SLU TILLHÖR Landsbygdsdepartementet och Lena Andersson-Eklund menar att sparkraven i årets budgetproposition troligen är ett resultat av mindre framgångsrika förhandlingar med Finansdepartementet, men att det också kan förklaras med bristande samverkan och kommunikation mellan Landsbygdsdepartementet och Utbildningsdepartementet.
– Jag tror inte att Landsbygdsdepartementet medvetet har velat försämra för SLU, snarare har det helt enkelt blivit så här; som resultat av förhandlingar en besparing där man inte har insett konsekvenserna.
Hon säger vidare att sparkraven i årets budgetproposition kom "mycket överraskande".
– Vi hade inför budgeten som brukligt haft möten med Landsbygdsdepartementet, utan att få någon som helst förvarning om nedskärningarna.
– Även om vi inte blev utlovade något, så var det snarare en utökning av utbildningarna som vi diskuterade med departementet, bland annat utifrån krav och efterfrågan från näringar och arbetsgivare. Man diskuterade bland annat en förlängning av agronomprogrammet, från nuvarande fyra och ett halvt år, till fem, för att utbildningen ska bli kompatibel med internationella utbildningar och Bolognaprogrammet.
På SLU ges för Sverige unika utbildningar, som veterinärprogrammet där man nyligen utökade antalet platser, för att möta behov som det omgivande samhället ger uttryck för.
Lena Andersson-Eklund framhåller också landskapsarkitektutbildningen, inte bara populär hos studenterna, utan också med hög så kallad anställningsbarhet, som leder till att 98 procent av studenterna får jobb som landskapsarkitekter inom ett par år efter examen.
– När vår rektor, Lisa Sennerby Forsse, tillsammans med de andra lärosätenas rektorer har haft genomgång med Jan Björklund och statssekreterare Peter Honeth har man tydligt framhållit vikten av utbildningarnas arbetsmarknadskoppling.
MEN ISTÄLLET FÖR den expansion man hoppades på har SLU med omedelbar verkan fått ta itu med hantering av de nya ekonomiska förutsättningarna.
– Det är ju bara några månader innan nedskärningarna träder i kraft, ute på fakulteterna började man direkt jobba med konsekvensanalyser och vi kommer att tvingas ta bort kurser och lägga ned utbildningar. Det kommer att märkas på kursutbudet i vår och inför antagningarna nästa höst. Enligt Lena Andersson-Eklund motsvarar de trettio miljonerna cirka 400 helårsstudieplatser eller 30 lärartjänster.
– Lärartjänster kan komma att dras in, ja och valfriheten för studenterna påverkas. De populära yrkesprogrammen försvinner inte, men de bantas. Hon menar att SLU inte kan göra på annat sätt, eftersom det vore otänkbart att ge avkall på utbildningarnas kvalitet.
– Just nu kan vi inte förvänta oss någon lösning eller hjälp från departementets sida, men på sikt måste det bli bättre kommunikation mellan departementen. Lena Andersson-Eklund ser det som logiskt att SLU sorterar under Landsbygsdepartementet, men understryker att det inte får innebära att SLU "hamnar utanför högskolepolitiken".
– Det framstår också som aningen motsägelsefullt att regeringen förväntar sig att lärosätena ska samverka bättre, när det samtidigt verkar som att man inte förmår att samverka inom regeringskansliet, i alla fall inte så att högskolepolitiken kan genomföras på bästa sätt.
DET POLITISKA ANSVARET för SLU:s anslag och ekonomiska ramar ligger alltså under Landsbygdsdepartementet och minister Eskil Erlandsson. Han valde med hänvisning till tidsbrist att kommentera genom att svara på Universitetslärarens frågor via mejl.
Är besparingarna något som Landsbygdsdepartementet har föreslagit eller är det enmtvingade nödvändighet relaterat till budgetutrymme?
– Självklart jobbar jag som landsbygdsminister för att få så mycket pengar som möjligt till mina områden.
– Nu är vi i en oerhört tuff ekonomisk situation rent statsfinansiellt med lågkonjunktur över hela Europa och då har regeringen samlat tvingats till en mycket stram budget.
– Det gäller alla departement och därigenom också universitet och myndigheter.
Hur har du och departementet i så fall tänkt, när det gäller prioriteringar i budgeten?
– Givet den ekonomiska situation som vi befinner oss i har vi varit tvungna att prioritera akuta, angelägna frågor före mer långsiktiga strategiska frågor. Detta är bara att beklaga.
På SLU är man som bekant missnöjd med utfallet, var du medveten om de konsekvenser som SLU nu beskriver, som neddragning av utbildningar?
– Vi förstod att en så här kraftig neddragning på SLU skulle få konsekvenser, ja.
SLU uttrycker också att man är överraskad över sparkraven, kom dessa till i ett sent skede av budgetförhandlingarna? Var det så att Finansdepartementet "vann" på sluttampen?
– Jag kan inte kommentera hur våra interna budgetförhandlingar går till. Hela regeringen står slutligen bakom den statsbudget som presenteras.
En aspekt är att kontakterna mellan departementen inte skulle fungera optimalt, vad är din uppfattning om detta?
– Jag har goda och frekventa kontakter med mina kollegor i regeringen, men kan i övrigt inte svara på frågor om regeringens interna arbete.
SLU:s utbildningar har högt söktryck och hög "anställningsbarhet", de är efterfrågade av arbetsgivaren. Det vill säga, de är den sortens utbildningar som ska framhållas och "belönas" enligt regeringens politik för högre utbildning. Hur ser du på det, med tanke på att SLU istället måste dra ned på sina utbildningar?
– Det är självklart oerhört roligt att SLU håller hög klass och genomför bra utbildningar. Jag kan bara beklaga att vi tvingats till dessa neddragningar, det är nu upp till SLU att titta på hur och var besparingarna ska genomföras.
Finns det från din och Landsbygdsdepartementets sida några tankar på förändringar som på sikt bättre skulle gynna SLU?
– SLU håller hög klass och genomför många efterfrågade utbildningar. Självklart är jag mån om deras verksamhet och jag kommer jobba för att SLU ska ha resurser nog att driva en utbildning och forskning i världsklass även i fortsättningen.
FRÅN UTBILDNINGSDEPARTEMENTETS sida vill man inte kommentera SLU:s situation, med hänvisning till att SLU är en myndighet under Landsbygdsdepartementet.
MARIELOUISE SAMUELSSON
