”Forskningsberedningen behöver ha ett doktorandperspektiv”

Halvvägs genom sitt uppdrag har Forskningsberedningen nu diskuterat excellens, innovation mobilitet och forskningsinfrastruktur. Nydisputerade Linnéa Carlsson är ledamoten som ser till att doktorandernas perspektiv inte glöms bort.

15 februari, 2024
Foto: Linna Andersson

Det är mycket hysch-hysch kring Forskningsberedningens arbete. Utbildningsdepartementet lämnar varken ut inbjudningar, mötestider eller protokoll från mötena, med hänvisning till att det är en rådgivande grupp inom regeringens interna arbete. De 15 externa ledamöterna får inte heller berätta vad som har diskuterats på mötena.  

Genom pressmeddelanden i samband med varje möte kan utomstående ändå få ett litet fönster in. På det fjärde och senaste mötet den 13 februari diskuterade Forskningsberedningen EU:s ramprogram för forskning och innovation, liksom hur det strategiska arbetet kring forskningsinfrastruktur kan utvecklas.

De tidigare mötena har handlat om möjligheter och hinder i högskolans innovationssystem, mobilitet samt främjandet av excellens.

Lobbade för doktorandrepresentation

Linnéa Carlsson disputerade inom informatik vid Högskolan Väst i december, och var fram till dess den enda doktoranden i Forskningsberedningen. Den förra Forskningsberedningen hade ingen doktorandrepresentation. Därför hade Sveriges förenade studentkårer, SFS, aktivt legat på regeringen för att student- och doktorandperspektivet skulle finnas med denna gång.

Utbildningsminister Mats Persson tillsammans med ledamöterna i Forskningsberedningen vid dess första möte i september 2023. Foto: Margareta Stridh

Linnéa Carlsson är inte längre är aktiv i SFS, men var tidigare var ordförande i doktorandkommittén. Hon beskriver Forskningsberedningen som ett vanligt möte, lett av utbildningsministern.
– Vi får frågor i förväg att fundera på och sen får vi tycka till om dem. Vi är ett bollplank helt enkelt, vi bestämmer inget.

Linnéa Carlsson vill värna vad hon kallar för det sköra och viktiga system som Sverige har, där människor oavsett bakgrund kan studera upp till forskarnivå. Samtidigt menar hon att karriärvägarna behöver bli socialt hållbara för att Sverige ska behålla sin kunskap och attraktivitet.
– Ska vi främja excellens behöver vi diskutera strukturella aspekter. Det kan det handla om att inte göra det svårt för forskare att vara kvar i Sverige efter disputation, om säker finansiering eller trygg arbetsmiljö.

Komplexa frågor
Det hon själv har tagit med sig från diskussionerna inom Forskningsberedningen är hur komplex högskolan är och ur många olika perspektiv som behöver tas i beaktande.

I oktober lämnade lärosäten och andra aktörer i sektorn in sina inspel till den kommande forskningspropositionen. Ökade basanslag, bättre migrationslagstiftning och stärkt skydd för den akademisk friheten finns på önskelistorna.

Regeringen planerar att lägga fram forskningspropositionen i slutet av 2024.

De sitter i Forskningsberedningen

Per Alfredsson, verkställande direktör, AstraZeneca AB

Bertil Andersson, professor i biokemi

Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor, Luleå tekniska universitet

Linnéa Carlsson, postdok, Högskolan Väst

Christofer Edling, professor i sociologi, Lunds universitet

Robert Egnell, rektor, Försvarshögskolan

Magnus Eriksson, enhetschef, RISE

Claes Erixon, global utvecklingschef, Scania CV

Ann Fust, f.d. rådsdirektör

Anders Hagfeldt, rektor, Uppsala universitet

Sofia Lodén, docent i franska, Stockholms universitet

Amy Loutfi, professor i datavetenskap, Örebro universitet

Sara Mazur, verkställande ledamot, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

Anna Wedell, överläkare vid Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar, Karolinska universitetssjukhuset och professor i medicinsk genetik vid Karolinska institutet

Linus Wiebe, fondförvaltare, Fåhraeus Startup and Growth Fund

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv