Valenkät: Så vill partierna styra över akademin

1. Vad är det viktigaste ditt parti vill åstadkomma inom högskole- och forskningsområdet den kommande mandatperioden?

Anders Ådahl, Centerpartiet
– Det viktigaste är att stärka den fria och nyfikna forskningen. Sverige tappar mark som kunskapsnation eftersom politiker detaljstyr för mycket genom riktade anslag. När forskarna själva får definiera sina frågor görs de viktigaste upptäckterna. Vi vill därför minska den politiska styrningen och flytta makt från politiken till professionen, öka basanslagen till lärosätena på bekostnad av konkurrensutsatta medel från forskningsråd samt omvandla fler lärosäten så att de blir fristående.

Mathias Bengtsson, Kristdemokraterna
– Kristdemokraterna vill stärka kvaliteten i högre utbildning genom en långsiktigt hållbar resurstilldelning som premierar ökad lärarledd tid, stark forskningsanknytning och hög akademisk kvalitet. Lärosäten ska ha stabila planeringsförutsättningar och värna den akademiska friheten och goda villkor för forskning som stärker Sveriges konkurrenskraft. Samtidigt ska utbildningarna bättre rusta studenter för arbetsmarknaden och samhällets behov.

Joar Forssell, Liberalerna
– Liberalerna har i forsknings- och innovationspropositionen gjort en av de största satsningarna någonsin på forskning. Vi vill prioritera forskning i områden där Sverige redan har, eller kan utveckla, internationell spets och strategisk betydelse, såsom teknik, AI, life science och klimatomställning. Samtidigt som den fria grundforskningen värnas, eftersom många avgörande genombrott växer fram ur nyfikenhetsdriven forskning. Inom högskolan vill vi bland annat fortsätta prioritera kvalitet.

Camilla Hansén, Miljöpartiet
– Miljöpartiet vill stärka Sveriges ställning som kunskapsnation genom att främja högre kvalitet i utbildning och forskning. Vi vill avskaffa produktivitetsavdraget, öka lärosätenas resurser och basfinansiering, skydda den akademiska friheten i grundlag och förbättra studenters trygghet. Forskning och innovation är en drivkraft för ett hållbart samhälle.

Josefin Malmqvist, Moderaterna
– Sverige har byggt sitt välstånd på kunskap och innovation. För att behålla denna position måste vi våga prioritera och satsa på forskningsmiljöer som håller världsklass. Det handlar om att koncentrera forskningsmedlen till de miljöer som kan konkurrera internationellt och leverera banbrytande resultat. Vi vill därför reformera resurstilldelningssystemet så att det premierar kvalitet framför kvantitet. Att satsa på spetskompetens är en investering i Sveriges framtid.

Anders Ygeman, Socialdemokraterna
– Vi måste investera långsiktigt i forskning och höja de statliga anslagen, samt stärka kvaliteten i hela landet. Regeringen prioriterar riktade satsningar framför basanslag, vilket minskar långsiktigheten, ökar administrationen och förskjuter makt från akademin. Vi vill därför prioritera basanslag och fria forskningsmedel, eftersom det är avgörande för forskarnas trygghet och möjligheten att bedriva grundforskning.

Patrick Reslow, Sverigedemokraterna
– Sverigedemokraterna vill värna undervisningens och forskningen kvalitet genom bland annat högre lärartäthet och relevanta intagningsprov. Vi vill också öka lärarnas akademiska frihet till exempel genom att de får sätta sina egna litteraturlistor.

Ilona Szatmári Waldau, Vänsterpartiet
– Vänsterpartiets viktigaste fråga är ökade generella anslag till lärosätena för både utbildning och forskning. Det skulle bidra till att öka lärosätenas frihet att kunna bestämma över sin verksamhet och forskning och bidra till att öka undervisningens kvalitet. På sikt vill vi se över och ändra finansieringssystemet för högre utbildning, men i väntan på det måste de befintliga prislapparna för alla utbildningar öka.

2. Anslagen till lärosätena räknas inte upp i nivå med deras kostnader, vilket har lett till bland annat besparingar och uppsägningar de senaste åren. Hur vill ni lösa detta?

Anders Ådahl, Centerpartiet
– Centerpartiet anser att det så kallade produktivitetsavdraget har haft stora konsekvenser både på forskningen och den högre utbildningen. Vi behöver successivt komma ifrån det och öka resurserna till lärosätena.

Mathias Bengtsson, Kristdemokraterna
– Fokus ligger på att säkra tillräckliga resurser för hög kvalitet i utbildningen, stark forskning och goda arbetsvillkor. Genom stärkta basanslag, en mer träffsäker resursfördelning och långsiktiga investeringar vill vi ge lärosäten bättre förutsättningar att planera, rekrytera och bedriva utbildning med hög kvalitet och ökad lärarledd tid.

Joar Forssell, Liberalerna
– Under mandatperioden har Liberalerna stärkt ersättningen inom flera utbildningar för att bland annat öka den lärarledda tiden. Vi vill fortsätta den inriktningen. Högre utbildning kräver långsiktiga investeringar, inte automatiska effektiviseringar. Därför vill Liberalerna även ta bort produktivitetsavdraget. Dessutom finns det utmaningar med den nuvarande hyresmodellen. Liberalerna vill att lärosätena ska kunna ta mer kontroll över sina fastigheter och att Akademiska hus avvecklas.

Camilla Hansén, Miljöpartiet
– Vi vill avskaffa produktivitetsavdraget som urholkar universitets finansiering. Vi vill även se höjda basanslag, och ser att de är viktiga för lärosätens långsiktiga planering. Det underlättar dels för lärosätenas forskning, leder till fler trygga anställningar och skapar långsiktighet genom lär- och forskningsmiljöer av högsta kvalité för landets studenter, universitetslärare och forskare.

Josefin Malmqvist, Moderaterna
– Regeringen har höjt ersättningsbeloppen för flera utbildningsområden och presenterat en av de största forskningspropositionerna någonsin. Resurserna till utbildning har ökat med cirka en miljard kronor sedan före pandemin. Samtidigt har antalet administratörer ökat och undervisande personal legat stilla. Moderaterna vill fortsatt höja anslagen, men det måste kombineras med fokus på excellens. Som ett litet land måste vi prioritera resurser dit de ger störst effekt.

Anders Ygeman, Socialdemokraterna
– Satsningarna på universitet och högskolor måste öka. Därför föreslog vi i vårt budgetförslag för 2026, 100 miljoner kronor mer än regeringen till universitet och högskolor.

Patrick Reslow, Sverigedemokraterna
– Vi vill att anslagen ökar minst i enlighet med inflationen om inte rena omprioriteringar sker. Dessutom vill vi avskaffa produktivitetsavdraget.

Ilona Szatmári Waldau, Vänsterpartiet
– Vänsterpartiet vill avskaffa det så kallade produktivitetsavdraget i offentlig förvaltning. Men även se över finansieringssystemet för högre utbildning. Styr- och resursutredningen hade många bra förslag men nu har det gått så lång tid sedan den utredningen kom att vi ser behov av en ny utredning som återigen ser över finansieringen. Direktiven till Akademiska hus behöver också ses över.

3. Hur vill ni säkerställa den akademiska friheten i forskning och utbildning vid svenska universitet och högskolor?

Anders Ådahl, Centerpartiet
– Centerpartiet anser att den akademiska friheten hotas av politisk detaljstyrning. För att stärka den vill partiet reformera finansieringssystemet med ökade basanslag direkt till lärosätena, minska antalet statliga forskningsfinansiärer och ge lärosätena ökad autonomi, bland annat genom att de ska kunna ombildas till stiftelser.

Mathias Bengtsson, Kristdemokraterna
– Den akademiska friheten är i grunden stark i Sverige, men har delvis pressats, både organisatoriskt och genom en alltför kortsiktig forskningsfinansiering. Vi vill stärka forskares och lärares akademiska frihet genom tydligare skydd för forskningens oberoende och en ökad andel långsiktiga basanslag som ger professionellt handlingsutrymme. Det gäller både forskning och utbildning, där stabila resurser är avgörande för kvalitet, självständighet och möjlighet att utveckla verksamheten.

Joar Forssell, Liberalerna
– Liberalerna vill grundlagsskydda den akademiska friheten. I en tid där akademisk frihet ifrågasätts på flera håll blir det allt viktigare att slå vakt om den. Regeringen har, med Liberalerna i spetsen, därför tillsatt två utredningar: en som ser över hur lärosätenas självständighet kan stärkas, och en som fokuserar på den enskilda forskarens möjlighet att bedriva fri forskning. För oss är det självklart att akademin ska stå fri från politisk, ideologisk och annan otillbörlig påverkan.

Camilla Hansén, Miljöpartiet
– Vi vill skydda den akademiska friheten i grundlagen. Forskningens frihet skyddas redan, men akademisk frihet omfattar även utbildning, finansiering, organisering, utnämningar och studenters frihet, som också behöver grundlagsskydd. Vi vill minska politisk detaljstyrning, öka lärosätenas rådighet över sina medel och stärka långsiktig basfinansiering, så att forskning och utbildning kan stå fria från kortsiktiga styrsignaler.

Josefin Malmqvist, Moderaterna
– Moderaterna vill säkerställa den akademiska friheten genom att minska styrningen via regleringsbrev och säkerställa att anslag bedöms utifrån vetenskaplig kvalitet snarare än politisk hänsyn. Alltför många forskare upplever att detaljstyrning och byråkrati inskränker deras frihet. Vi tar den akademiska friheten på allvar, därför har den moderatledda regeringen tillsatt en utredning för att stärka den på våra lärosäten.

Anders Ygeman, Socialdemokraterna
– Påtryckningar, hot och hat mot forskare slår inte bara mot forskarna själva utan mot hela den kunskapsgrund som behövs för en fri debatt och kloka beslut. Politiska företrädare måste tydligt visa att hot och hat mot forskare är oacceptabelt. Vi har krävt att regeringen måste ta tydlig ställning för att värna den akademiska friheten. Detta inbegriper också att vara transparent, föra dialog och ge lärosäten och forskare långsiktiga förutsättningar för sin verksamhet.

Patrick Reslow, Sverigedemokraterna
– Som ovan (SD:s svar på fråga 2, reds. anm.). Vi vill stärka friheten för varje enskild lärare enligt tysk modell, Lehrfreiheit. Vi vill också öka det akademiska inslaget i högskolornas styrelser. 

Ilona Szatmári Waldau, Vänsterpartiet
– Universitetens och högskolornas verksamhet är viktigt i ett demokratiskt samhälle. Vänsterpartiet vill därför utreda grundlagsändring som ett sätt att stärka den akademiska friheten. Vi tycker även att Styr- och resursutredningen hade ett intressant förslag om att man i stället för att bara ha en forskningsproposition var fjärde år ska det vara proposition om både utbildning och forskning. Så att politiken styr i någon utsträckning men i fyraårsperioder.

4. Lärosätenas associationsform som statliga myndigheter utreds. Hur vill ditt parti att lärosätena ska vara organiserade?

Anders Ådahl, Centerpartiet
– Centerpartiet vill att lärosätena ska bli mer autonoma och fristående från staten. Vi förespråkar att fler lärosäten ska lämna rollen som myndigheter och i stället ombildas till exempelvis stiftelser. Detta för att minska den politiska detaljstyrningen, stärka den akademiska friheten och ge lärosätena bättre förutsättningar att strategiskt utforma sin verksamhet utefter egen profil.

Mathias Bengtsson, Kristdemokraterna
– Vår utgångspunkt är att staten ska ange de övergripande ramarna, men inte detaljstyra verksamheten. Därför ser vi positivt på att pröva organisationsformer som kan ge universitet och högskolor ökad autonomi, förutsatt att den akademiska integriteten värnas. Resurstilldelningen bör också i högre grad premiera kvalitet, bildning, innovation och arbetsmarknadsanknytning, så att utbildning och forskning bättre möter både individens och samhällets långsiktiga behov.

Joar Forssell, Liberalerna
– Liberalerna har i regering tagit initiativ till utredningen om lärosätenas associationsform för att vi ser att lärosätenas institutionella autonomi behöver stärkas. Utredningen ska både ta fram förslag på en alternativ organisationsform och förändringar inom nuvarande myndighetsform. Vi vill inte föregå utredningen, men Liberalerna ser generellt att lärosätena behöver få större frihet från staten.

Camilla Hansén, Miljöpartiet
– Oavsett associationsform behöver universitet och högskolor ha större rådighet över sina medel, långsiktig basfinansiering och skydd mot politisk detaljstyrning. Förvaltningen av lokaler och resurser ska utgå från utbildningens och forskningens samhällsnytta, inte kortsiktiga avkastningskrav.

Josefin Malmqvist, Moderaterna
– Vi ser gärna flera olika associationsformer för lärosätena. Lärosäten som Chalmers och Handelshögskolan i Stockholm är goda exempel på hur en annan organisationsform kan skapa större möjligheter för lärosätena att strukturera sig själva efter vad som passar dem. Vi ser fram emot att ta del av utredningens förslag när den presenteras.

Anders Ygeman, Socialdemokraterna
– Vi socialdemokrater ser det statliga huvudmannaskapet som den främsta garantin för tillgång till högre utbildning i hela landet – och för att forskning och utbildning ska styras av samhällsbehov, inte av marknadens logik. Att fler lärosäten görs om till stiftelser kommer inte att stärka forskningens oberoende, i stället riskerar det att öka konkurrensen mellan lärosäten och tränga undan forskningsområden som inte anses lönsamma.

Patrick Reslow, Sverigedemokraterna
– Vi vill att dessa drivs i statlig regi även fortsättningsvis.

Ilona Szatmári Waldau, Vänsterpartiet
– I grunden ser Vänsterpartiet att offentligt ägda lärosäten med allmänhetens rätt till insyn är en garant för akademisk frihet. Det finns utmaningar med nuvarande myndighetsform, men vi ser ändå att det är bättre att utveckla den så att lärosätena blir mer fristående än att öppna upp för privatiseringar av våra lärosäten.

5. Det har gjorts förändringar i migrationslagstiftningen men förutsättningar och villkor för utländska forskare och doktorander diskuteras alltjämt. Hur vill ni underlätta för denna grupp att stanna i Sverige?

Anders Ådahl, Centerpartiet
– Även om lagstiftningen på området håller på att förbättras behöver vi också se till helheten i sammanhanget. Vi behöver korta handläggningstiderna, se till inte bara forskaren utan även dennes anhöriga och familj och förenkla regelverket när det kommer till att gå från studier till doktorandtjänst, eller från doktorandtjänst och arbete i näringslivet eller det offentliga.

Mathias Bengtsson, Kristdemokraterna
– Sverige ska vara attraktivt för internationella forskare. Därför välkomnar vi regeringens initiativ att forskare och doktorander ska kunna få permanent uppehållstillstånd tidigare, redan efter tre år, samt längre uppehållstillstånd för att söka arbete efter studier eller forskning. Vi vill också se kortare handläggningstider, tydligare regler och bättre möjligheter för forskare och deras familjer att ansöka om tillstånd inifrån Sverige för att stärka svensk konkurrenskraft.

Joar Forssell, Liberalerna
– Sverige är och ska fortsätta vara ett självklart val för utländsk spetskompetens, men då behöver en forskningskarriär vid våra lärosäten vara attraktiv. Liberalerna och regeringen har gjort det enklare för doktorander och forskare att få permanent uppehållstillstånd, sett till att de får längre tid på sig att söka jobb eller starta företag och gjort det enklare för familjemedlemmar att få uppehållstillstånd. Det arbetet behöver fortsätta.

Camilla Hansén, Miljöpartiet
– Sverige behöver fler forskare och doktorander. Vi vill att migrationsreglerna ska göra det lättare att även kunna stanna efter studierna och bygga en framtid här, också med familj. Kraven ska vara rimliga och ta hänsyn till individuella omständigheter. Sommararbete, studentkårsarbete och bisysslor som godkänts av lärosätet bör inte försvåra möjligheten att stanna. Vi vill också se snabbare validering av utländska meriter.

Josefin Malmqvist, Moderaterna
– Det borde vara självklart att den som doktorerat och vill stanna i Sverige får möjlighet att stanna och bidra med sin kompetens. Den moderatledda regeringen har förbättrat möjligheterna för forskare och doktorander att ansöka om uppehållstillstånd, få permanent uppehållstillstånd snabbare och har förlängt möjligheten att söka arbete efter slutförd forskning eller studier. Moderaterna vill även att expertskatten ska omfatta utländska doktorander och att ett talangvisum införs.

Anders Ygeman, Socialdemokraterna
– En ny lagstiftning som ska underlätta för doktorander och forskare och deras familjer som kommer till Sverige för att forska kommer träda i kraft 11 juni i år. Vi tror att mycket av de problem som funnits kommer avhjälpas av den nya lagen, men följer frågan vidare.

Patrick Reslow, Sverigedemokraterna
– Vi vill se hur redan beslutade förändringar fungerar innan vi vidtar ytterligare åtgärder. Det vore oseriöst och populistiskt.

Ilona Szatmári Waldau, Vänsterpartiet
– Vi röstade ja till förslaget om rätten till uppehållstillstånd för doktorander och forskare men det finns förbättringar att göra vad gäller finansiering och arbete. Förutsättningarna att locka doktorander och forskare till Sverige försvåras av åtstramad migrationspolitik när det gäller exempelvis medborgarskap och anhöriginvandring samt de pågående tonårs- och kompetensutvisningarna. Ett land som signalerar att människor från andra länder inte är välkomna får svårt att locka människor till sig.