Tidigare i år gick Högskolan i Gävle ut med besked om sju tjänsters övertalighet inom folkhälsovetenskap, eftersom ämnet skulle läggas ned. Efter att omplaceringsutredningar genomförts erbjöds fyra av de sju andra befattningar vid lärosätet. De tjänster som erbjöds var ett lektorat, en adjunktstjänst samt två tjänster inom förvaltningen. Tre av dem som fick erbjudandet om omplacering accepterade och en fjärde, som erbjöds ett kortare vikariat på en administrativ tjänst, valde att säga nej.
Efter förhandling mellan facket och arbetsgivaren får nu därför fyra universitetslärare lämna sina tjänster i Gävle. De fyra har en uppsägningstid på mellan tio och tolv månader, enligt Niklas Rothpfeffer, vice ordförande i SULF vid Högskolan i Gävle.
– Det är väl lite blandade känslor kan man säga. De som blev kvar är säkert jätteglada för sin egen skull. Samtidigt är det kanske en viss typ av skuldkänsla att man själv fick jobb men inte de andra, säger han.
Utifrån förutsättningarna är facket nöjda med hur processen skötts, beskriver Niklas Rothpfeffer.
– Vi har haft en bra dialog ändå. Arbetsgivaren har varit förstående och jag tycker att de har gjort det här på ett respektfullt sätt, säger han.
Orsaken till att ämnet folkhälsovetenskap försvinner har att göra med att lärosätet behöver minska antalet fristående kurser utifrån en för liten uppräkning av det statliga budgetanslaget, beskriver Magnus Isaksson, chef för akademin för hälsa och arbetsliv.
– Vi har inte intäkter helt enkelt för att hålla den här gruppen kvar, det är det som är grunden. Vi skulle kunna ha kapacitet men vi kan ju bara utnyttja det budgetutrymme som vi får av staten. Det är det som sätter gränsen, säger han.
Söktrycket till folkhälsovetenskap har varit och är fortsatt bra, enligt Magnus Isaksson.
– Vi tycker det är tråkigt att bli av med ämnet folkhälsovetenskap som hade kompletterat våra ämnen och utbildningar på ett mycket bra sätt.
I nuläget finns inga planer på ytterligare neddragningar under kommande år, säger Magnus Isaksson.
