Frågan om svenska universitet och högskolor ska fortsätta vara förvaltningsmyndigheter eller organiseras på annat sätt har diskuterats i decennier. Under ett seminarium i Almedalen som anordnades av SULF gav den nya autonomiutredningen en aktuell lägesbild av arbetet.
Utredningen tillsattes i februari och ska lämna sitt betänkande i mars nästa år. Uppdraget är att analysera om statliga universitet och högskolor bör få en mer ändamålsenlig organisationsform.
– Direktiven är väldigt öppna; egentligen förvånansvärt öppna. När jag läste dem första gången blev jag väldigt positivt överraskad, sade Tim Ekberg, utredningssekreterare.
Tillsammans med huvudsekreteraren Ulrika Bjare utgjorde Tim Ekberg utredningens representanter på plats vid seminariet – den särskilda utredaren Kerstin Jacobsson kunde inte närvara under årets Almedalsvecka.
Även om svenska lärosäten i dagsläget åtnjuter en hög frihetsgrad i praktiken gäller egentligen inte samma ur ett formellt perspektiv. Ekberg tog i sammanhanget upp hur akademisk frihet, demokrati och skydd mot politisk styrning har satts under allt större hot i många länder runt om i världen.
– I en internationell jämförelse har de svenska lärosätena väldigt svag autonomi och det handlar ju framför allt om att de är förvaltningsmyndigheter.
Utredningen arbetar med två spår. Det ena är en ny organisationsform med egen rättskapacitet. Det andra är förändringar inom ramen för dagens modell, där universitet och högskolor kvarstår som statliga förvaltningsmyndigheter.
Ulrika Bjare, utredningssekreterare, underströk att det första spåret inte handlar om någon privatisering.
– När det gäller spår ett så vill vi se en ny organisationsform med egen rättskapacitet som fortsatt är en del av det offentliga och det allmänna, sade hon.
Hon tillade att utredningen inte ser framför sig någon ”friskolereform” för högskolesektorn och att de är tveksamma till stiftelseformen. Därmed bekräftades också bilden av att utredningen i nuläget söker en modell där lärosätena även fortsättningsvis är offentliga organisationer, även om exakt juridisk form ännu inte är avgjord.
Flera deltagare ansåg dock att den nuvarande myndighetsformen är tveksam, eftersom den bygger på att regeringen avstår från att använda hela sin formella styrningsmakt.
Hans Adolfsson, rektor vid Stockholms universitet, formulerade det skarpast.
– Dagens situation med förvaltningsmyndighet ser vi som en riskkonstruktion. Den bygger på att staten är god, sade han.
Som exempel nämnde han att Stockholms universitet fick i uppdrag att ta fram medborgarskapsprov, trots att frågan enligt honom inte hör till lärosätets kärnuppdrag, vilket Universitetsläraren skrivit om tidigare.
SULF:s förbundsordförande Sanna Wolk lyfte särskilt examensordningen som ett centralt styrinstrument. Enligt henne ger dagens system regeringen alltför stora möjligheter att gå in i utbildningarnas innehåll.
– Examinationsförordningen är ju det största politiska verktyget som finns. Om man bara ska få ut någon enskild förändring från utredningen så är det att examinationsförordningen blir lag i stället, sade hon.
Även Victor Holmström, tillträdande vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer, pekade på examensordningen som en kärnfråga.
Såväl Holmström som Hans Adolfsson betonade också studentinflytandet.
– Helst bör studentinflytandet stärkas, men det får absolut inte bli sämre från vad vi har i dag, sade Victor Holmström.
Unikt i Norden är att det i Finland finns skydd i grundlagen för utbildning, forskning och universitetens självstyre är grundlagsskyddade begrepp. Sacos ordförande Sofia Rydgren Stale lyfte också ett starkare konstitutionellt skydd som önskemål i den svenska kontexten.
– Det som är grundläggande för oss, och som vi har ett kongressbeslut på sedan i november, är att vi vill ha ett grundlagsskydd för utbildningens frihet och lärosätenas autonomi, sade hon.
Hon sammanfattade också den breda uppfattningen i rummet: dagens ordning behöver förändras, men det är inte självklart att en helt ny organisationsform är den enda vägen.
En återkommande fråga var vad som inte får gå förlorat vid en eventuell reform. Där SFS betonade studentinflytande lyfte SULF och andra fackliga företrädare anställningstrygghet. Andra viktiga parametrar lyftes av Svenskt Näringsliv.
– Större frihet behöver också kombineras med tydligare ansvarsutkrävande. Och framför allt större ansvar för kvalitet, relevans och resultat, sade Mia Bernhardsen, avdelningschef för kompetensförsörjning vid Svenskt Näringsliv.
Utredningen har därmed en svår balansgång framför sig. Den ska skapa större frihet för lärosätena – utan att försvaga de offentliga garantier som många i sektorn fortsatt ser som avgörande.
