”Det gnistrar och sprakar” – Stockholms universitet
Just nu byggs en 1 700 kvadratmeter stor konsthall under jord vid Stockholms universitet. Det gamla fysiklaboratoriet Manne Siegbahn förvandlas till Accelerator. Här ska samtidskonsten stå i centrum och få vara just konst, men forskargrupper bjuds in för att ta del av den. Förhoppningen är att mötet ska leda till nya forskningsfrågor och tvärvetenskapliga samarbeten, berättar Bengt Novén, föreståndare för Accelerator.
– Det är en brutal krock det handlar om. Det gnistrar och sprakar ordentligt. Konsten är vildvuxen. Den är i frontlinjen, får nys om saker som är på gång, både inom vetenskapssamhället och de stora samhällsutmaningarna, säger han.
Ingivningen är planerad till september 2019, men forskarnas första krock med konsten har redan ägt rum. Hösten 2017 visades bland annat konstnärsduon Lundahl & Seitls verk ”An Elegy to the Medium of Film” i de lokaler som ska bli Accelerator. 20 forskare från olika fakulteter hade anmält intresse. De fick se 3D-film som övergick i en guidad vandring i mörkret. Sedan fick de på olika sätt redovisa vad de hade upplevt. En del berättade för varandra vad utställningen påminde dem om i deras egen forskning. Genom sådana möten får forskarna möjlighet att se det de gör utifrån, berättar den konstnärliga ledaren, Richard Julin.
– Vi behöver titta mer på hur vi kan locka fram det. Vi vet inte ännu hur det ska gå till. Det här är ett sant experiment. Det är det som är så modigt av universitetet, det får växa fram organiskt, säger han.
Accelerator kommer att vara öppen för allmänheten och studenter. Det ska även bli programverksamhet med föreläsningar och workshops av både forskare och konstnärer. Nästa utställning har premiär den 30 oktober. Då ska en ny grupp forskare möta ett videoverk och en skulptur av Janine Antoni från Bahamas.
Teknik möter musik – Luleå tekniska universitet
Vid Luleå tekniska universitet har konsten och vetenskapen sedan 2013 ett helt eget forsknings- och innovationsområde: Gränsöverskridande konst och teknik. Här finns pilotprojekt inom bland annat musikalisk gestaltning, dans, reglerteknik, teknisk akustik, fysioterapi, ljudteknik, teknisk psykologi och distribuerade datorsystem.
Jan Berg är biträdande professor i ljudteknik och projektledare för forskningsområdet. Han berättar att konsten och tekniken tidigare använt varandra som verktyg, snarare än att verkligen mötas kring konkreta frågeställningar. Nu är målet både att hitta nya forskningsfrågor, och att finna svar på gamla frågor genom nya metoder.
Det finns till exempel ett antal projekt där robotteknik och nya musikinstrument kombineras med dans.
– När tekniken möter musiken kan det hända att musiker har önskemål om ett specifikt uttryck, det skapar en fråga som tekniken inte har ställt sig tidigare: Hur ska vi göra det här? Då kommer inspiration att finna nya tekniska lösningar som kanske också kan användas i andra sammanhang, säger Jan Berg.
Festival hyllar konst och vetenskap – Chalmers tekniska högskola
Ett lärosäte som också har några års erfarenhet av att föra samman konst, vetenskap och allmänhet är Chalmers. Den 19 november drar Aha-festivalen igång för femte året i rad.
– Festivalen är ett sätt att hylla konsten och vetenskapen som de viktigaste aktiviteterna för att beskriva och förstå världen, säger Peter Christensson, konstnär, tekniklektor på Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och en av initiativtagarna till festivalen.
Här finns allt från rena föreläsningar inom olika forskningsfält till poesiuppläsningar och konserter. På olika workshops kan besökarna utforska vetenskapen genom konsten och tvärtom. Allt började med en kaffe på Institutionen för arkitektur.
– Vi pratade om att det påstås att Chalmers vilar på en konstnärlig och en vetenskaplig grund. Den vetenskapliga är det ingen som ifrågasätter. Men den konstnärliga grunden har ibland varit svår att över huvud taget diskutera, säger Peter Christensson.
Han menar att både konst och vetenskap, när de är som bäst, drivs av en nyfikenhet lika stark som en urkraft.
– Vi kan inte låta bli att lyfta på en sten och se vad som finns därunder. Jag tror att viljan att utforska är lika stark som viljan att överleva och föröka oss.
Väcka klimatengagemang – Lunds universitet
Vid Lunds universitet ställdes frågan i april hur konst och vetenskap kan samarbeta för att väcka engagemang i klimatfrågan. Det två dagar långa eventet Art meet science var en del av lärosätets hållbarhetsvecka. Emily Boyd är föreståndare för Lund University Centre for Sustainabilty Studies, som stod bakom det hela. Hon menar att konstnärer har något att lära vetenskapen i hur de engagerar människor i klimatfrågan med hjälp av känslor.
– Det här kan vara provocerande för vissa. Som forskare ska du vara neutral och objektiv. Men människor tar inte alltid in de fakta vi förmedlar så lätt. Känslor är ofta det som får folk att agera eller att ta något till sig, säger hon, och lyfter fram Hans Rosling som ett gott exempel på en forskare som hade bra fakta men som alltid använde inslag av spel och performance när han förmedlade kunskap.
Gestalta flyktingskapet – Linköpings universitet
Konstens förmåga att väcka engagemang är också något som Erik Berggren vill ta vara på. Han är forskningskoordinator och lärare på Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings universitet. Han har fått finansiering från Formas för projektet ”Forskningskommunikation genom utställningar och program – att gestalta flyktingskapets konsekvenser, politik och möjligheter”.
– Jag upptäckte att många konstnärer jobbar intelligent med migration på ett sätt som svarar mot det forskare försöker få fram, att problematisera mediernas enkla bilder, säger Erik Berggren.
I projektet har han skapat konstrummet Lobby som öppnade vid Linköpings universitet 2017. Just nu pågår en utställning med ett videoverk om en man som söker asyl i Sverige och foton av människor som flyr från Iran. Genom konstrummets programverksamhet kommer också besökaren närmare forskare, aktivistgrupper och delar av kommunen som arbetar praktiskt med flyktingar och nyanlända.
Erik Berggren upplever att vetenskapen och konsten visar ett stort intresse för varandra just nu. Han tror dock att det är viktigt att hålla isär sfärerna. Att både de inblandade och betraktaren vet vilken genre de befinner sig i.
– Det finns fantastiska konstverk nu som riktar sin lins mot Europas gränspolitik och murar. De sätter ljus på saker som vi inte alltid tänker på och berör oss känslomässigt. Att då ställa frågan ”Är det här korrekt?” blir fel. Men det är alltid en relevant fråga i förhållande till forskning, säger Erik Berggren.
