Det är mycket hysch-hysch kring Forskningsberedningens arbete. Utbildningsdepartementet lämnar varken ut inbjudningar, mötestider eller protokoll från mötena, med hänvisning till att det är en rådgivande grupp inom regeringens interna arbete. De 15 externa ledamöterna får inte heller berätta vad som har diskuterats på mötena.
Genom pressmeddelanden i samband med varje möte kan utomstående ändå få ett litet fönster in. På det fjärde och senaste mötet den 13 februari diskuterade Forskningsberedningen EU:s ramprogram för forskning och innovation, liksom hur det strategiska arbetet kring forskningsinfrastruktur kan utvecklas.
De tidigare mötena har handlat om möjligheter och hinder i högskolans innovationssystem, mobilitet samt främjandet av excellens.
Lobbade för doktorandrepresentation
Linnéa Carlsson disputerade inom informatik vid Högskolan Väst i december, och var fram till dess den enda doktoranden i Forskningsberedningen. Den förra Forskningsberedningen hade ingen doktorandrepresentation. Därför hade Sveriges förenade studentkårer, SFS, aktivt legat på regeringen för att student- och doktorandperspektivet skulle finnas med denna gång.
Linnéa Carlsson är inte längre är aktiv i SFS, men var tidigare var ordförande i doktorandkommittén. Hon beskriver Forskningsberedningen som ett vanligt möte, lett av utbildningsministern.
– Vi får frågor i förväg att fundera på och sen får vi tycka till om dem. Vi är ett bollplank helt enkelt, vi bestämmer inget.
Linnéa Carlsson vill värna vad hon kallar för det sköra och viktiga system som Sverige har, där människor oavsett bakgrund kan studera upp till forskarnivå. Samtidigt menar hon att karriärvägarna behöver bli socialt hållbara för att Sverige ska behålla sin kunskap och attraktivitet.
– Ska vi främja excellens behöver vi diskutera strukturella aspekter. Det kan det handla om att inte göra det svårt för forskare att vara kvar i Sverige efter disputation, om säker finansiering eller trygg arbetsmiljö.
Komplexa frågor
Det hon själv har tagit med sig från diskussionerna inom Forskningsberedningen är hur komplex högskolan är och ur många olika perspektiv som behöver tas i beaktande.
I oktober lämnade lärosäten och andra aktörer i sektorn in sina inspel till den kommande forskningspropositionen. Ökade basanslag, bättre migrationslagstiftning och stärkt skydd för den akademisk friheten finns på önskelistorna.
Regeringen planerar att lägga fram forskningspropositionen i slutet av 2024.
De sitter i Forskningsberedningen
Per Alfredsson, verkställande direktör, AstraZeneca AB
Bertil Andersson, professor i biokemi
Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor, Luleå tekniska universitet
Linnéa Carlsson, postdok, Högskolan Väst
Christofer Edling, professor i sociologi, Lunds universitet
Robert Egnell, rektor, Försvarshögskolan
Magnus Eriksson, enhetschef, RISE
Claes Erixon, global utvecklingschef, Scania CV
Ann Fust, f.d. rådsdirektör
Anders Hagfeldt, rektor, Uppsala universitet
Sofia Lodén, docent i franska, Stockholms universitet
Amy Loutfi, professor i datavetenskap, Örebro universitet
Sara Mazur, verkställande ledamot, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse
Anna Wedell, överläkare vid Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar, Karolinska universitetssjukhuset och professor i medicinsk genetik vid Karolinska institutet
Linus Wiebe, fondförvaltare, Fåhraeus Startup and Growth Fund
