Ny rapport: ”Humsam är bortprioriterat”

Staten gynnar annan forskning framför den humanistiska och samhällsvetenskapliga. Dessutom utbildas det för få doktorander inom ämnena samtidigt som lektorerna inte får tillräckligt med forskningstid, visar en rapport från fackförbundet DIK.

En genomgång av statens forskningsanslag för 2021 visar att ämnena humaniora, konst och samhällsvetenskap fick ungefär 9,6 miljarder kronor. Motsvarande siffra för ämnena medicin, teknik och naturvetenskap är 35,5 miljarder, visar en rapport från fackförbundet DIK.

Förbundet, som organiserar yrkesverksamma inom kultur, kommunikation och reklam, pekar i rapporten också på hur statliga Vetenskapsrådet fördelat 462 miljoner kronor i stöd till forskning inom humaniora och konst samt 918 miljoner till samhällsvetenskap. Motsvarande siffra för teknik är 443 miljoner, samtidigt som ämnena medicin respektive naturvetenskap fick mer än 2,1 miljarder var. Där gäller siffrorna för 2022.

Går ut över arbetsmiljön

Med de siffrorna i åtanke kräver DIK ”långsiktiga satsningar på humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning”. Otillräcklig finansiering leder till stressade forskare med otrygga anställningsvillkor vilket ”drabbar arbetsmiljön och gör det svårt att behålla bra kompetens”, skriver man.
– Det här är tyvärr inte ett nytt problem men vi ser ju inte heller att det går åt rätt håll. Vi lever i en tid där vi på DIK tror att den kunskap som kommer från de humaniora och samhällsvetenskapliga ämnena kanske behövs mer än någonsin. Då kan vi inte hela tiden dra åt svångremmen, säger Anna Troberg, DIK:s ordförande.

Ämnen värderas olika

Hon lyfter fram att det krävs mer kunskap om hur det är att vara människa. Det behövs fler forskare som på olika sätt ser på samhällsutmaningar som pandemi, utvecklingen av AI, krig i Ukraina och Mellanöstern samt inflations- och ekonomisk kris, menar hon.
– Man värderar inte humaniora och samhällsvetenskap lika högt som andra ämnen, till exempel teknik och medicin. Och det har att göra med att man kanske inte förstår vilket bidrag de här ämnena kan ha i samhället.

Hur fördelningen av statliga forskningsmedel mellan de olika ämnena borde se ut är svårt att säga, menar Anna Troberg.
– Men nu är det ju så väldigt stor skillnad. Vi har naturligtvis full förståelse för att vissa utbildningar kan kosta mer för att de kräver en viss typ av utrustning och så vidare. Men det betyder inte att samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningar kan hanka sig fram på väldigt lite.

 

Har fler studenter

På utbildningssidan konstaterar rapportförfattaren att nästan 6 av 10 studenter återfinns inom humaniora, konst eller samhällsvetenskap. Trots det går endast 20 procent av forskningsmedlen till de ämnena. Motsvarande siffra för medicin, naturvetenskap och teknik är 74 procent, påpekar DIK:s rapportförfattare.

Förbundet trycker också på en nedåtgående kurva när det gäller humsam-utbildningarnas forskningsanknytning. Det kommer sig av att lektorer ägnar för mycket tid åt undervisning, och därmed för lite tid åt forskning. Doktoranderna inom humaniora har dessutom minskat med 26 procent det senaste decenniet.
– När forskningsanknytningen blir sämre påverkas undervisningen. Om man som student inte får reda på vad som händer i den nya forskningen så kan det uppstå glapp. Och lösningen på det problemet är mer resurser, säger Anna Troberg.

DIK:s rapport är en sammanställning av tidigare rapporter inom samma område, från bland annat SULF och tankesmedjan Humsam. Den bygger också på statistik från Universitetskanslersämbetet och Vetenskapsrådet.

Fotnot: Rapportförfattare är Git Claesson Pipping, tidigare förbundsdirektör på SULF.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv