”Så öppet som möjligt, så säkert som nödvändigt.” Det är ett av ledorden när akademin navigerar internationella samarbeten i det komplexa säkerhetsläget.
I april 2024 presenterade Universitets- och högskolerådet (UHR), Vetenskapsrådet (VR) och Vinnova ett förslag till nationell policy och riktlinjer för att främja ansvarsfull internationalisering inom forskning och högre utbildning. Förslaget togs i huvudsak emot väl av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Nu har de tre myndigheterna också kommit med sitt förslag på den nationella stödfunktion som ska genomföra riktlinjerna.
Stödfunktionen ska i första hand stötta bland annat lärosäten och forskningsfinansiärer att bygga en egen förmåga att fatta välavvägda beslut utifrån de risker och möjligheter som ett internationellt samarbete kan medföra. Förmågan ska stärkas genom att stödfunktionen bidrar med information, utbildning och mötesplatser för erfarenhetsutbyte.
Om en enskild forskare har frågor kring ett samarbete ska hen vända sig till det egna lärosätets stödorganisation, som i sin tur ska kunna vända sig till den nationella stödfunktionen om frågan är svår.
– Annars stannar kunskapen hos forskaren och förmågan på lärosätet byggs inte upp, säger Anders Ahlstrand, utredare vid UHR och samordnare för rapporten.
Ansvarsfull internationalisering kan handla om allt från forskningsetik till öppen tillgång i samarbeten, men säkerhetsfrågor är vad lärosätena har efterfrågat mest stöd inom. Den nationella stödfunktionen ska skapa ett forum för samverkan mellan säkerhetsmyndigheterna och forskningsaktörerna, så att de bättre kan förstå varandras prioriteringar och dela information.
Anders Ahlstrand
Utredare, Universitets- och högskolerådet
– Hur man ska hantera ett svar från en säkerhetsmyndighet och vilken status det ska ha, är en praxis som vi får utarbeta över tid. Vi behöver hitta en gemensam problembild så att man känner sig trygg med att samarbeta även med aktörer som det finns svårigheter med, säger Anders Ahlstrand.
Under arbetet med att ta fram förslaget till en nationell stödfunktion har utredarna haft dialogmöten med bland annat SUHF.
– Man kan se att de har lyssnat på våra synpunkter genom betoning på att bygga upp förmåga och omvärldsbevakning, och i diskussionen kring hur säkerhetsmyndigheterna ska involveras. Detta finns det ingen anledning att ha synpunkter på, säger Erik Renström som är rektor vid Lunds universitet och leder SUHF:s expertgrupp för internationalisering.
Stödfunktionen föreslås starta redan i år och vara ett kansli där representanter från flera olika myndigheter arbetar tillsammans. Ett strategiskt råd med representanter från de primära målgrupperna ska ge inriktning till stödfunktionen.
SUHF är däremot inte ense med utredningen om var den nationella stödfunktionen bäst har sin hemvist. UHR, VR och Vinnova lyfter fram för- och nackdelar med olika lösningar. Det är inte helt tydligt vad de förespråkar att regeringen ska besluta – men det lutar mest åt att stödfunktionen bör huseras hos någon av dem själva.
Argumenten för det handlar om att stödfunktionen har fler aktörer än lärosäten som målgrupp, att den kan bli föremål för politisk inriktning i form av nationella intressen som ska avvägas, att den ska samordna sig med flera andra myndigheter och samverka inom EU.
– Kopplingen till forskningsfinansiärer som Vinnova och Vetenskapsrådet är större än till UHR, säger Anders Ahlstrand.
SUHF vill i stället att stödfunktionen ska ha sin hemvist på Försvarshögskolan (FHS) och kommer att fortsätta att argumentera för det.
Erik Renström
Rektor, Lunds universitet samt ledare av SUHF:s expertgrupp för internationalisering Kennet Ruona
– FHS balanserar redan nu ansvaret med att vara en akademisk organisation och att ha ett säkerhetstänk väldigt närvarande i vardagen, säger Erik Renström.
Han vänder också på trions argument – målgrupperna är fler än bara forskningsfinansiärerna, och till störst del lärosäten, och därför bör stödfunktionen ligga på ett lärosäte.
– På lärosätena finns kunskapen om hur internationellt samarbete bedrivs och vad det innebär. I dessa tider behöver vi ha ett högre säkerhetsmedvetande och just därför är det bättre om FHS är värd för stödfunktionen, menar han.
