Varför väljer jag alltmer analoga lösningar?

15 december, 2025

lektor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde

Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

När Amazon Web Services tillfälligt havererade i oktober slutade en stor mängd sajter och appar, inklusive Canvas, Zoom, Chat GPT, Reddit och Alexa, helt att fungera. Orsaken (en bugg i den egna DNS-hanteringen) ledde snabbt till en global kaskadeffekt. Amazon äger uppemot en tredjedel av världens molninfrastruktur och den påverkade delen, i norra Virginia, utgör en datakorridor som centralt hanterar några kritiska funktioner för hela deras moln. Så problem där betyder i princip problem överallt.

Faktum är att Alphabet (Google), Amazon, Meta (Facebook) och Microsoft inte bara äger en övervägande majoritet av världens digitala moln och plattformar, utan därtill även dess datacenter och internationella undervattensinternetkablar. Det är genom dessa digitala och fysiska tillgångar som nästan all världens internettrafik pulserar, vare sig det handlar om (inom vår sektor då) en förinspelad videoföreläsning på Youtube, en exjobbshandledning över Zoom eller tillgång till vetenskapliga publikationer. Denna omfattande, och fortsatt pågående, centralisering medför – liksom alla oligopol – en dramatiskt försvagad resiliens mot just kaskadkollapser och liknande haverier. Så när krisen eller kriget väl kommer till den digitala sfären ser det tyvärr i nuläget ganska blekt ut.

Dessutom behövs det inte ens en riktig kris. Det verkar exempelvis inte finnas något direkt hinder för att Donald Trump tvingar amerikanska techjättar att strypa tillgång till sina molntjänster för ett Europa som försöker tillämpa sina lagar och regler på tjänsterna när de nyttjas här. Tit for tat, eller vad det nu är för internationella spelregler som egentligen råder numera. Detta är särskilt riskabelt för oss, eftersom vi i Sverige är anmärkningsvärt beroende av amerikanska molntjänster. Som skribenten Joakim Öhman nyligen uttryckte det i tidningen Ny Teknik, vi har ”outsourcat vår digitala ryggrad” och ”blivit en digital lydstat till USA”. Samtidigt gör exempelvis Danmark tvärtom genom att ta aktiva steg i riktning mot ”digital suveränitet”. Så vår situation är inte bara en oundviklig effekt av globala utvecklingar, utan ganska självförvållad.

Och även om vi inte plötsligt skulle förlora tillgång till molnet, så kvarstår ändå en massa nära besläktade problem för organisationer, inte minst den kraftigt växande digitala kriminaliteten. Cyberattacker mot svensk offentlig sektor, inklusive universitet och högskolor, ökar inte bara i mängd och omfattning, utan utgör även en dystert frekvent nyhet. Som en effekt av detta blir det allt skarpare lagkrav – genom GDPR, NIS2, och så vidare – för organisationer. Inte undra då på att jag, som universitetslärare, nu får nöja mig med en arbetsdator och ett intranät som är så nedlåsta att det ofta blir onödigt komplicerat att genomföra ganska grundläggande arbetsuppgifter.

”Trumps finansieringsstopp för en mängd stora amerikanska forskningsprojekt har redan avlivat flera digitala verktyg som mina kollegor inom diverse ämnen förlitat sig på i sin forskning och undervisning. Och så har jag knappt ens utrymme att nämna alla etiska invändningar mot tech­jättarnas övervaknings­kapitalism…”

Jag kan fortsätta… Trumps finansieringsstopp för en mängd stora amerikanska forskningsprojekt har redan avlivat flera digitala verktyg som mina kollegor inom diverse ämnen förlitat sig på i sin forskning och undervisning. Och så har jag knappt ens utrymme att nämna alla etiska invändningar mot tech­jättarnas övervaknings­kapitalism, negativa miljö­påverkan och exploatering av arbetare i fattiga länder, till exempel ”content moderators”.

Så nej, vare sig det i slutändan kommer i form av ett plötsligt stopp i vår molntillgång, en orimlig kravbild för organisationer eller en rent personlig utmattning med konsekvenserna av vårt digitala beroende, så kommer analoga lösningar att bli alltmer nödvändiga. Att vara konstant uppkopplad börjar helt enkelt bli för sårbart, komplext och problematiskt. Så precis som det var fördelaktigt att ha bekantat sig med digitala lösningar innan pandemin bröt ut, kommer det vara fördelaktigt inom en snar framtid att ha frångått desamma. Jag har alltid gillat datorer, men med tanke på alla problem de på sistone för med sig måste vi nu på allvar börja fundera över alternativen.

Oskar MacGregor,
lektor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde

Håller du med eller inte? Skriv till redaktionen.

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv