Klockan är kvart över tio på förmiddagen i slutet av november när Erik Andersson gör sig redo att provköra en av OS-banorna för längdåkning i Pyeongchang. Han tar på rullskidorna, rättar till stavarna och åkbandet börjar rulla.
Vi befinner oss i ett av labben på Nationellt vintersportcentrum, NVC, ett forskningscenter vid Mittuniversitetet i Östersund. Det stora åkbandet som dominerar rummet är programmerat att följa banan för damernas 15-kilometerslopp i Pyeongchang. Förutom att bandet ökar lutningen i uppförsbackarna håller det en grundhastighet som ändras utifrån bansträckningen. Allt kan simuleras, utom svängar.
Unik möjlighet testa banorna
Åkaren kan justera farten med hjälp av ett lasersystem – när Erik är långt bak på bandet är han i bromszonen och bandet saktar in. I mitten håller han grundhastigheten och längst fram är en zon för att öka farten.
Samtidigt som Erik Andersson åker visas banan på en tv-skärm vid taket, på en annan skärm visas värden som fart och tid. Åkaren kan se sig själv både i en spegel som täcker väggen framför bandet och på en tredje tv-skärm. Filmen från OS-banan har Lars Ljung från Sveriges Olympiska Kommitté, SOK, spelat in på plats. Han har även lagt in kommentarer på filmerna där han bland annat jämför med banor i Östersund, för att åkarna ska kunna träna på liknande moment som de kommer att mötas av under OS.
– Det här är en unik möjlighet för de svenska åkarna att testa OS-banorna i förväg, eftersom de inte varit i Sydkorea och tävlat. Åkarna som testat har sagt att de fått en fin känsla för terrängen, säger Hampus Lindblom, testledare vid NVC.
Vid Universitetslärarens besök är det alltså Erik Andersson som demonstrerar bandet. Han har varit verksam vid NVC i fem år och disputerade 2016 på en avhandling om prestationsbestämmande faktorer i samband med sprintskidåkning. Nu är han universitetslektor i idrottsvetenskap och även en duktig skidåkare med en sjätteplats på SM som främsta merit.
Lutningen ökar rejält och Erik stakar frenetiskt, så planar det ut och han kryper ihop i fartställning. Josh Maloy, praktikant på NVC, håller fram en stav som Erik tar tag i.
– Det är för att simulera nedförsbackar, annars skulle han åka bakåt i full fart, förklarar Hampus Lindblom.
Ha sig själv som labbråtta
Erik Andersson forskar bland annat om hur åkare kan disponera sin energi för att få ut mesta möjliga av sin förmåga. Mycket av mätningarna görs i fält.
– Vi utvärderar främst tre grundkomponenter hos idrottare: energieffektivitet, syreupptagning och förmågan att arbeta anaerobt, det vill säga med energi som produceras utan syre. Kopplingen forskning–praktik är grejen, vi är framgångsrika.
Erik Andersson tävlar mycket och tränar frekvent på åkbandet.
– Det är intressant att testa olika träningsvarianter och ha sig själv som labbråtta. Bland annat testar jag hur kroppen reagerar på olika sorters träning.
”Nu taggar vi till i krigarskallen!”
Förutom träning erbjuder NVC en omfattande testverksamhet, både för landslag och för privatpersoner. Det är inte bara längdåkare som använder sig av NVC utan även landslagen i skidskytte, alpint och skicross. Nästan alla svenska medaljörer från OS i Sotji 2014 har en koppling till NVC.
En åkare som är här för att testa sina värden denna novemberdag är Johannes Andersson. Han är ledsagare till Zebastian Modin, som är uttagen till Paralympics som avgörs i Pyeongchang i mars. Tillsammans ska de tävla i skidskytte och längdåkning för synskadade och målsättningen är medaljer.
– Kom igen Johannes, nu taggar vi till i krigarskallen! skriker Hampus Lindblom, samtidigt som han trycker på en knapp på en kontrollpanel och löpbandet som Johannes Andersson springer på ökar lutningen.
Han är säkrad med en lina från väggen till en änterhake fäst i ett bälte på ryggen, runt bröstet har han ett pulsband och näsan är tilltäppt med en blå klämma. Han andas genom munnen i en mask kopplad till en plastslang och vidare till en dator, allt för att kunna mäta olika värden och prestation.
Sedan analyseras laktathalten i blodet. Nivåerna av laktat ger en indikation på relativ belastningsnivå; ju bättre tränad Johannes är desto fortare kan han springa med bibehållen laktatnivå.
– Testet kändes okej i dag, säger han efteråt, medan han varvar ner på en träningscykel.
– Senast jag testade var i början av sommaren och innan dess har jag gjort samma sak två gånger i Torsby. Det är bra att få extra koll på hur jag ligger till med träningen.
Samarbete med SOK
De flesta landslagsåkare kommer till NVC för att göra motsvarande test – fast oftast på skidor – två gånger per år: i början av träningsåret och inför säsongsstart för att se vad träningen har gett. Ett test kostar 2 225 kronor, inklusive utrustning, anställdas löner med mera. SOK betalar för de OS-aktuella åkarnas tester och i övrigt står respektive idrottsförbund för kostnaderna.
I stort finansieras NVC:s verksamhet främst av Mittuniversitetet, Östersunds kommun och EU. Dessutom finns samarbetsavtal med exempelvis Region Jämtland-Härjedalen och SOK.
– Vi har ett bra samarbete med idrottsrörelsen, inte minst SOK, och vi har nyligen inlett diskussioner om att utöka och utveckla det samarbetet, säger centrumledaren Kerry McGawley.
I samma hus som NVC har Skiduniversitetet sina lokaler. Många av studenterna tillhör landslagen i längd och skidskytte och de både pluggar och tränar i gymmet här.
– Åkarna kan fråga oss forskare om träning, kost och återhämtning. Vi kan hänvisa till olika forskningsartiklar eller bara diskutera. Det är bra för dem att få input från den vetenskapliga sidan och huset blir en bra mötesplats för interaktion genom våra tester, forskningsprojekt, gym och Skiduniversitetet, säger Kerry McGawley.
Parasportforskning
Men NVC sysslar inte bara med elitidrott. En trappa upp i biomekaniklabbet möter vi doktoranden Marie Ohlsson som ska disputera i mars.
Mittuniversitetets parasportforskning har lett till en avknoppning i form av ett företag som drivs av tidigare studenter i Östersund. Tillsammans har de tagit fram en sit-ski, det vill säga en handikappanpassad stol för skidåkning.
– Med sit-ski för längdåkning finns många möjligheter; du kan sitta och staka, ta hjälp av en hund som får dra eller sätta skridskor på den. Vi har inte främst elitåkare i fokus utan det största målet är att få fler människor i rörelse, säger Marie Ohlsson, som i sin forskning undersöker hur olika sittpositioner påverkar prestationen i sit-ski.
I labbet finns en prototyp för test och analys. Den ser ut som en vanlig roddmaskin som finns på de flesta gym, men är försedd med en så kallad stak-ergometer för att simulera längdåkning.
Tekniken i labbet bygger på elva 3D-kameror som filmar testpersonen, som har ett antal frigolitbollar fästa på kroppen. De registrerar skelettets alla rörelser som visas på en datorskärm och utifrån bilderna gör Marie Ohlsson biomekaniska mätningar för att utreda hur ökad belastning kan leda till en bättre prestation.
Samhällsnytta
En viktig del i NVC:s verksamhet är alltså folkhälsa. Patienter remitteras också hit av sjukvården för att genomgå mätningar av bland annat bentäthet. Patienterna är företrädesvis äldre med benskörhet. Andra lider av ätstörningar och behöver kontrollera om de tappar benmassa.
Den avancerade röntgenapparaten som används för kroppsskanning, köptes in i forskningssyfte men forskarna insåg snabbt att det fanns mer samhällsnytta att utvinna.
– Vi gör fler mätningar för varje år, nu är vi uppe i cirka 600. Det är ett sätt att motverka fallskador och spara pengar i samhället, säger Hampus Lindblom.
”Förebild för andra länder”
Trots allt är det kring elitskidåkning det mesta kretsar vid NVC och på Campus Östersund i stort. Mittuniversitetet blev nyligen utsett till Riksidrottsuniversitet och Svenska skidförbundet har beslutat att förlägga en elittränarutbildning hit.
Om ett par veckor vet vi hur det gick för Sverige i OS 2018, och även om det inte går att forska sig till medaljer så är Kerry McGawley övertygad om att Nationellt vintersportcentrum fyller en funktion för sporten.
– Vintersport är ett spännande multidisciplinärt forskningsområde där NVC har blivit en förebild för flera andra länder. Detta tack vare vår aktivitetsnära forskning och unika närhet till tränare och elitidrottare i en akademisk miljö.
