Skolattacken på en gymnasieskola i Fagersta, där en elev attackerade andra elever med ett svärd, sätter återigen ljuset på säkerheten i svenska utbildningsmiljöer. Att ännu en skolattack inträffade, bara drygt ett år efter masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro, väckte starka reaktioner hos Peter Liljenstolpe, säkerhetschef på Mälardalens universitet och ordförande för expertgruppen för säkerhetsfrågor på Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.
– Jag tänkte: nej, inte igen. Samtidigt är jag tyvärr inte så förvånad. Det är många som mår dåligt och kanaliserar det på den här typen av sätt. Det har tyvärr blivit vanligare även i vårt land.
Vill fånga upp studenter tidigt
Redan efter skolattacken i Örebro i fjol såg universitetet över rutinerna. Säkerhetsorganisationen informerade om hur man ska agera vid allvarliga våldshändelser och utbildningar genomfördes för både lärare och studentrepresentanter.
”Man kan få indikationer på att en student verkligen inte mår bra och uttrycker det på ett sätt som känns obehagligt. Vi hade ett sådant fall förra året och då kopplade vi in polisen.”
Peter Liljenstolpe, Mälardalens universitet
Även samarbetet med studenthälsan, företagshälsovården och studentkåren har setts över för att tidigt fånga upp personer som mår dåligt. Det är den kanske viktigaste säkerhetsåtgärden, enligt Peter Liljenstolpe.
– Man kan få indikationer på att en student verkligen inte mår bra och uttrycker det på ett sätt som känns obehagligt. Vi hade ett sådant fall förra året och då kopplade vi in polisen.
Peter Liljenstolpe ser däremot inte ytterligare låsning som den främsta vägen till ökad säkerhet. Mälardalens universitet har sedan tidigare en zonindelning med olika nivåer av tillträde. Viktigare är en god säkerhetskultur, där medarbetare och studenter är uppmärksamma på vem de släpper in.
Går mot mer låsta lokaler
Även vid Örebro universitet satte attacken på Campus Risbergska fart på ett omfattande säkerhetsarbete. Efter dådet efterfrågade många anställda utbildning och övningar, berättar säkerhetschefen Erik Nilsson.
Universitetet utredde bland annat rutiner och möjligheten att låsa fler lokaler. Förslagen har resulterat i uppdrag till flera delar av organisationen.
– Nu är vi i en process där vi går från ord till handling, säger Erik Nilsson.
”Vi tycker inte att det är rimligt att våra lärosäten är så öppna som de är i dag. Helt klart är att vi kommer att gå mot mer låsta lokaler än före det som hände i Örebro.”
Erik Nilsson, Örebro Universitet
En förändring som diskuteras är att dela in lokalerna i olika säkerhetszoner, likt det upplägg som finns på Mälardalens universitet. Publika ytor ska fortsatt vara öppna, medan studentmiljöer kan kräva passerkort. Därefter följer personalutrymmen och särskilt skyddsvärda lokaler, exempelvis laboratorier.
– Vi tycker inte att det är rimligt att våra lärosäten är så öppna som de är i dag. Helt klart är att vi kommer att gå mot fler låsta lokaler än före det som hände i Örebro.
Efterlyser mer formaliserad utbildning
Erik Nilsson vill också se mer formaliserad utbildning för de anställda om hur de ska agera vid en pågående våldshändelse, på liknande sätt som lärosäten länge har arbetat med brandskydd. Sådana utbildningsinsatser genomförs även vid Mälardalens universitet.
Att gärningspersonen i Fagersta själv var elev visar samtidigt begränsningen med låsta dörrar. Vid attacken på Campus Risbergska hade gärningspersonen däremot inte behörighet att vistas i lokalerna.
– Det är inte ett hundraprocentigt skydd, men låsning kan försvåra den här typen av händelser. Samtidigt är det viktigt att inte bara fokusera på den fysiska miljön. Medarbetare och lärare måste också veta vad de ska göra om något händer.
Mälardalens och Örebro universitet har också arbetat tillsammans med en gemensam vägledning för säkerhetsarbetet inom sektorn.
Särskilda säkerhetskrav på Försvarshögskolan
Nyligen dömdes en student vid Försvarshögskolan till fem års fängelse för bland annat förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse. Enligt domen hade mannen bland annat tillverkat rörbomber och skaffat vapendelar. Motiv och måltavla är inte känt. Om högskolan ska ansöka om att studenten avskiljs från utbildningen är ännu inte avgjort.
”Våra skyddsvakter arbetar främst med synlighet och trygghetsskapande åtgärder för att vara en naturlig del av verksamheten och på så sätt tidigt upptäcka sådant som avviker från det normala.”
Elisabeth Wall, Försvarshögskolan
Försvarshögskolan skiljer sig från andra lärosäten genom att vara ett skyddsobjekt och har en egen bevakningsorganisation. En hög närvaro av skyddsvakter är en del av säkerhetsarbetet.
– Våra skyddsvakter arbetar främst med synlighet och trygghetsskapande åtgärder för att vara en naturlig del av verksamheten och på så sätt tidigt upptäcka sådant som avviker från det normala, säger säkerhetschefen Elisabeth Wall.
Även utbildning är en del av det förebyggande arbetet. Studenter och medarbetare uppmanas att rapportera beteenden, situationer eller föremål som avviker från det normala. Regler och rutiner har också tagits fram för att hantera oro vid händelser som de i Fagersta och Örebro.
