Det finns i dag höga förväntningar på att en rad olika komplexa och svårlösliga problem ska lösas genom tvärvetenskapliga samarbeten mellan forskare från olika vetenskapliga discipliner. Men att bara samla forskare från olika discipliner i en grupp leder inte automatiskt till framgångsrik tvärvetenskap.
Samarbeten över gränser kan genomföras på många olika sätt. Gemensamt innebär det dock att varje deltagare behöver kunna ge uttryck för den kunskap och de metoder som finns inom sitt fält, ha förmågan att förstå det specifika inom andra, och att ödmjukt och insiktsfullt kunna kombinera perspektiv
till en verkningsfull helhet. Dessutom behöver samarbetet vara organiserat jämlikt, för att ge plats och inflytande till alla perspektiv.
Det innebär att tvärvetenskapligt arbete är en färdighet i sig, och att det ofta krävs verktyg som underlättar processen. Många av oss forskare har ännu inte haft möjlighet att utveckla sådan färdighet. Det finns även relativt lite skrivet om hur man praktiskt kan gå tillväga. Detta kan både leda till att enskilda forskare ryggar för att delta, eller att samarbeten inte når uppsatta mål.
Vi anser därför att det behövs mer kollegialt utbyte mellan forskare om hur man kan arbeta tvärvetenskapligt. Den här debattartikeln bidrar till detta genom att presentera kreativa metoder som ett sätt att skapa rum för gemensamt utbyte.
Vi som skriver denna artikel kommer från sex olika discipliner inom samhälls- och naturvetenskap. Artikeln bygger på våra erfarenheter från ett åtta månader långt deltidssamarbete kring temat multifunktionella landskap. När vi gick in det tvärvetenskapliga projektet hade ingen av oss tidigare samarbetat med varandra.
Våra utmaningar, som även många andra i vår situation hamnar i, var att hitta sätt att besvara: hur kan vi visa vår kunskap för varandra? Hur förstår vi varandras fält? Hur kan vi ge utrymme för alla? Hur kan vi låta våra olika perspektiv bilda något gemensamt?
Vi valde att använda oss av kreativa metoder, med inspiration från konstnärliga och estetiska metoder för utforskning och lärande. Kreativa metoder anses ge djupare förståelse, rikare tolkningar, genererar frågor och inspirerar till kreativitet samt underlättar gemensamt arbete. Vi valde olika metoder i olika faser av forskningsprocessen, med mål att introducera, generera, strukturera och reflektera kring olika perspektiv och vägar framåt. Metoderna var både idégenererande och samlande.
Här är några exempel på vad vi gjort i de olika delarna av processen:
- INTRODUCERA . Det kan vara svårt att veta hur man ska börja samarbeta i en ny grupp utan att fastna i att alla håller långa presentationer om sin forskning. Därför är det bra att börja med övningar som underlättar att introducera gruppens discipliner för varandra och etablera gemensamma utgångspunkter.
Vi spelade ett brädspel som genom frågor och uppgifter gav möjlighet till att opretentiöst och lekfullt få insikt i, jämföra och prata om disciplinära principer och grunder. Vi fann till exempel skillnader, och vissa likheter, mellan vad vi menar med grundläggande begrepp som teori, värde och policy. Andra exempel är hur vi värderar data och forskningsidéer och vilka grundläggande antaganden och dödssynder som finns inom olika fält.
Spelet ledde till en övning för att ta fram begreppskartor inom vårt tema, vilka ofta nämns som viktiga i metodlitteratur för tvärvetenskapligt arbete. Det blev tydligt att vi la olika betydelser i samma begrepp och främsta insikten var att de mest produktiva diskussionerna kom när det var något som skavde – när vi tyckte eller förstod något olika. - GENERERA. Att generera idéer från delande av kunskap och perspektiv är centralt i arbetet. För att jobba tvärvetenskapligt kan man ibland känna att man måste fördjupa sig i alla fält som man ska samarbeta med. Det finns det sällan varken behov för eller tid till, utan man behöver hitta sätt att förmedla sin egen kunskap och sina egna idéer på ett nyanserat men ändå överskådligt sätt.
Här började vi med att arbeta utifrån vetenskaplig litteratur. Alla valde ut var sin artikel som representerade perspektiv som var viktiga för vårt tema. Var och en sammanfattade sedan dessa i fyra meningar utifrån en given struktur. Detta gav insikter om olika sätt att skriva, att vi alla enkelt tog till oss kärnbudskapet i artiklarna oavsett disciplin, samt att samma artikel kunde inspirera till många olika insikter, frågor och idéer, beroende på vem av oss som läste den.
Vi har gjort besök på två platser i fält. Den ena gången inleddes det med gemensam vandring och samtal i området, och den andra gången deltog även en guide som utifrån sitt perspektiv berättade om platsen utifrån vårt tema. Vid ett av fältbesöken tog vi foton i området och plockade med oss varsitt föremål som symboliserade de tankar och idéer som projektet handlar om. Dessa presenterade vi sedan för varandra, vilket följdes av gemensam tolkning och reflektion av det vi hittat. I korthet lät vi alltså våra olika kunskaper och perspektiv komma till uttryck i andra former än traditionellt vetenskapligt skrivande. - STRUKTURERA PERSPEKTIV OCH IDÉER. En vanlig utmaning i arbetet är inte att man har brist på perspektiv, utan att man har så många att det är svårt att veta vad som är viktigast, och hur de kan organiseras. För att strukturera våra idéer och se till att vi hade en gemensam bild använde vi oss av kartläggning med hjälp av post-it-lappar. Alla antecknade enskilt vad de ansåg vara de viktigaste slutsatserna, begreppen och idéerna. Vi la sedan ut lapparna på ett stort bord och började gemensamt organisera begreppen från problembild till lösning. Lapparna sorterades i grupper som namngavs, vilka sedan utgjorde rubriker vilka la grunden för strukturen till en artikel.
När vi i ett senare skede hade ett långt och rörigt artikelutkast skrev var och en varsitt abstract enligt samma struktur som ovan. Dessa var en bra grund för att diskutera artikelns syfte och organisering. - REFLEKTERA. Alla övningar ovan underlättar reflektion. Vi har även fört processdagbok och avslutat varje gemensamt möte med att reflektera och notera utifrån fyra frågor: Vad har vi gjort i dag? Viktiga resultat eller insikter? Vad har fungerat/varit utmanande? Vad ska göras till nästa gång? Det har givit oss en struktur för att regelbundet dra gemensamma slutsatser och utvärdera och förbättra vår process.
SLUTORD. Att jobba med nya kollegor på nya sätt och där vissa moment ligger långt utanför ens bekvämlighetszon är både utmanande och stimulerande. Det kräver nyfikenhet, ödmjukhet och mod. Trots att vi varit nervösa många gånger när vi använt verktygen så har de gett en klar fördel: när vi fokuserat på något konkret har idéerna, tolkningarna och insikterna stått i fokus, inte personen bakom. Det tar bort viss press, samt gör processen mer inkluderande. Verktygen har också hjälpt oss att som individer förmedla kunskap och idéer genom en given uttrycksform, som vi sedan gemensamt kunnat diskutera och omarbeta.
Kreativa metoder har underlättat vårt tvärvetenskapliga arbete. Vi har förbättrat vår förståelse av vårt tema, hållit igång idéflödet samt genererat ny kunskap och väckt frågor som annars inte skulle ha ställts. Bland annat genom att vi brutit mönster, blivit utmanade på ett produktivt sätt och fått mer insikt om hur man lär och samarbetar på olika sätt. Vi hoppas att våra erfarenheter inspirerar och gör dig nyfiken på att få veta mer om kreativa metoder och dela med dig av praktiska verktyg som underlättar tvärvetenskapligt arbete.
