Mindre riskfylld forskning på personuppgifter ska inte längre behöva godkännande av Etikprövningsmyndigheten, enligt förslaget till en ny forskningsetiklag som presenterades i början av oktober. I stället ska lärosätena själva ansvara för de etiska övervägandena rörande den forskningen.
Utredningen lämnar inga förslag på övergångsbestämmelser. Den föreslår inte heller någon amnesti för påbörjad eller utförd forskning som omfattas av undantagen i den nya lagen.
Än så länge gäller alltså rådande lag och straffansvar för all forskning som har påbörjats innan en ny lag eventuellt träder i kraft.
– Om man skärper lagstiftning kan man inte straffas enligt den för tidigare företeelser, men jag vet inte vad som händer om lagstiftningen lindras. Jag har svårt att tro att vi skulle göra en hårdare bedömning än den nya lagen, men det är en fråga som måste tydliggöras i övergångsbestämmelser i propositionen, säger Jörgen Svidén som är kanslichef på Överklagandenämnden för etikprövning, Önep.
Jörgen Svidén
Kanslichef, Önep
Önep har sedan tidigare gått ut med att den numera tillämpar etikprövningslagen ”pragmatiskt” för att inte behöva åtalsanmäla mindre överträdelser.
– Jag är i stort sett nöjd med utredarens förslag. Det rättar till vår tillsyn som är alldeles för sträng och att lagens krav på etikprövning i vissa fall blir absurt, säger Jörgen Svidén.
Jonas Åkerman är samordnare för forskningsetik vid Stockholms universitet och vill också att lagstiftningsprocessen framåt skapar mer tydlighet.
– Att vi nu är osäkra på vad övergången innebär är i sig ett problem. Det är viktigt att vi på lärosätena funderar på vad som är otydligt och i remissrundan ber att få det förtydligat, säger han.
Han hoppas att tolkningen av lagarna blir ”generös” i övergången.
– Det är slöseri med tid och resurser om harmlösa känsliga personuppgifter som tidigare har råkat komma med i en datainsamling utan etiktillstånd sedan inte kan användas i forskning.
Jonas Åkerman
Samordnare för forskningsetik, Stockholms universitet
Jonas Åkerman skulle också vilja se en generell lag- eller praxisändring som gör det möjligt att i vissa fall söka etiktillstånd för framtida behandling av redan insamlade känsliga personuppgifter.
– Det kan forskare nu bara göra för forskning som har bedrivits i utlandet, men inte i Sverige. Det är inkonsekvent.
Fanny Forsberg Lundell är en av de personer vars forskning inte längre skulle vara etikprövningspliktig och förenad med straffansvar om lagförslagen blir verklighet. Hon är professor i franska vid Stockholm universitet och forskar på tvåspråkighet.
– Jag forskar inte på utsatta personer, utan intervjuar vuxna om deras språkutveckling efter att de har gett sitt samtycke. Eftersom de kan nämna känsliga personuppgifter måste jag i nuläget ändå ha godkänd etikprövning.
Fanny Forsberg Lundell
Forskare, Stockholms universitet Rickard Kilström
Det måste också kollegorna på hennes institution ha när de forskar på politisk diskurs, även om materialet är inspelade debatter med politiker eller deras egna filmer på Youtube. Enligt det nya lagförslaget skulle det däremot inte krävas en etikprövning, eftersom de politiska åsikterna är allmänt spridda.
Trots att lättade regler hägrar skulle inte Fanny Forsberg Lundell skjuta på forskning tills de träder i kraft.
– Det är inte så krångligt att ansöka om etikprövning trots allt, och många forskare kan inte vänta med sin forskning.
Samtidigt understryker hon att det är viktigt att lagen ändras.
– Att man nu måste etikpröva sådant som inte känns rimligt enligt sunt förnuft upplevs som en byråkratisk pålaga och sätter forskarnas egna etiska kompass ur spel. Det betyder mycket för förtroendet mellan forskare och politiker att våra problem nu hörsammas.
Som prefekt för sin institution ser hon att hennes ansvar för etikfrågorna kommer att öka med den nya lagen.
– Det kommer att krävas utbildning och akademiska ledare som vågar göra de etiska bedömningarna, annars skapar vi återigen en osäkerhet kring vad som är riskfylld forskning och inte.
