Regelverket om exportkontroll för produkter för dubbel användning och krigsmateriel är på omkring 400 sidor. Lägger man till sanktioner ökar de till 1 000.
– Det är ett hantverk att kunna förstå och tolka den lagstiftningen och tillämpa den i forskningsprojekt, samarbeten eller rekryteringar, säger Thom Thavenius som är biträdande säkerhets- och säkerhetsskyddschef på Kungliga Tekniska högskolan, KTH.
Thom Thavenius
Biträdande säkerhets- och säkerhetsskyddschef på Kungliga Tekniska högskolan, KTH
En av personerna på KTH som stödjer forskarna med hantverket exportkontroll är Fredrik Karlsson. Han ser ett stort problem med att definitionen av vad som menas med dubbel användning varit så otydlig och skiftande i diskussionerna kring Horisont Europa.
Enligt EU:s exportkontrollregler är produkter med dubbel användning (PDA) sådana som har en civil användning, men skulle kunna nyttjas för militära ändamål eller för att skapa massförstörelsevapen. Det kan handla om teknik, material, programvara, kemikalier, konsulttjänster, konstruktionsritningar, med mera.
Om man forskar med syfte att utveckla PDA kan exportkontroll kicka in. Då kan det krävas tillstånd för att dela produkt och information utanför EU – inklusive genom en publikation, ett forskningssamarbete, eller med en gästforskare på den egna institutionen.
– Kretskort till raketer är till exempel PDA och precis information om hur man utvecklar dem är exportkontrollerad. Så innan man publicerar det, det vill säga exporterar informationen till hela världen, måste man ha tillstånd. Mig veterligen har det aldrig givits, och man brukar inte ens söka om det. I stället måste man vaga ner sina forskningsresultat för att kunna publicera.
Fredrik Karlsson
KTH
Om forskningen har uttalat militära ändamål klassificeras det som krigsmateriel, och får ytterligare restriktioner.
– Man måste se på det från fall till fall. Men om det står i projektplanen att det finns militära syften, eller om finansieringen eller samarbetspartner sannolikt har militära syften, lutar det mot att klassas som krigsmateriel.
När begreppet dubbel användning i EU-dokument och debatten syftar på både civila och militära ändamål handlar det alltså om både PDA och krigsmateriel i exportkontrollagstiftningens mening, påpekar Fredrik Karlsson.
– Det känns bättre att säga ”Vi behöver dual use” än ”Vi behöver militära grejer för att hota och döda folk med”. Vi vill låta snällare när vi pratar om hemska saker. Det är min reflektion, säger Fredrik Karlsson.
Thom Thavenius beskriver exportkontroll som en av tre korgar av säkerhetsfrågor som forskare och lärosäten behöver förhålla sig till. I den andra korgen finns säkerhetsskyddslagen som fokuserar på sådant som är viktigt för Sveriges säkerhet. Då kallas det för säkerhetskänslig verksamhet
– För att hårdra det hela kan man säga att om den forskning man bedriver bedöms vara viktig för Sveriges säkerhet så går det liksom inte att bedriva öppen internationell forskning enligt akademins alla premisser.
Den tredje korgen innehåller frågor kring forskningssäkerhet i bredare bemärkelse. Här finns direkta och indirekta krav som är kopplade till att säkra Sveriges och EU:s industriella konkurrenskraft. Här kan fler forskningsområden och mer civila tillämpningar också stöta på patrull.
– USA kan sätta stopp för ett samarbete med en kinesisk forskare. Industrin kan ha egna skyddsvärden som inte är reglerade i lag. Migrationsverket kan i sista stund sätta stopp för en rekrytering, efter remittering till Säpo, säger Thom Thavenius.
KTH hanterar balansen mellan öppenhet och säkerhet genom att ha öppna miljöer så långt som möjligt, stängda miljöer för känslig forskning och vid behov utföra forskningen på exempelvis Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, som har högre grad av säkerhet.
Även om gränsen mellan militärt och civilt suddas ut i finansiering och tillämpning, kommer lärosäten och forskare alltså fortsatt behöva dra gränser i verksamheten.
Pär Olsson har lång erfarenhet av att navigera säkerhetsfrågorna. Han är professor vid KTH och forskar om kärnenergiteknik. Fokuset är helt civilt, men eftersom kärnteknik också skulle kunna användas för militära ändamål kan exportkontroll gälla.
2024 behövde han skicka prover med cirka fem gram naturligt uran till USA för tester som inte kan göras i Sverige. De nödvändiga tillstånden fick han först efter nästan ett halvår.
För att ens kunna bedöma om något är militärt användbart, vilket Pär Olsson menar att uranproverna verkligen inte var, kan det krävas djup kunskap.
– Bedömningarna kan bli väldigt personberoende. En person förstår ämnet, förstår argumentationen när man säger att det här har ingen militär användning av anledning X, Y och Z. Och en annan tror inte på det.
Pär Olsson
Professor vid KTH
På grund av exportkontroll och rådande sanktioner kan han nu inte anställa personer från exempelvis Iran och Ryssland. Personer från andra länder, som Kina, kan hamna i den luddigare forskningssäkerhetskorgen. Det kan sätta rekryterande forskare i ett svårt dilemma.
– En kollega hade rankat högst en väldigt, väldigt välmeriterad postdok som jobbar i USA, men som kommer från Kina. Efter sex månader fick personen nej på sin visumansökan. Då var det bara att börja om. Nästa gång kommer det antagligen också vara en kandidat med kinesisk bakgrund som är bäst rankad, för i det fältet är det ganska skralt med folk.
För att inte forskningen ska avstanna kan de rekryterande forskarna känna sig nödgade att själva sålla bort sökande från specifika länder, oavsett deras meriter.
– Det är inte så kul att som myndighetsanställd känna att det enda sättet att utföra mitt uppdrag på är att gå emot lagen. Det är väldigt otillfredsställande att det inte finns någon tydlighet hur vi ska göra här.
På Linköpings universitet anordnade Elin Palm vid Centrum för tillämpad etik nyligen en workshop om dubbel användning och god forskningssed som lockade ett 60-tal personer. De senaste åren har hon nämligen märkt att doktoranderna hon undervisar i forskningsetik har börjat reagera annorlunda på The Uppsala Code of Ethics for Scientists. Sedan 1984 har den bidragit till diskussioner kring forskares individuella ansvar, inte minst mot bakgrund av kapprustning och risk för kärnvapenkrig.
– Kodexen ställer krav på att man verkar för frihetlighet och fredliga syften. Det är många som nu tycker att den känns svårhanterlig i dagens situation. Man ser hot och risker som man anser att forskning måste anpassas till. Man är också osäker inför det egna ansvaret för teknik och teknikutveckling i en svårbedömd och skakig tid, säger Elin Palm.
Elin Palm
Centrum för tillämpad etik på Linköpings universitet
Hon utgår från hur begreppet dubbel användning används bredare inom teknik- och vetenskapsstudier.
– Där handlar det om utmaningen att säkerställa att kunskap och utveckling som kan vara till stor samhällelig nytta inte används för oavsedd och icke önskvärd användning, för skadliga syften. Vi kan inte se in i framtiden, men bör identifiera de här icke önskvärda inverkningarna innan det är för sent och innan man har sjösatt ny teknik.
Att bidra till teknik som stärker Sveriges militära försvar och demokrati kan kännas helt rätt nu. Men om den sedan används av Ryssland mot Ukraina? Av Israel mot Palestina? Av USA mot Danmark och Grönland? Eller av ett autokratiskt svenskt styre mot den egna befolkningen?
Det finns ofta en stödfunktion för exportkontroll på lärosätena, men de etiska reflektionerna kring närmandet mellan civil och militär forskning behöver andra forum.
– Det kan vara jättesvårt att stå upp för sitt samvete som enskild doktorand eller forskare. Och svårt att uppdatera sig och ha tillräcklig insyn i stora samverkansprojekt, säger Elin Palm.
Vad tycker regeringen?
I ett mejl till Universitetsläraren skriver Lotta Edholm (L), gymnasie-, högskole- och forskningsminister:
- ”Horisont Europa ska även fortsättningsvis bygga på excellens, vara öppet för teknik med dubbla användningsområden och samtidigt ha tydliga och proportionerliga regler som skyddar säkerhet, öppen vetenskap och akademisk frihet.”
- ”Förslaget om en separat försvarsdel inom konkurrenskraftsfonden och samordning med Horisont Europa är positivt, men kopplingen mellan dessa behöver analyseras vidare, särskilt för försvarsinriktade projekt.”
- I Sverige vill regeringen ”stärka samarbetet mellan civil och militär forskning genom att utveckla och underlätta civil-militär samverkan och utforska hur synergier kan tas till vara bättre”.
