätenas sammantagna kostnad på 500 miljoner kronor. Under 2022 hade den ökat till 738 miljoner kronor, visar den senaste statistiken som gäller 2022.

Universiteten lägger mest
Mest under förra året lade Lunds universitet med 86 miljoner kronor, Uppsala universitet med 75 miljoner och Karolinska institutet, med 68 miljoner.

Att ett större lärosäte spenderar mer än ett mindre på vetenskaplig publicering är naturligt, enligt Johanna Hansson, biträdande överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek.
”Uppsala universitet är ett stort universitet med omfattande forskning. Kostnaden för publicering i relation till universitetets intäkter till forskning ligger på ungefär samma nivå som för jämförbara lärosäten”, skriver hon i ett mejl till Universitetsläraren.

Johanna Hansson. Foto: Magnus Hjalmarsson

De ökade kostnaderna beror bland annat också på förändrade avtal, menar hon.
”I och med övergången till transformativa avtal ökar kostnaderna för forskningstunga lärosäten, medan den minskar för lärosäten med liten andel forskning. Med utvecklingen mot öppen tillgång, Open Access, följer att förlagen vill ta hem sina intäkter redan vid publiceringen”, skriver Johanna Hansson.

Bland universiteten är Mittuniversitetet det som spenderar minst. Kostnaderna landade på strax under 9 miljoner kronor förra året.

”Beror på ämnesområde”
När det gäller högskolorna sticker Högskolan i Jönköping och Södertörns högskola ut, med kostnader på 8,3 respektive 8,2 miljoner kronor.

Strax bakom i listan hamnar Högskolan i Borås, där man spenderade 7,5 miljoner på vetenskaplig publicering under 2022.

Det är ungefär dubbelt så mycket jämfört med Högskolan Väst och Högskolan i Skövde, visar statistiken.
”Våra kostnader är inte signifikativt olika andra högskolors, men sedan beror det vilka ämnesområden högskolan täcker in och vilken volym på forskning och utbildning vi har. Flera högskolor har större kostnader än vi”, skriver Jonas Gilbert, bibliotekschef vid Högskolan i Borås i ett mejl.

Jonas Gilbert.

Han påpekar att de redovisade kostnaderna inkluderar utgifter för prenumerationer samt att kostnaderna för publicering har ökat i sig.
”Syftet med att betala för publiceringen är att högskolans forskning blir mer tillgänglig och får ett större genomslag genom att vara öppet publicerad”, skriver Jonas Gilbert.

Beckmans spenderar minst
Samtliga konstnärliga lärosäten spenderade mindre än en miljon kronor på vetenskaplig publicering under fjolåret. Bland dem var det Konstfack som lade ut mest, då man spenderade strax över en halv miljon kronor.

Karina Ericsson Wärn. Foto: Weronika Bela

Minst, 50 000 kronor, spenderade Beckmans designhögskola. Karina Ericsson Wärn, rektor vid Beckmans, menar att det helt enkelt beror på att man är ett av de minsta lärosätena.
”Beloppet ligger dels i synk med vilka vi är rent storleksmässigt. Men det synkar också med att publicering av forskning hos oss kan vara allt från en utställning till stolar eller en webb”, skriver hon i ett mejl till Universitetsläraren.

Fram till 2023 har man inte haft några forskningsintäkter. Beckmans har inte heller varken forskarutbildning eller avancerad utbildningsnivå, påpekar Karina Ericsson Wärn.
”Trots det har vi stått värd för ett antal forskningsprojekt, och de utmynnar i publiceringsformat kopplat till att vi utbildar på konstnärlig grund”, skriver hon.

Linus Hellerstedt
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023