Regeringen vill införa styrmekanismer som anpassar lärosätenas utbildningsutbud till arbetsmarknadens och samhällets behov. En tänkbar mekanism är att utforma en arbetsmarknadskomponent som ska ingå i resurstilldelningssystemet. Det framgår av direktiven till utredningen ”Ett utbildningsutbud av hög kvalitet som är relevant för arbetsmarknadens och samhällets behov” som tillsattes i somras.
Enligt gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) finns det i dag alldeles för stora matchningsproblem mellan högskolans utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov och efterfrågan. Edholm tillägger att man samtidigt måste ”värna de goda möjligheterna till bildning som finns på lärosätena idag”.
Utredningen som ska vara färdig 2027 ska undersöka hur lärosätenas styrning och resurstilldelningssystemet i högre grad bättre kan beakta arbetsmarknadens behov så att matchningsproblematiken minskar.
Direktiven är underskrivna inte bara av Lotta Edholm utan också av kulturminister Parisa Liljestrand (M) samt civilminister Erik Slottner (KD). Utredare blir Peter Honeth, veteran inom politik för högre utbildning och forskning, bland annat med en bakgrund som statssekreterare i utbildningsdepartementet under alliansens regeringsperiod från 2006–2018.
– Direktiven till utredningen visar att regeringen verkar se på universitet och högskolor som om det vore yrkeshögskolor, säger Karin Åmossa, samhällspolitisk chef på SULF.
Karin Åmossa
Samhällspolitisk chef, SULF Susanne Kronholm
Hon förtydligar att yrkeshögskolorna har en viktig roll för arbetsmarknadens kortsiktiga behov medan en akademisk utbildning ska bygga grunden för ett långt arbetsliv och liv över huvud taget.
– Politiker och andra som främst vill se akademin som direktleverantör till arbetsmarknadens tillfälliga efterfrågan missar den särskilda kompetens som kommer med akademisk utbildning och erfarenhet.
Karin Åmossa understryker att akademiska examina och kritiskt vetenskapligt tänkande är något som företag och organisationer efterfrågar, det kan vara en tung merit i sig att vara disputerad, oavsett område.
– Regeringens utgångspunkter visar också beklagligt liten tilltro till studenternas förmåga att göra sina egna val. Generellt är det inte bara lärosätenas ansvar att lösa matchningsproblematiken, dessutom måste förståelsen för vilka kompetenser högskoleutbildning ger öka, framför allt i näringslivet.
Hans Adolfsson, rektor vid Stockholms universitet och ordförande för Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, menar att utredningen om dimensionering och styrning av lärosätenas utbildningsutbud framstår som motsägelsefull relaterat till andra utredningar som gäller akademin.
– I utredningen om lärosätenas organisationsform och i den utredning av en akademisk frihet som presenterades nyligen betonas lärosätenas rådighet och oberoende.
– Men den nu tillsatta utredningen om dimensionering och styrning av lärosätenas utbildningsutbud skickar helt andra signaler, direktiven innebär att vi kan vänta oss förslag som innebär ökad statlig styrning av universitetens och högskolornas verksamhet.
Hans Adolfsson
Rektor vid Stockholms universitet och ordförande för SUHF Johanna Säll
Hans Adolfsson menar att politiker och andra makthavare måste visa mer tillit till den akademiska professionen.
– Vi har ett särskilt ansvar för att stå för kunskapsutveckling och för kompetensförsörjning till samhällets samtliga sektorer och för att ta det ansvaret fullt ut krävs att universitet och högskolor har den rådighet som framhålls i andra utredningar.
Utredningen om utbildningsutbudet innehåller också direktiv att föreslå förbättringar av kontroll av lärosätenas myndighetskapital. Regeringens avsikt är att förhindra fortsatt uppbyggnad av myndighetskapital.
