”Hur säkerställer vi att Sverige ligger i framkant av forskning och utveckling?”
Det frågade sig kungen i sitt tal vid riksdagens öppnande, men några svar fanns inte precis att hämta när Stefan Löfven avlöste kungen och levererade regeringsförklaringen.
Snarare tvärtom, om man jämför med Löfvens tidigare regeringsförklaringar, var det den här gången i princip tomt på referenser till forskning liksom till högre utbildning.
Det som erbjöds kungen och andra intresserade var att statsministern utlovade det självklara, att man påbörjar arbetet med en ny forskningsproposition.
Han påminde också om Greta Thunbergs maning att lyssna på forskarna och så nämndes ”forskning” i samband med det så kallade Industriklivet, som ska innebära ett stöd till företag, ”hela vägen från forsknings- och innovationsprojekt till demonstrationsanläggningar och fullskalig produktion”.
Vilket får anses aningen futtigt jämfört med hur det lät 2014, i Löfvens första regeringsförklaring: ”Sverige ska vara en ledande forskningsnation. Unga forskares villkor ska förbättras. Forskning ska respekteras som den långsiktiga verksamhet det är och en ny forskningsproposition kommer därför att ha ett tioårigt perspektiv. Andelen kvinnliga professorer ska öka och forskningsanslagen fördelas jämställt. Basanslagen för forskning prioriteras upp.”
Och även om politikens fraser, som det där med ledande forskningsnation, blivit ganska så utslitna så är frågan vad det innebär när statsministern inte längre säger något alls, om ”forskning”.
Om politiker inte längre understryker intresse och respekt för forskningen som självständig verksamhet ökar risken att forskning reduceras till ett bihang till annat (som ”fullskalig produktion”).
Det finns redan en utbredd vana att ”forskning” används som verbal kosmetika, ett buzzword som låter bra och som kan användas lite hur som helst.
Som när Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson, i SVT:s nyheter tog forskningsfinansieringen som jämförelse i sin plädering för att avskaffa enprocentsmålet för bistånd.
Svantesson vill att biståndet i stället finansieras i fyraårsperioder, ”precis som man gör med forskningen”.
Vilket är ett mycket besynnerligt eller varför inte fräckt argument, då Elisabeth Svantesson, med akademisk bakgrund och styrelseuppdrag i Riksbankens Jubileumsfond, rimligen vet att forskning återfinns i den årliga statsbudgetens utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning.
Hon vet sannolikt också att finansieringen kan vara ryckig, när kvalitetsmiljoner plötsligt dras in eller när lärosäten får göra om sin årsbudget eftersom de blivit oväntat gynnade med anslag.
Om vi återvänder till årets forskningsfattiga regeringsförklaring nämns inte heller högre utbildning, man nöjer sig med att ägna en halv mening åt att regeringen ska ”förbättra lärarutbildningen”.
Ordet universitet förekommer över huvud taget inte, ”högskola” får ett enda omnämnande, men då hopbuntat med yrkeshögskolan, då regeringen med hänvisning till ”kompetensbristen” utlovar att ”steg ska tas för att underlätta rörligheten mellan yrkeshögskola och högskola”.
2019 är det alltså den flera gånger nämnda yrkeshögskolan som gäller, också här kan man jämföra med 2014 års regeringsförklaring som inte drog sig för att prata högre utbildning: ”Aldrig har så många unga sökt sig till en högre utbildning – men allt för många möter en stängd dörr samtidigt som den globala konkurrensen tilltar. Antalet högskoleplatser ökas därför i hela landet. Kvaliteten i högskolan ska höjas.”
Regeringsförklaringar innehåller inte nödvändigtvis särskilt konkreta utfästelser, men signalvärdet ska inte underskattas, det handlar om att markera politiska prioriteringar och omvänt, vad regeringen menar är mindre viktigt.
Och med den utgångspunkten är det både oroväckande och uppseendeväckande att 2019 års regeringsförklaring signalerar ett mycket förstrött intresse för forskning och högre utbildning.
MarieLouise Samuelsson, journalist och mångårig medarbetare på Universitetsläraren som med jämna mellanrum återkommer med nyhetskrönikor på universitetslararen.se
