Under flera år har Göteborgs universitet genom Segerstedtinstitutet haft i uppdrag att sprida arbetsmetoder mot antisemitism riktat exempelvis till lärare och rektorer i skolan. Det uppdraget vidgas nu till att omfatta stöd till statliga lärosäten.
”Efter Hamas terrorangrepp mot Israel den 7 oktober 2023 har många judar upplevt ökad otrygghet vid svenska universitet och högskolor. Det är djupt oroande. Svenska statliga lärosäten ska vara trygga miljöer för både studenter och personal och det är viktigt att lärosätena får rätt stöd i detta viktiga arbete”, skriver Lotta Edholm, högskole- och forskningsminister, i ett mejl till Universitetsläraren.
Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet, säger så här om antisemitism på lärosätena:
– Vi har ju fått anekdotiska uppgifter och uppgifter i form av en rapport från Judiska ungdomsförbundet i Sverige som visar att judiska studenter och lärare har känt sig utsatta för antisemitism. Vi har också en del data från vår egen forskning. En del av händelserna har ju även varit uppmärksammade i media. Och det här har uppenbarligen regeringen uppfattat som någonting som man vill arbeta med och göra åtgärder kring.
Christer Mattsson
Föreståndare för Segerstedtinstitutet
Vad innebär det här uppdraget från regeringen?
– I det här första skedet ska vi inte utbilda eller berätta om vad antisemitism är utan snarare utreda. När är den ett problem? Hur blir den ett problem? Var är den problem? Och hur gör man då? säger Christer Mattsson
Till att börja med ska Segerstedtinstitutet titta närmare på hur arbetet ska läggas upp.
– Som goda akademiker börjar vi naturligtvis med en kartläggning. Titta på vad finns det för intressenter, vilka kan tänkas vilja engagera sig i detta? Och sedan tittar vi på vad finns det för behov av insatser? Vad finns det för behov av utbildningar? Finns det behov av till exempel system för att rapportera problem? Eller fungerar de befintliga systemen som det är tänkt?
Christer Mattsson tar upp de protester mot kriget i Gaza som har förekommit vid lärosäten de senaste åren.
– Vi vet att problematiken har varit koncentrerade till vissa verksamheter vid vissa lärosäten, och där tänker vi att det finns erfarenhet av vad det var som hände och vad som gjordes och vad som inte gjordes och vad som borde ha gjorts och vad som kanske inte skulle ha gjorts. Vi behöver ha den dialogen för att sedan kunna gå vidare och se vilka typer av fortbildning som är viktiga och relevanta.
– Vi behöver också göra en kartläggning och se vilka nyckelgrupper vi ska arbeta med och hur det arbetet ska se ut. Och det ska vi rapportera av i augusti 2026 när vi ska komma med en delrapportering.
Vilka är det som bör få fortbildning?
– Det är lite tidigt att säga. Under våren tror jag att vi kommer ha gjort ett arbete där jag enklare kan svara på det. Man kan mycket väl tänka sig att personer som jobbar med studenthälsa är viktiga, studievägledare och personer som jobbar med säkerhet. Dessutom personer som har ledande ställningar på fakulteter, institutioner och lärosäten.
Däremot kommer man inte i första omgången att utbilda studenter.
Vilka är det som står för antisemitismen vid lärosätena?
– Vi har en väldigt, väldigt lång och omfattande kunskap om strukturell rasism. Jag tänker att antisemitismen, precis som annan form av rasism, i huvudsak är strukturell, det vill säga att det är föreställningar, språk och idéer som reproduceras. Naturligtvis finns det människor som verkligen är antisemiter och har det som en idé. Men de tror jag inte att vi ska leta efter, utan snarare motverka de strukturella föreställningarna.
För det här arbetet får Segerstedtinstitutet årligen fem miljoner i tre år.
Hur mycket räcker 15 miljoner till i er verksamhet?
– De kommer att räcka långt, säger Christer Mattsson.
Regeringens uppdrag om antisemitism
Segerstedtsinstitutet vid Göteborgs universitet har fått regeringens uppdrag att stödja de statliga lärosätena i arbetet mot antisemitism.
Uppdraget ska pågå i tre år och delrapporteras i augusti 2026.
