Skulle föreläsa om tillgänglighet – fick bäras in i hörsal

Efter varje besök har Anders Westgerd kontaktat universitetet för att berätta om sina upplevelser. För ett par år sedan plockades rampen bort, utan att ersättas med några andra medel. Trots det fortsatte Anders Westgerds föreläsning att bokas i den nu helt icke tillgängliga salen.
– Jag kunde fortfarande ta mig in genom en branddörr om den avlarmats på förhand, men då fick jag hålla föreläsningen från en platå längst bak i salen. Så studenterna satt vridna i sina stolar i en och en halv timme.

Inför 2023 års föreläsning hade universitetet glömt att larma av branddörren. Anders Westgerd var nu tvungen att ta sig ut till byggnadens baksida, över en hög tröskel. Därefter följde en kurva i sluttning, tre höga stentrappsteg, ytterligare en branddörr med tröskel och efter det ännu några trappsteg. Precis som med den branta rampen krävde färden hjälp från studenter.
– Det belyser ju föreläsningens ämne på ett tragikomiskt vis. Vi inleder samtalet om bristande tillgänglighet med att jag måste bäras in i lokalen.

När Anders Westgerd skulle lämna salen – och återigen ta sig över flera höga trösklar – slog olyckan till. En av de personer som hjälpte till gav en knuff som landade fel, Anders Westgerds rullstol slog baklänges och han föll rakt ner mot markstenen.
– Där hade det kunnat gå riktigt illa om jag slagit i huvudet. Men jag vill vara tydlig med att jag inte lägger någon skugga på personerna som hjälpte mig. Det är mycket tyngre än man tror och jag har otroligt dålig balans, så det kan gå fort. Sådana situationer är alltid obehagliga, säger Anders Westgerd.

Drygt en vecka efter incidenten blev han kontaktad av Torun Österberg, prefekt på samhällsvetenskapliga institutionen. I ett mejl beklagar hon händelsen, ber om ursäkt å institutionens vägnar och hänvisar till fakulteten som ansvarig för lokalerna.

Enligt Göteborgs universitets egen tillgänglighetspolicy är det fakulteterna själva som ansvarar för tillsynen av sina respektive lokaler. Men ytterst ansvar för lärosätets tillgänglighetsarbete har universitets styrelse och ledning. Rektor Malin Broberg sitter med i båda grupperna.

Även hon beklagar det som hände Anders Westgerd.
– Det är så klart helt förfärligt. Jag har haft kontakt med den som är ansvarig för lokaler på fakulteten och vi har samlat universitetsledningen för att se på hur vi ska jobba framåt, säger Malin Broberg.

Hon tillträdde som rektor i juli 2023, innan dess var hon dekan på just samhällsvetenskapliga fakulteten. Även i den rollen var hon medveten om Dragonens bristande tillgänglighet och berättar att hon tagit initiativ i frågan om att förbättra den vid flera tillfällen.
– Det har skett en brist i kommunikationen här. Det ska framgå tydligt att Dragonen absolut inte är lämplig att boka för en föreläsare som använder rullstol. Så här i efterhand är det jättesvårt att se exakt vad som gått fel, men vi har gjort det ännu tydligare i vårt bokningssystem att salen inte är tillgänglighetsanpassad.

Göteborgs universitets campus är utspritt över stora delar av Göteborg, i många olika byggnader. Rektor Malin Broberg säger att det är en stor utmaning att säkerställa tillgängligheten i många av salarna, särskilt i de äldre byggnaderna.

I Göteborgs universitets egen policy om tillgänglighet, vilken antogs 2017, står det att universitetet ska vara tillgängligt, öppet och inkluderande för alla studenter, anställda och besökare oavsett eventuell funktionsnedsättning. Det står även att universitetets verksamhet, lokaler och information ska vara tillgängliga och att ett proaktivt kvalitetssäkrat tillgänglighetsarbete ska bedrivas.

Vad ska ni göra för att se till att ni i framtiden bättre följer er policy?
– Jag tycker nog inte att vi inte har följt den i det här fallet. Vi kan inte se till att alla våra salar är tillgängliga, vi ska se till att tillgängligheten finns när den behövs och att man vet vilka salar som ska bokas, säger Malin Broberg och fortsätter:
– Det har redan skett arbete på den här fakulteten där man har informerat både lokalbokare, prefekter och kursansvariga kring vilka salar man kan boka. Men vi har brustit i att vi inte har gjort det tillgängligt för Anders.

Men med vetskapen om att den här föreläsningen i flera år har fortsatt bokas i en sal som universitetet vet är otillgänglig – har ni brutit mot er egen policy?
– Ja, det måste jag nog erkänna att vi har gjort.

Bristande tillgänglighet inkluderades i diskrimineringslagen år 2015. Enligt den är myndigheter och skolor skyldiga att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personer med en funktionsnedsättning ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Sedan 2015 har Diskrimineringsombudsmannen mottagit 400 anmälningar om bristande tillgänglighet på svenska lärosäten.

Universitetsläraren skickade ut en enkät till 38 svenska lärosäten med frågor angående tillgänglighetsarbete. Av totalt 18 svarande var det åtta lärosäten som uppgav att de har en skriven tillgänglighetspolicy för sina lokaler. Ett av dessa, Sveriges lantbruksuniversitet, uppgav i enkäten att de inte har en regelrätt policy, utan riktlinjer och rutiner som följer diskrimineringslagen.

En av de åtta svarande som har en policy, Högskolan i Skövde, uppgav att den antogs år 2014, alltså året innan tillägget i diskrimineringslagen. Två lärosäten, Karlstads universitet och Karolinska institutet, kunde inte svara på vilket år deras policyer antogs.

Tre av lärosätena – Försvarshögskolan, Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet  – har inte uppdaterat sin policy sedan den antogs. Av de åtta lärosäten som uppgett att de har en policy angav två stycken  –  Linnéuniversitetet och Karolinska institutet  –  att de inte har något bestämt tidsintervall för hur ofta man kontrollerar att den egna policyn följs.

Två av lärosätena – Försvarshögskolan och Högskolan i Skövde – svarade att deras policy kontrolleras i olika sammanhang flera gånger per år och tre lärosäten – Karlstads universitet, Umeå universitet och Göteborgs universitet – uppgav att policyn kontrolleras vid lokalanpassningar samt vid om- och nybyggnadsprojekt.

Men Anders Westgerd menar att en policy inte nödvändigtvis betyder att ett universitet faktiskt arbetar aktivt med tillgänglighet.
– Det finns många fina tillgänglighetspolicyer i Sverige. Men det är ofta stor skillnad på vad de säger och hur verkligheten ser ut. Det gäller hela samhället, inte bara Göteborgs universitet, säger han.