Vid Göteborgs universitet finns en anmälan om misstänkt oredlighet, från medicinska fakultetens dekanus, Olle Larkö, som överlämnats till rektor Pam Fredman.
Det som fick Larkö att agera var bilder på sajten Pubpeer där publicerad forskning kan kommenteras och misstankar framföras, anonymt.
Ärendet, som rubriceras som misstänkta manipulationer av bilder, bereds efter Larkös anmälan vidare inom Göteborgs universitet och det är rektor som avgör om ärendet ska överlämnas för extern utredning.
Också vid Linköpings universitet behandlas ett fall av misstänkt oredlighet och finns nu på rektor Helen Dannetuns bord.
Upprinnelsen är en anmälan mot en forskningsledare vid medicinska fakulteten, en anmälan som fakulteten fick i uppdrag att utreda. Ärendet lämnades för extern granskning, till en grupp bestående av tre professorer, två vid Karolinska institutet och en vid Umeå universitet.
Efter att fakulteten och den externa gruppen gjort sina bedömningar kontaktades den berörda forskningsledaren som också hade begärt möte med ledningen. Därefter skickades ärendet, nu kompletterat ännu en gång, till den externa gruppen och sedan åter till medicinska fakulteten vars styrelse beslutade rikta kritik mot forskningsledaren, för ”oredligt förfarande”. Bland annat gäller det ”bristande följsamhet avseende föreskrifter i det laborativa arbetet samt en publikation”.
”Vårt eget system har fungerat”
Det återstår nu för rektor att fatta beslut om ärendet ska gå vidare till ansvarsnämnden, för bedömning av arbetsrättsliga följder. Den anmälde forskningsledaren bestrider anklagelserna.
– Jag tycker att vårt eget system för hantering av misstänkt oredlighet har fungerat, säger Helen Dannetun som framhåller vikten av samarbete med andra lärosäten.
– Vi har ett avtal med Umeå universitet om att bistå varandra med extern granskning av oredlighet.
Men oavsett om ett lärosätes egna utredningssystem fungerar betonar Helen Dannetun, som också är ordförande i Sveriges universitets och högskoleförbund, SUHF, behovet av ett nytt och nationellt system, vilket alltså är under utredning.
– Det är en jätteviktig fråga för sektorn, vi behöver samordna oss och dela med oss av våra erfarenheter.
Sverige lite drabbat
Frågor och diskussioner om fusk och bristande etik har som bekant fått bränsle av Macchiarini-fallet, en skandal som sannolikhet bidrar till att Sverige verkligen får den länge efterfrågade, oberoende instansen för hantering av misstänkt oredlighet.
– Gissningsvis är det så, åtminstone hör jag från kolleger i andra länder att anledningen till att vi i Sverige inte har något nationellt system är att vi, fram till Macchiarini-fallet, inte hade drabbats av så omfattande fuskavslöjanden.
Det säger Nils-Eric Sahlin, ordförande i Vetenskapsrådets expertgrupp för etik och professor i medicinsk etik vid Lunds universitet.
Han påpekar också att en anledning till dröjsmålet är att det inom sektorn funnits stort motstånd mot att inrätta en nationell instans, då företrädare för lärosäten själva velat ha ansvar för ”sina” oredlighetsärenden.
Men i och med att SUHF liksom Vetenskapsrådet 2013 uppvaktade utbildningsdepartementet med krav på att frågan om oredlighetshantering skulle utredas (ännu en gång), kan man tala om konsensus i frågan om ett nytt system, med nationell hantering.
Att utredaren Margaretha Fahlgren som ska presentera förslag till nytt system inte kommer från medicinarsidan ser Nils-Eric Sahlin som något positivt.
– Jag tror att det kan vara bra med någon som kommer utifrån, som inte ingår i de medicinska nätverken.
Han framhåller apropå detta att medicinområdet inte dominerar antalet fuskfall, däremot blir just dessa fall mer uppmärksammade och kan inte minst dessutom vara bokstavligt livsfarliga för patienter.
Stort förtroende från ministern
Förväntningarna på utredningen som bland annat ska föreslå hur det nya systemet kan se ut, är otvivelaktigt stora. Minister Helene Hellmark Knutsson har till och med talat om att skapa system som ska innebära att något som Macchiarini-fallet ”inte ska kunna hända igen”.
Hellmark Knutsson uttrycker stort förtroende för valet av utredare.
– Margaretha Fahlgren har mycket gott renommé och kan sektorn.
I november ska utredningen vara färdig, därefter väntar remissrunda – sektorns åsikter om utformningen lär variera – samt själva implementeringen av ett nytt system.
Till dess har lärosätena fortsatt ansvar.
