Ingen har befordrats till professor vid HT-fakulteterna i Lund sedan 2013. Året innan befordrades 17 personer. I dag har fakulteterna 57 docenter. Men professor verkar det vara nästintill omöjligt att befordras till. Vilket får docenter att reagera.
– Jag tycker att jag är orättvist behandlad eftersom jag är lika meriterad som mina befordrade professorskolleger, säger Erik Zillén, docent och universitetslektor vid HT-fakulteterna i Lund, som omfattar de humanistiska och teologiska fakulteterna med åtta institutioner.
Kollegan Ann Steiner, docent och universitetslektor, instämmer i kritiken.
– Jag tittar mig om efter ett jobb på annat håll. Det känns inte meningsfullt att gå kvar i 20 år till som docent utan att ha möjlighet att befordras till professor, det är dessutom en genusfråga eftersom HT-fakulteterna har en större andel kvinnor än andra fakulteter och det är de enda fakulteter där befordran inte är en reell möjlighet, säger hon.
”Inte kompetens som avgör”
Att söka sig till något annat lärosäte kan också vara svårt, eftersom man där befordrar sina egna docenter.
Erik Zillén säger att det numera inte är kompetens som avgör vem som är docent eller professor. Det avgörande är i stället om man hann ansöka om befordran innan stoppet kom.
– Det ekonomiska haveriet på HT-fakulteterna, som man (fakultetsledningarna, red. anm.) fokuserar på i den här frågan, hör också ihop med att de befordrade professorerna har fått samma löne-och forskningsvillkor som de rekryterade professorerna, säger Erik Zillén.
Lista över professurer
HT-fakulteterna i Lund har drygt 4 000 helårsstudenter samt 543 anställda; 70 är professorer och 123 lektorer, varav 57 docenter.
Senast någon befordrades till professor var den 13 december 2013. Sedan har det varit stopp.
Från fakultetsledningen nämner man flera orsaker till åtgärden, bland annat följande:
* Enligt Lunds universitets arbetstidsavtal med personalorganisationerna ska professorer till mer än hälften arbeta med forskning och forskarutbildning. Lektorer ska till 20 procent arbeta med forskning eller egen kompetensutveckling.
* För cirka fem år sedan fastställde den dåvarande fakultetsstyrelsen ett så kallat professorsprogram, som var en lista på vilka professurer som ska finnas på HT-fakulteterna. Efterhand som folk pensioneras så minskas antalet. När den sista inom ett ämne ska gå i pension blir det aktuellt att tillsätta tjänsten.
– Vi behöver doktorander, och så kallade postdoktorstjänster av olika slag, alltså meriteringstjänster för nydisputerade. Med en tung professorsöverbyggnad blev det inte möjligt, uppger Gunnel Holm, kanslichef på HT-fakulteterna.
Ekonomiskt hållbar nivå
Vid Uppsala universitet ser det annorlunda ut på den humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteten. 14 professorer befordrades på Hum-Sam 2018, jämfört med tre stycken 2013.
Men på HT-fakulteterna i Lund är chanserna att befordras till professor alltså små, enligt det professorsprogram man arbetar efter.
– Professorsprogrammet syftar till att dimensionera antalet professorer till en ekonomiskt hållbar nivå och att fördela professorsutrymmena på ett genomtänkt sätt. Programmet säger i sig inget om hur professorer ska rekryteras, men en effekt av programmet blir att förhållandet mellan utlysning och befordran ändras. Tidigare var befordran vanligast och nu blir utlysningarna fler, skriver Johannes Persson, dekan för HT-fakulteterna, i ett mejl.
Resultatet blir att bara ett fåtal av de docenter som i dag finns på HT-fakulteterna kan hoppas på att befordras till professor.
– HT-fakulteterna är de enda fakulteterna i Lund där det nästan är omöjligt att befordras till professor. Det skapar naturligtvis en misstämning och om man inte gör något åt det så kan det leda till en mer eller mindre infekterad situation i relationen mellan arbetskamrater, säger docenten Erik Zillén.
Att inte bli befordrad till professor kan även ställa till en del problem i det dagliga arbetet, det gäller exempelvis vid internationella kontakter där man i andra länder tycker att det är underligt med någon som inte har en professur vid 50 års ålder.
Växande arbetsmiljöproblem
Erik Zillén och Ann Steiner anser att man borde försöka hitta en lösning på problemet.
– Som det nu är missgynnas vi i förhållande till andra universitet. Ekonomiska faktorer tillåts styra över det som borde avgöras av akademiska principer, säger Erik Zillén.
– Även arbetsgivaren borde ju vara intresserad av att hitta en lösning, eftersom det här är ett växande arbetsmiljöproblem, och det borde ju inte vara sådan skillnad som det är i dag mellan olika fakulteter på Lunds universitet beträffande möjligheten att befordras till professor, säger Ann Steiner.
”Kvinnor drabbas på orättvist sätt”
Git Claesson Pipping, förbundsdirektör på SULF, fokuserar på ekonomin när hon kommenterar situationen på HT-fakulteten i ett generellt perspektiv.
– Utbildningen har vuxit men basanslagen för forskning har inte ökat i samma utsträckning. SULF tycker att all akademisk personal ska både utbilda och forska, och det blir ett problem för samtlig personal på de institutioner där det är mycket utbildning, säger Git Claesson Pipping.
Hon understryker också att den docent som bedöms ha samma kompetens som en professor, oberoende av titel, ska ha en likvärdig lön om de har samma arbetsuppgifter.
Git Claesson Pipping säger att det är trist ur ett genusperspektiv när humanistiska, samhällsvetenskapliga och teologiska fakulteter får ekonomiska problem.
– Både den kvinnliga personalen och de kvinnliga studenterna drabbas på ett orättvist sätt, eftersom det här problemet är störst på de stora kvinnodominerade utbildningarna.
”Går inte att spara mer”
Samtidigt understryker Git Claesson Pipping att grundproblemet är att anslagen inte är tillräckliga.
– Det går inte att spara mer. Regeringen har gjort en del satsningar med forskningspengar men basanslagen är fortfarande för små för en rimlig forskningsanknytning i undervisningen på många institutioner, säger Git Claesson Pipping.
