Vid förra kongressen 2015 fick styrelsen i uppdrag att utreda om SULF:s organisation var ändamålsenlig.
Resultatet blev att styrelsen nu föreslår att sektionerna avskaffas.
– En anledning är att det har blivit så många olika anställningskategorier vid lärosätena att sektionerna inte representerar alla befattningar som finns, säger SULF:s ordförande Mats Ericson.
Däremot vill styrelsen inom förbundet inrätta en särskild doktorandförening, SULF:s doktorander.
– Doktoranderna har i mycket annorlunda villkor än andra SULF-medlemmar och de är också den främsta rekryteringsbasen för förbundet, säger Mats Ericson.
Frågan om sektionernas framtid väntas bli omdebatterad på kongressen. Sektionerna för professorer och lektorer är emot förslaget och professorssektionen SPF har även i en motion till kongressen yrkat att professionssektionerna bör bli kvar.
– Det lär bli diskussion först i utskotten och sedan i plenum. Jag skulle tro att styrelsens förslag går igenom, men det är ombuden som bestämmer, säger Mats Ericson.
Vill inrätta förbundsråd
Dessutom föreslår förbundsstyrelsen att kongressen inrättar ett förbundsråd som bland annat ska följa upp förbundets ekonomi och hur förbundsstyrelsen arbetar med kongressbesluten.
Förbundsrådet är tänkt att ersätta ordförandekonferensen som därför avvecklas.
Förbundsstyrelsen vill också få möjlighet att inrätta fokusgrupper för arbete med särskilda frågor. Fokusgrupperna ska tydliggöra viljan att förbundets arbete bör organiseras på ett sätt som engagerar fler förtroendevalda och medlemmar.
Det ska också bli möjligt att lämna in medlemsförslag även de år det inte är kongress.
SULF:s lönepolitiska program
En annan viktig proposition behandlar SULF:s lönepolitiska program för åren 2019–2024. Anledningen till att programmet är tänkt att löpa över två kongressperioder är att en mandatperiod är för kort tid för att utvärdera effekten av olika insatser. Grundläggande är att SULF-medlemmarnas löner och löneutveckling ska vara konkurrenskraftiga, något som aktualiseras av den nuvarande diskussionen om att lärare i grundskola och gymnasium tjänar bättre än lärarutbildarna. Det innebär att livslönen och därmed pensionen för universitetslärare och forskare behöver förbättras. Alla doktorander och postdoktorer ska också vara anställda och ha goda villkor, enligt förslaget.
För att nå SULF:s lönepolitiska mål kopplar propositionen samman en rad andra frågor som måste lösas parallellt med lönefrågan. Det innefattar ökade basanslag, att tillsvidareanställning ska vara utgångspunkten för alla anställningsformer inom högskolan och att tydliga karriärvägar måste inrättas.
Dessutom ska arbetsavtalen avspegla en balans mellan undervisning, forskning, kompetensutveckling och samverkan med det övriga samhället.
Kritisk kraft, autonomi och arbetsmiljö
Propositionen om verksamhetsinriktningen bygger på förbundets Vision 2030. De politiska områden som föreslås bli prioriterade under kongressperioden är att akademin ska vara en kritisk kraft i samhället, professionen ska ha autonomi och att det ska vara fokus på medlemmarnas arbetsvillkor och arbetsmiljö.
I propositionen trycker förbundsstyrelsen också på att arbetsvillkor och karriärvägar ska vara jämställda. Vidare menar förbundsstyrelsen att det är viktigt att lärosätena har en mer långsiktig personalplanering och att det behövs en rejäl förstärkning av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Kollegialitet 2.0
Ytterligare en proposition behandlar kollegialt beslutsfattande. Förslaget Kollegialitet 2.0 har varit ute på remiss och är väl förankrat i organisationen.
Det innehåller ett antal tydliga krav:
– Beslut om innehåll, kvalitet och budget för utbildning och forskning, vilka inte av högskolelagen och högskoleförordningen läggs i lärosätets styrelse, ska fattas i kollegiala organ.
– Alla beslut om anställning av undervisande och forskande personal ska beredas i kollegiala organ.
– Alla akademiska ledare ska utses i kollegiet.
– Beslut som följer av arbetsmiljölagstiftningen ska fattas av chefer och inte i kollegiala organ.
– Medverkan och delaktighet i kollegiala organ och processer ska ges utrymme vid arbetstidens fördelning.
