Universitets- och högskolerådet, UHR, ska utforma ett medborgarskapsprov, har regeringen bestämt. Man har också gett Stockholms- och Göteborgs universitet i uppdrag att hjälpa till med provet, som är en del av det så kallade Tidöavtalet mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna.
I ett svar på uppdraget skriver Stockholms universitet till regeringen att man är tveksam till det eftersom det inte kan ses som en del av ett lärosätes ”kärnuppdrag”. Dessutom strider det mot den praxis där armlängds avstånd gäller mellan staten och lärosätena, skriver man.
– Om man tittar i högskolelagen vad universiteten har för uppgifter och vad vi ska bedriva för verksamhet så är det väldigt tydligt att det handlar om utbildning, forskning och samverkan, säger Hans Adolfson, rektor vid Stockholms universitet.
Hans Adolfsson
Rektor, Stockholms universitet
För honom sticker beslutet att lägga uppdraget på lärosätena att ta fram ett medborgarskapsprov ut rejält.
– Det här är ju direkt ett led i en politisk överenskommelse och det är därför vi reagerar så kraftigt. Det känns verkligen helt felaktigt och är ett uppdrag som mycket väl någon annan borde ta hand om.
Enligt regeringens uppdragsbeslut behöver UHR hjälp med att utforma medborgarskapsprovet av ”aktörer med ämnesmässig kompetens och erfarenhet av att utveckla storskaliga prov på vetenskaplig grund”. Regeringen skriver att det uppdraget går till de båda lärosätena eftersom de redan utformar olika typer av nationella prov. Göteborgs universitet ligger bakom nationella prov i samhällskunskap för årskurs 9 och Stockholms universitet gör de nationella proven för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Dessutom har Stockholms universitet ansvar för det så kallade Tisus-testet, som är ett behörighetsgivande prov i svenska för högre utbildning, skriver regeringen.
Men till skillnad från ett medborgarskapsprov är dessa prov relaterade till ett universitets kärnuppdrag, säger Hans Adolfsson.
– Om man tittar på att vi gör de andra proven så har de en direkt bäring på vår verksamhet. Det är någonting som gör att studenter eller presumtiva studenter kan bli behöriga att söka till våra utbildningar.
Hans Adolfsson drar också en parallell till den politiska oenigheten kring utredningen av lärosätenas organisationsform, som Universitetsläraren skrivit om tidigare. I en nyligen publicerad debattartikel i Svenska Dagbladet skriver han själv tillsammans med Göteborgs universitets rektor Malin Broberg och Erik Renström, rektor vid Lunds universitet att utredningen behöver genomföras. Att se över om lärosätena ska fortsätta vara statliga myndigheter eller inte kan ”bli början på ett nytt sätt för statsmakten att förhålla sig till lärosätena”. De tre skribenterna menar att det skulle ”stärka den akademiska friheten och i förlängningen demokratin”.
I nuläget har regeringen i princip makten att lägga vilka uppdrag som helst på universitet och högskolor, säger Hans Adolfsson till Universitetsläraren.
– Ja, så länge vi är statliga myndigheter så kan man ju uppenbarligen göra det.
Eftersom uppdraget är tilldelat dem är det nu upp till universiteten att utföra det, påpekar han.
– Då kan man ifrågasätta om det ens är möjligt att genomföra under den här korta tiden som det faktiskt handlar om. Det ska ju vara levererat tillbaka till UHR så att de i sin tur har det här klart till 16 augusti nästa år. För att kunna genomföra eller utforma den här typen av prov och frågor med hög kvalitet och validitet krävs ett omfattande arbete, säger Hans Adolfsson.
Även Göteborgs universitet har svarat regeringen med kritik mot att man fått uppdraget om medborgarskapsprov. Framför allt kritiserar man tidsramen. Det blir svårt att hinna klart till augusti 2026, säger Malin Broberg, rektor vid Göteborgs universitet.
– Vi tycker väl att vi har fått uppdraget på ett lite ovanligt sätt. Det vill säga att vi fick det även när vi såg att vi hade utmaningar med att kunna genomföra det och delvis invändningar mot förutsättningarna.
Malin Broberg
Rektor, Göteborgs universitet
Att regeringen har valt att ge just Göteborgs universitet i uppdrag att utforma ett medborgarskapsprov har hon däremot förståelse för, eftersom man jobbar med utveckling av både nationella prov och högskoleprovet.
– Vi har en kompetens både forskningsmässigt och utförarmässigt på det här området, säger Malin Broberg.
Nuvarande organisationsform där lärosätena är statliga myndigheter bäddar för att regeringen kan lägga den här typen av uppdrag på ett universitet, påpekar hon.
– Jag kan se att det här tydligt sätter fokus på bekymret med vår organisationsform och att vi blir mottagare av politiska uppdrag.
Malin Broberg menar att det kan vara problematiskt att regeringen ger universitet alltför politiskt drivna uppdrag, som ligger utanför grunduppdraget om utbildning och forskning.
– Jag skulle hellre se en annan form av organisation. Samtidigt ser jag att vi har den kunskap och expertis som efterfrågas, och därmed ser jag att vi också kan hjälpa till i den här frågan, säger Malin Broberg.
Hur mycket extra pengar de båda universiteten ska få för att kunna utföra arbetet med medborgarskapsprov ska meddelas senare, skriver regeringen i beslutet.
Universitetsläraren söker utbildningsdepartementet och utbildningsminister Johan Pehrson.
Vad är medborgarskapsprov?
Regeringen har kommit överens med Sverigedemokraterna, inom Tidöavtalet, om att införa krav på att en person ska ha vissa kunskaper i svenska och samhällskunskap för att få svenskt medborgarskap.
Ett medborgarskapsprov ska därför utvecklas av UHR, där delprov i samhällskunskap och läsförståelse i svenska ska införas som ett första steg senast 17 augusti 2026. I ett andra steg ska delprov i skriftlig och muntlig färdighet i svenska införas ”skyndsamt”, enligt regeringens uppdragsbeskrivning.
Regeringen har gett Göteborgs universitet och Stockholms universitet i uppdrag att hjälpa UHR att utforma medborgarskapsprovet. Göteborgs universitet ska ta fram delprov i samhällskunskap och har också fått ansvar för att ta fram ramverket för medborgarskapsprovet. Stockholms universitet ska utveckla delprov i svenska.
De båda universiteten ska redovisa arbetet med medborgarskapsproven i sina respektive årsredovisningar för 2026.
