I ett dunkelt rum på Uppsala konstmuseum visas en video på en vägg. I filmen sitter en grupp personer i vita kläder kring ett bord i en ljus lokal. De befinner sig i det före detta mentalsjukhuset i Ulleråker. Stora fotografier hänger på rummets övriga väggar. De visar konstnären Anna Odell i olika positioner med en docka i samma storlek som hon själv.
Utställningen är resultatet av en så kallad artist in residence på Centrum för medicinsk humaniora (CMH) vid Uppsala universitet.
Personerna i filmen kommer från olika delar av den slutna psykiatriska vården. De diskuterar ett fall som handlar om en relation mellan en patient och en vårdare som resulterar i en graviditet. Som i flera av Anna Odells tidigare arbeten bygger verket delvis på konstnärens egna erfarenheter. I filmen, som är drygt en timme lång, finns också inspelade telefonsamtal mellan Anna Odell och hennes tidigare vårdare.
Erika Sigvardsdotter har koordinerat artist in recidence-projektet på CMH och varit den som samarbetat mest med Anna Odell under hösten.
– På CMH har vi drömt om ett samarbete med en konstnär länge. Vi presenterade idén för vår styrelse. De sa ja, vi utlyste en tidsbegränsad tjänst, fick in över hundra ansökningar, intervjuade sex konstnärer och anställde Anna Odell, berättar hon.
Erika Sigvardsdotter och hennes kollegor hade en vision om att konstnären och forskarna skulle kunna lära av varandra, och hon tycker att projektet har fallit extremt väl ut.
Utställningen i sig ger uppmärksamhet åt CMH:s tvärvetenskapliga forskningsfält som handlar om medicin, sjukvård, kultur och samhälle. Anna Odells konstnärliga sätt att ställa frågor har gett forskarna nya infallsvinklar.
– Vi har fått dyka in i hur det blir när man tar in en konstnärs sätt att tänka på kunskap, i forskningsmiljön. Vi har fått ta del av den konstnärliga, mer öppna, experimentella processen för att undersöka frågor som är relaterade till våra forskningsfrågor, förklarar Erika Sigvardsdotter.
Anna Odells verk har även kommit till nytta i undervisningen.
– Vi har haft en workshop för studenter som läser vår kurs Medicinen i kultur och samhälle. Studenterna ställdes inför samma dilemma som personalen i Annas konstverk. Under hela sin utbildning får läkarstudenter reda på hur saker och ting är enligt evidens och riktlinjer. När de kommer ut i praktiken är det ofta ganska annorlunda. Workshoppen gav studenterna ett tillfälle att prata om glappet mellan teori och praktik.
Nyligen köptes också verket Rekonstruktion – Psyket in av Statens konstråd, för att ingå i statens offentliga konstsamling.
Skaffa en artist in residence – 6 tips
Från sin roll som forskare i kulturgeografi har Erika Sigvardsdotter erfarenheter från tidigare samarbeten med konstnärer, och har lärt sig att undvika fallgroparna.
Till de som vill ha en artist in residence i sin forskningsverksamhet vill hon ge följande råd:
1. Fundera noga på vad ni vill ha ut av samarbetet. Handlar det om att få pågående forskning illustrerad? Eller handlar det om att få en kreativ injektion i forskningsfrågorna?
2. Tänk igenom vad kan ni erbjuda konstnären.
3. Projektet behöver få ta tid. En hösttermin är egentligen en för kort period.
4. Fundera på formen för vistelsen. Vi utformade vår artist in residence som en anställning, men det finns andra lösningar.
5. Kom överens i förväg med konstnären, om äganderätt och nyttjanderätt för det ni skapar tillsammans.
6. Prata mycket om vilka förväntningar ni har och vad ni tycker är viktigt. En grupp personer kan ha väldigt olika förväntningar på en och samma sak, utan att veta om det, vilket kan leda till onödiga konflikter.
Anna Odells utställning Rekonstruktion – Psyket visas på Uppsala konstmuseum 2 mars – 1 april 2024.
Centrum för medicinsk humaniora (CMH) är en tvärvetenskaplig enhet på institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet.
