Som Universitetsläraren skrivit om tidigare är facket vid Högskolan Väst kritiskt till att dess campus ska byggas om till en aktivitetsbaserad kontorslösning. Vid Mälardalens universitet uppstod en liknande situation när ledningen för det som då var Mälardalens högskola planerade bygget av sitt nya campus i Eskilstuna, som invigdes 2020.
Facket var redan från början negativt inställda till den aktivitetsbaserade planlösning som ledningen planerade. Något som man också lyfte med arbetsgivaren, säger Michaël Le Duc, ordförande för SULF och Saco-S vid Mälardalens universitet.
– Det har vi gjort i alla år och det har varit turbulent. 2017 fick Saco-S också genomslag i att det skulle bli fler fokusrum. Men det finns en viss grad av resignation, att nu är det så här. Just nu är det också många andra frågor som är prioriterade.
Mer distansarbete
Efter att de nya lokalerna invigts dök pandemin med tillhörande distansarbete upp. Därför är det först nu under 2022 som man har börjat arbeta fullt ut i de nya lokalerna, förklarar Michaël Le Duc.
Under året har han fått blandande reaktioner från medlemmar. Vissa är nöjda.
– Men jag misstänker att det också är ganska många som inte tycker att det här är särskilt bra.
Michaël Le Duc är själv stationerad vid lärosätets campus i Västerås men på plats i Eskilstuna är känslan att fler arbetar på distans jämfört med tidigare.
– Jag upplever det som ganska tomt och det var det vi från fackets sida sade redan från början. Att många fler kommer att börja arbeta hemifrån.
Svårt med undervisningslokaler
Han har även fått rapporter om att undervisningslokalerna inte räcker till samt att de så kallade fokusrummen, som kan bokas för att sitta enskilt, ofta är upptagna.
Anställda vid MDU som Universitetsläraren har pratat med bekräftar bilden av att fler distansarbetar än tidigare sedan det aktivitetsbaserade kontoret infördes.
– Tanken var att det här skulle öka sammanhållningen men nu har det blivit tvärtom. Man sitter hemma för att få lugn och ro, säger Eric Svanelöv, universitetslektor i socialt arbete.
Åkte hem för att kunna jobba
Han upplever att det behövs större lokaler.
– Jag har behövt åka hem ett par gånger. Antingen för att det inte fanns plats eller för att det var för livat där det fanns utrymme. Mig gör det egentligen inte så mycket eftersom jag bor i Eskilstuna, men för de som pendlar blir det en annan situation.
Att undervisningen påverkas eftersom det finns färre undervisningslokaler, känner flera av de anställda igen. Någon beskriver hur undervisning kan behöva läggas antingen tidigt på morgonen eller sent på eftermiddagen, eftersom det inte finns tillgång till lokaler annars.
Arbetsgivaren medveten om kritiken
Peter Liljenstolpe, campuschef vid Mälardalens universitet, känner delvis igen kritiken och påpekar att man löpande anpassar lokalerna efter personalens behov. Bland annat har så kallade tysta zoner, som inte utnyttjats i stor utsträckning, gjorts om till zoner för videosamtal, förklarar han.
Man har också haft diskussioner med de olika akademicheferna om den bristande tillgången på lärosalar. Enligt Peter Liljenstolpe är den generella slutsatsen att det finns en ”trång sektor” mellan klockan 10 och 15.
– Något tidigare eller senare än så finns det kapacitet. Det är inget ovanligt att många vill ha samma tider. Så ser det ut på många lärosäten, och man kan ju inte heller bygga lärosalar så att det ska finnas ett överflöd under en begränsad tid av arbetsdagen, säger han.
Just nu pågår en utvärdering av de nya lokalerna, i form av en forskningsstudie. Även om den skulle visa att det finns ett utbrett missnöje är det dock uteslutet att bygga om för att frångå det aktivitetsbaserade.
– Om man i aktivitetsbaserat lägger innebörden att man gått från personliga arbetsplatser till icke personliga så finns det inga planer på att gå tillbaka, säger han.
Motstånd på andra lärosäten
Det aktivitetsbaserade campus som planeras vid Högskolan Väst ska stå klart 2028. I ett mejl till personalen meddelade ledningen nyligen att de anställda då inte kommer att ha några fasta platser.
– Vi kommer att ha miljöer där man sitter flera i ett rum och det kommer att finnas miljöer där man sitter mer öppet. Skrivbordsplatser ska också finnas kvar, men de kommer inte att vara personliga, sade Li Lejerstedt, högskoledirektör vid Högskolan Väst till Universitetsläraren i en tidigare intervju.
Facket är kritiskt till den nya kontorslösningen, förklarar Tobias Arvemo, ordförande för Saco-S vid Högskolan Väst.
– Ingen av mina medlemmar, eller åtminstone ytterst få, är positivt inställda till det här skulle jag säga, sade han.
Diskussion på sociala medier
Kritik mot aktivitetsbaserade kontorslösningar finns även på andra lärosäten. I en tråd i ett forum för högskolefrågor på sociala medier, där renoveringen av Högskolan Väst diskuteras, beskrivs liknande situationer vid andra universitet och högskolor.
Vid ett lärosäte byggdes kontorslandskap trots motstånd från personalen. Det slutade med att man fick bygga om igen, eftersom missnöjet blev för stort, skriver en person i tråden. Då ett annat lärosäte byggde nytt placerades vissa anställda i öppet kontorslandskap, medan andra fick egna rum först efter att ha protesterat och gjort ”massivt motstånd”, uppger en annan person.
Vissa beskriver också hur de är positivt inställda till aktivitetsbaserade kontorslösningar men betonar att det krävs mindre samtalsrum, tydligt avdelade ytor samt avskilda gemensamma utrymmen för att det ska fungera.
