– Jag tycker ibland att debatten kring kurslitteratur är lite förenklad. Det problemet är komplext och vi behöver tänka tillsammans, olika aktörer och kanske lägga ner gamla förutfattade meningar om hur saker bör vara, säger Måns Svensson, ordförande i SUHF:s expertgrupp för lärosätesbibliotek och rektor vid Högskolan i Jönköping.
I Norge har studentorganisationen NSO argumenterat för att i och med att utbildningen är gratis så bör kurslitteratur också vara gratis.
– Det är ju en helt rimlig tanke. I en värld där vi försöker jobba för öppen vetenskap, så är det ju väldigt bra om den också är gratis för studenten, säger Måns Svensson.
Han anser att kurslitteraturens kris delvis beror på en normförskjutning.
– En del av de problem som våra läromedelsförlag upplever är en konsekvens av att studenterna förväntar sig en högre grad av fria resurser för att bedriva sin utbildning. Detta tillhandahålls på olika sätt genom lärplattformar, genom andrahandsbokmarknader, genom icke tillåtna distributionskanaler för kopierad kurslitteratur och så vidare.
Han konstaterar att det finns en uppsjö av konsekvenser av de förändringar som påverkar läromedelsförlagen.
– Det som under lång tid har fungerat som affärsmodell för läromedelsförlagen, det fungerar inte längre och då måste de hitta affärsmodeller som fungerar om de ska kunna fylla en funktion i högre utbildning framåt. Men att försöka använda sig av konstgjord andning för att upprätthålla en affärsmodell som blir alltmer problematisk att upprätthålla, det har aldrig funkat förut historiskt när det sker stora teknikskiften, säger Måns Svensson.
Men fortfarande är det universitetslärare och forskare som skriver kurslitteratur.
– Min utgångspunkt är att vi bör jobba för att lärare och forskare vid svenska lärosäten får riktigt bra förutsättningar att ta fram bra kurslitteratur. Sedan är distributionsformen sekundär för mig.
Måns Svensson säger att studenters benägenhet att köpa svensk kurslitteratur utgiven av svenska kurslitteraturförlag otvetydigt ser ut att minska över tid.
– Våra studenter läser ju i andra format i dag. Där handlar det om att vi som lärosäten och förlag måste hitta rätt i den nya tidens logik. Vad blir vår roll i den logiken? Det är där som jag ser att man måste leta efter lösningar.
Måns Svensson anser att kurslitteraturförlagen är betydelsefulla.
– Det är viktigt att det förs en klok dialog kring de här frågorna mellan olika aktörer där vi kan resonera kring hur vi ska förhålla oss till att verkligheten håller på att förändras. Vi bör vårda en sådan dialog, säger Måns Svensson.
Stefan Persson, vd för utbildningsförlaget Studentlitteratur och ordförande för branschorganisationen Läromedelsföretagen, är skeptisk till förslaget från den norska studentorganisationen om gratis kurslitteratur.
– Jag tror inte att det är möjligt att få politiskt stöd för en sådan generell reform, säger han.
Stefan Persson föreslår i stället att staten finansierar kurslitteraturen för studenter på vissa utbildningar – han nämner vårdutbildningar, lärarutbildningar, polisutbildningar och vissa försvarsutbildningar – och ser om studieresultaten påverkas.
– Det garanterar kvalitén på de studenter som går på utbildningarna i och med att de slipper söka sig till osäkra källor på nätet. Och visar det sig att det inte fungerar, ja då har man åtminstone försökt. Och visar det sig att det fungerar då kan man utvidga det till fler utbildningar, säger Stefan Persson.
Också Läromedelsförfattarnas ordförande Per Kornhall får frågan om kurslitteraturen borde vara gratis.
– Det kan ju vara en slutsats som man landar i. Men i slutändan ska ju ändå någon betala för den. Sen kan man ju fråga sig om den typen av, ska man säga förstatligande av kurslitteraturen är bra, eller om det kanske tjänar både demokratin och samhället att det faktiskt finns en fri marknad för lärare att välja kurslitteratur från. Man måste tänka både framlänges och baklänges.
Ett annat förslag som bland annat förts fram på Universitetslärarens debattsidor är att universitetslärare borde få skriva kurslitteratur på arbetstid.
– Vi är absolut för att kurslitteratursskrivande ska vara mer påtagligt, mer meriterande inom lärarkåren. Men om man säger att man ska ha betalt? Ska man skriva kurslitteraturen på arbetstid, då måste ju universitetslärarna vara väldigt, väldigt, väldigt varsamma med den typen av krav. Finns det ett explicit uppdrag i din tjänst ligger lärarundantaget risigt till. Då blir det här en fråga om den akademiska friheten som man ska vara väldigt försiktig med.
Per Kornhall anser att det är bråttom att göra något åt kurslitteraturens kris.
– Regeringen måste väldigt snabbt utreda hur vi ska lösa det här i framtiden. Alltså hur svensk högre utbildning ska förses med den svenskspråkiga kurslitteratur som studenter och lärare efterfrågar. Det menar vi är en strategisk fråga.
Eftersom han menar att det är en akut situation kräver Per Kornhall också någon form av akut stöd.
– Vi kan tappa så mycket kompetens på förlagen och så mycket uppbyggda rutiner. Staten borde snabbt gå in med någon typ av riktat stöd, antingen till studenter eller till förlag, eller hur man nu vill lösa det. Men på något sätt behöver staten se till att marknaden överlever till dess att vi som nation har bestämt oss för hur vi ska hantera det här, säger Per Kornhall.
Studentorganisationer ser främst frågan ur ekonomisk synvinkel.
– Jag tror det är svårt att komma åt något slags öronmärkt studiebidrag för kurslitteratur. Jag tror det skulle vara väldigt, väldigt svårt i praktiken. Vi ser helst att man gör en generell lösning och stärker studenternas ekonomi generellt, säger Colin Andersson, ordförande för Saco Studentråd.
Också Sveriges förenade studentkårers ordförande Rasmus Lindstedt anser att man kan titta på en generell höjning av studiemedlet. Men han föreslår också att man skulle ha mer gratis resurser.
– Den stora punkten är att titta på frågan om öppna lärresurser. Det finns inget självändamål i att man ska behöva köpa sin egen bok, utan jag tycker det vore bättre om mer fanns öppet tillgängligt för de som vill ta del av kurslitteraturen. Jag tror att man borde titta mer på öppna lärresurser och skjuta till finansiering till lärosätesbiblioteken för att möjliggöra för ännu tillgängligare kurslitteratur, säger han.
Karin Åmossa, samhällspolitisk chef på SULF, är skeptisk till många av förslagen på att lösa krisen för kurslitteraturen.
– Det underlag som ska användas för lärande, det måste väljas ut av lärarna, av kollegiet, de som gör kursplaner och lägger upp kurser. Lärosätena har ett uppdrag att ge högkvalitativ utbildning. Då ska de använda de metoder, underlag, litteratur, filmer, eller vad du vill, som tjänar syftet att göra en så bra utbildning som möjligt.
Karin Åmossa
Samhällspolitisk chef, SULF
SULF har landat i att politiken inte ska reglera tillgången till kurslitteratur.
– Vi tycker inte att man ska säga att det måste finnas svenskspråkig kurslitteratur. Vi tycker att det är bra att det finns svenskspråkig kurslitteratur, och att lärarna har möjlighet att skriva den, och det är jätteviktigt att de ska ha goda villkor för att göra det. Men om man reglerar kurslitteraturen och säger att den måste vara på ett särskilt sätt i en tid som är så stadd i förändring, då låser man ju in sig. Och det är inte politikens sak att reglera den frågan.
Men det finns det ju områden som är specifikt svenska, exempelvis lagar, förordningar och som studenterna måste ta till sig?
– Det kan ju verkligen vara så att ibland behövs det svensk kurslitteratur för att man ska kunna uppfylla kvalitetskraven. Och då är ju uppgiften för lärosätet eller lärosätena i Sverige, eller för de här utbildningarna i samarbete med varandra, att se till att det finns ett underlag för undervisningen som gör att studenterna lär sig det de ska lära sig.
Karin Åmossa anser att i många ämnen kan engelskspråkig eller tyskspråkig litteratur vara bättre för att nå kursmålen.
– Sen är det klart att det är tråkigt om förlagsvärlden för kurslitteratur dör. Men jag tror inte att man löser det genom att påtvinga lärosätena att de måste se till att det skrivs svenskspråkig kurslitteratur, säger Karin Åmossa.
Vad ska man göra åt kurslitteraturens kris?
Åsikterna går isär om vad den minskade försäljningen av kurslitteratur beror på. Därför spretar även förslagen på vad man bör göra åt krisen.
- Studentorganisationerna vill ge studenterna ekonomiskt stöd att köpa kurslitteratur.
- I Norge argumenterar studentorganisationen NSO för gratis kurslitteratur – men frågan är vem som ska betala?
- Branschorganisationen Läromedelsföretagen föreslår ett försök med gratis kurslitteratur bara för vissa studentgrupper.
- Ett förslag som ibland förts fram är att låta universitetslärare skriva kurslitteratur på arbetstid.
- Läromedelsförfattarna vill att regeringen snabbt ska ge kurslitteraturen krisstöd och att en utredning tillsätts om vad man ska göra åt problemet på längre sikt.
- SULF menar att det är lärosätena som måste se till att det finns lämpligt underlag för undervisningen.
