Masterprogrammen beslutades i budgeten för 2026, samtliga universitet inbjöds att ansöka om att få anordna de nya utbildningarna. Avsikten med masterprogrammen är att det ska locka flera svenskar att arbeta inom EU-systemet.
I maj kom besked att Handelshögskolan i Stockholm, Stockholms universitet och Göteborgs universitet hade valts ut för att starta utbildningar.
Det som väckt frågor är bland annat att urvalet gjordes internt på departementet, processen är inte offentlig utan bygger på det tjänstemän på departementet beskriver som ”en sammanvägd bedömning”.
– Det är ingen stor förändring i systemet, men otvivelaktigt en förskjutning som innebär att mer makt flyttas från lärosätena till regeringskansliet, säger Jacob Adamowicz, analytiker vid SULF.
Vidare gäller ett helt nytt upplägg för finansiering, vid sidan av det ordinarie takbeloppssystemet. Ersättningen per helårsstudent (HST) för Handelshögskolan blir 350 000 kronor, för Göteborgs universitet 200 000, för Stockholms universitet 150 000, att jämföra med 63 849 kronor i det ordinarie systemet, vilket Arbetsvärlden och Dagens Nyheter skrivit om tidigare.
– Den otydliga processen har lett till väldigt olika ansökningar med stora skillnader i hur mycket pengar som efterfrågas. Hade några lärosäten ändrat upplägg på sina program och ansökt om mer medel om de hade vetat om hur utfallet skulle bli? undrar Jacob Adamowicz.
”Det är bara att gratulera de inblandade, men masterprogrammen är givetvis inte de enda som behöver resurser, för exempelvis högre lärartäthet och fler undervisningstillfällen.”
jacob adamowicz
Regeringens besked gällande den generösa tilldelningen är att det är ”välmotiverat för utbildning av mycket hög kvalitet”. I en mejlkommentar till tidningen Arbetsvärlden säger Lotta Edholm (L), minister för bland annat högre utbildning och forskning, också att de tre lärosätena har fått vad de har efterfrågat, vilket får anses ovanligt.
– Det är bara att gratulera de inblandade, men masterprogrammen är givetvis inte de enda som behöver resurser, för exempelvis högre lärartäthet och fler undervisningstillfällen, säger Jacob Adamowicz, som utgår ifrån att regeringen eftersträvar att all utbildning ska vara av ”mycket hög kvalitet” och varför skulle då vissa utbildningar ha sämre förutsättningar?
Mycket uppmärksamhet har riktats mot att Handels kammade hem största potten, med tanke på att Handels inte har erfarenhet av att ge utbildning i offentlig förvaltning, till skillnad från Uppsala universitet, Umeå universitet, Södertörns högskola och Lunds universitet som alltså inte tillhörde ”vinnarna” när departementet hade gjort sitt val.
”Jag själv har aldrig varit med om något liknande upplägg, exempelvis att regeringen lockar med rejält sockrade bud och beställer en skräddarsydd utbildning som ska levereras på orimligt kort tid.”
lena eskilsson
Lena Eskilsson, prorektor vid Lunds universitet, menar att kritik och rykten förstärks av att processen inte har varit transparent.
– Jag själv har aldrig varit med om något liknande upplägg, exempelvis att regeringen lockar med rejält sockrade bud och beställer en skräddarsydd utbildning som ska levereras på orimligt kort tid, vilket i princip innebär att den förväntas vara färdig i slutet av augusti.
Hon menar vidare att hanteringen blir ett exempel på politisk detaljstyrning.
– Det vore mycket oroväckande om satsningen på masterprogrammen inom offentlig förvaltning är ett slags testballong och regeringen vill se det här upplägget tillämpat på andra utbildningar, säger Lena Eskilsson.
Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, reflekterar över regeringens iver att genom de nya masterprogrammen stärka Sveriges närvaro i EU och därmed öka svenskt inflytande i EU.
– Politiker och partier, oavsett färg, är i hög grad medansvariga för ointresset att söka tjänster och arbeta i Bryssel.
”Regeringen skär generellt ned på utbildningar, men så får vissa rejält med extra medel till masterprogrammen som också har en tydlig ’Stockholmsprofil’, trots att det hade varit mer logiskt med en geografisk spridning om man vill locka fler studenter.”
magnus blomgren
Magnus Blomgren har i sin forskning följt Sverige under de 30 åren som medlemsland och konstaterar att intresset för att arbeta i EU aldrig har varit särskilt stort, vilket han menar kan kopplas till politikernas ointresse.
– De ser EU som utrikespolitik, vill att EU ska vara ”mindre” och skryter med att vara snålast i EU.
Det bidrar, enligt Blomgren, till att regeringens satsning på masterprogrammen inte är helt begriplig.
– Regeringen skär generellt ned på utbildningar, men så får vissa rejält med extra medel till masterprogrammen som också har en tydlig ”Stockholmsprofil”, trots att det hade varit mer logiskt med en geografisk spridning om man vill locka fler studenter.
Universitetsläraren har sökt Lotta Edholm, för att fråga bland annat om upplägget som departementet har använt gällande masterprogrammen kan bli aktuellt att tillämpa även för andra utbildningar. Departementets pressavdelning erbjöd först intervju med statssekreteraren Maria Nilsson, men avböjde sedan med hänvisning till ”brist på kapacitet” för att besvara frågor.
