Försvarsforskarna kliver ut i mediernas rampljus

I samband med kriget i Ukraina och Sveriges Natoansökan har forskarna vid Försvarshögskolan blivit föremål för mediernas intresse som aldrig förr. Vissa tycker det är kul, andra känner att tiden inte räcker till.
Försvars­hög­skolan är ett undervisnings­tungt lärosäte. 2021 var mindre än 25 procent av högskolans intäkter forsknings­intäkter.

Vid ett av borden inne på serveringen Propellern på Försvarshögskolan sitter sex välklädda personer och tittar på en bärbar dator som de placerat mot en vägg. De lyssnar uppmärksamt på mannen som pratar på skärmen och diskuterar emellanåt det som sägs.
Malena Britz kastar en blick på dem och ler.
– Är alla vanliga mötesrum fullbokade, tro?
Vi slår oss ner vid ett bord en bit bort. Det står en halvfull flaska handdesinfektion på bordet, som en kvarleva av coronapandemin.

Personer i uniform, människor i kostym och lite mer vardagligt klädda studenter passerar förbi.
Malena Britz är universitetslektor och docent i statsvetenskap med inriktning på säkerhetspolitik och strategi. Hon är också prorektor och forskningschef på Försvarshögskolan, och representerar lärosätet i dialoger med andra myndigheter, till exempel Försvarsmakten.

35 av 400 medarbetare i media
Hon har sett hur kriget i Ukraina och Sveriges Natoansökan påverkat Försvarshögskolan den senaste tiden. Det mest påtagliga har varit mediernas stora efterfrågan på forskare som kan hjälpa till att analysera situationen.

Malena Britz är forskningschef på Försvarshögskolan. ”Ungefär 30 procent av våra forskningsintäkter är uppdragsforskning åt Försvarsmakten”, berättar hon.
Foto: Rickard Kilström

– I våras räknade vi efter, och då hade 35 av Försvars­högskolans drygt 400 medarbetare uttalat sig i radio, tv och tidningar, säger Malena Britz.

Hon tycker det är bra att forskarna tar ett så stort ansvar och delar med sig av sina kunskaper. Samtidigt hoppas hon att högskolan på sikt får en större budget för att kunna bistå med mer kunskap, utbildningar och samverkan.
– Behovet av tillväxt inom hela försvars- och säkerhetssektorn är stort och det speglar av sig på Försvarshögskolan. Vi behöver bredda antalet människor som kan jobba med våra frågor. Vi har en dialog med andra lärosäten om hur man kan göra det på ett klokt sätt, både i Sverige och med försvarshögskolor i andra länder. Flera av våra forskare har redan kontakt med forskare vid andra lärosäten och vi hoppas kunna bygga vidare på det.

Malena Britz har arbetat här sedan 2004 och under den tiden har det skett stora förändringar. Försvarshögskolan blev högskola på riktigt 2008. Sedan 2019 har lärosätet sin egen forskarutbildning i krigsvetenskap och i statsvetenskap med inriktning säkerhet och krishantering.
– I framtiden vill vi utveckla en forskarskola för officerare tillsammans med andra försvarshögskolor i Norden. Det är ett ytterligare steg i akademiseringen av officersprofessionen. Vi behöver fler disputerade officerare för att officersprofessionen fullt ut ska kunna äga kunskapsutvecklingen inom det egna yrket. Dessutom behöver vi internationalisera officersprogrammen när Sverige går med i Nato, säger Malena Britz.

Magnus Christiansson

”Mådde dåligt”
Magnus Christiansson är universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan. Han tycker egentligen att det är rätt kul att bli intervjuad i media, men i våras blev det för mycket.
– En vecka efter att kriget i Ukraina startade kände jag mig söndertrasad och mådde dåligt. Även om det bara kunde röra sig om fem minuter i tv en viss dag, så var det något man kunde gå och fundera på hela den arbetsdagen, berättar han.

Förfrågningarna fortsatte dag efter dag och det tog för mycket tid från det ordinarie arbetet.
– Jag behövde en paus för mental återhämtning.

Skriver om expertrollen
Efter en vår med mycket undervisning ska Magnus Christiansson ägna hösten åt att forska och vara gästredaktör för ett temanummer av Statsvetenskaplig tidskrift. Temat är Ukraina och det handlar om allt från den transatlantiska säkerhetsordningen till sanktionspolitik och informationsoperationer.
– Själv skriver jag om expertrollen, den empiriske forskaren som ska försöka skapa perspektiv och förklara komplexa händelser i medierna. Hur går rollen ihop med akademins långsamhet och rigorösa metoder? För många av forskarna vid Försvarshögskolan är det här en ny roll.

Magnus Christiansson studerar också verktyg för att kunna förutse vissa skeenden i världen och avskriva andra.
– Jag vill utveckla en metod som ligger någonstans mellan det improviserade tyckandet och monografin som tar tio år att göra klar. Akademiker är generellt ganska dåliga på att göra någorlunda snabba men förankrade bedömningar. Antingen drar vi oss undan och väntar på monografin eller så skjuter vi från höften.

Drygt trehundra steg bort, tvärs över gatan, ligger en röd tegelbyggnad där Magnus Christiansson har sitt kontor. Liberalernas valaffischer hänger kvar på lyktstolparna längs vägen. Det pågår byggnadsarbeten i området och höga stängsel, blå containrar och koner i orange och gult kantar trottoaren. Inne i huset är det däremot lugnt och ljust. Det är nyrenoverat.
– Där nere brukar vi sitta och prata när vi har möten på plats, säger Magnus Christiansson och pekar på en stor sal en halvtrappa ner. Ett pingisbord står framför det stora fönstret som sträcker sig ända upp till taket.

Jacob Westberg

Har lagt in extra Natoföreläsning
I ett rum intill sitter Jacob Westberg. Han är docent i krigsvetenskap och undervisar om svensk försvarspolitik, på högskolans civila och militära utbildningar.
– Just nu har jag en kurs som heter Militärstrategi i Norden, på vårt masterprogram för högre officerare, berättar han.

Han har lagt in en extra Natoföreläsning i sin kurs och tror att det kan bli aktuellt att skriva om en och annan kursplan framöver, apropå den stora omsvängningen som ett svenskt Natomedlemskap kommer att innebära.
– Vi lämnar det som varit huvudlinjen i svensk försvarspolitik i 200 år. Vi har fokuserat på försvaret av Sverige och på att hålla oss utanför andra konflikter. Nu sätter vi punkt för det och går in i ett kollektivt försvar.

De befintliga kursplanerna tillåter visserligen att lärarna vid Försvarshögskolan tar upp mer om kriget i Ukraina och Natofrågan i undervisningen redan nu. Kursplanerna specificerar ett antal lärandemål, betygskriterier och i varierande grad undervisningsformer och allmänna teman.
– Om kursplanen till exempel säger att det ska vara scenariobaserad undervisning, då kan vi koppla ett scenario till det pågående kriget. På så sätt anpassar vi undervisningen till situationen vi befinner oss i.

Jacob Westberg har också fått många frågor från journalister om kriget i Ukraina.
– Jag svarar bara på frågor som rör svensk säkerhetspolitik eller utvecklingen i Östersjöområdet där jag kan bidra med kunskap utifrån min egen forskning. När en journalist ber mig gissa något om krigets utveckling eller Putins avsikter med det ena eller det andra, då säger jag att det tyvärr inte är min expertis.

Studerar rysk informationspåverkan
Ytterligare ett stenkast bort sitter Charlotte Wagnsson. Höstsolen lyser in genom takfönstren i korridoren. Bakom skrivbordsstolen i kontorsrummet ligger en pilatesboll.
Charlotte Wagnsson är professor i statsvetenskap och studerar rysk informationspåverkan.

Charlotte Wagnsson

– Ryssland använder narrativ, kraften i berättelsen, när de sprider information om Sverige, Ukraina och andra länder i sina kanaler. Narrativen säger till exempel att Sverige är en stat i förfall, svenskar är galna feminister och Sverige präglas helt av brottslighet och invandring. De kör stenhårt och systematiskt på dessa budskap, säger hon.

Huvudsyftena med informationspåverkan är att så splittring och underminera tron på politiker och myndigheter. Att minska folks förtroende för medierna och vilja att delta i den offentliga debatten. Att destabilisera på alla tänkbara vis, även genom att påverka säkerhetspolitiken.

Hur försvarar man sig mot informationspåverkan?
– Det är inte lätt, men utbildning i källkritik är en del av det. Blockera propagandakanalerna från det påverkande landet kan man också göra även om det är en aning kontroversiellt.

Studier har visat att Sverige är det land som är mest utsatt för rysk informationspåverkan i Europa. En strategi inom informationspåverkan är att få folk att bli misstänksamma mot i stort sett all information.
– Samtidigt som vi är källkritiska måste vi försöka behålla ett stort mått av källtillit, säger Charlotte Wagnsson.

Vad gör du här?

Piotr Wawrzeniuk

Piotr Wawrzeniuk, docent i militärhistoria vid Försvarshögskolan.
– Jag undervisar i militärhistoria och forskar bland annat om ryska visioner av framtida krigföring så som de framstår i ryska militära tidskrifter.

Du gör en podcast, vad handlar den om?
– Det är en podcast om militärhistoria som utkommer cirka tolv gånger per år. Vi pratar om vår forskning och olika militärhistoriska frågor. Vi har haft tre avsnitt som handlat om kriget i Ukraina i år. Jag spelar in och klipper avsnitten.

Hur har du medverkat i medier i samband med kriget?
– Jag har nog synts ovanligt mycket för att vara historiker. Jag har skrivit artiklar i Kvartal och Axess, deltagit i Morgonstudion i SVT och Expressen TV. Dagstidningar hör av sig. Jag har följt Ukraina i många år, men kan även rysk historia och militärtänkande, och bidrar således gärna.

Trivs du?
– Jag trivs. Jag har varit här i tio år och har utvecklat nyttiga och unika kunskaper om hur Försvarsmakten fungerar.


Kategorier: Artiklar, Forskning, Samverkan, Undervisning
Lärosäten: Försvarshögskolan