Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Politisk påtryckning stoppade BTH:s campusutredning

Omöjligt att lägga ner campus inför ett valår. Det beskedet ska Blekinge tekniska högskola ha fått av Helene Hellmark Knutssons statssekreterare. Ministern prickades av KU. Men dåvarande statssekreteraren Karin Röding hävdar att hon aldrig sagt så.

14 juni, 2018
Per-Olof Eliasson
Våren 2017 inledde BTH:s rektor Anders Hederstierna en utredning om eventuell nedläggning av högskolans campus i Karlshamn. Exakt vad som hände sedan råder det delade meningar om, men klart är att Helene Hellmark Knutsson har prickats av KU – och att Karlshamn får behålla sitt campus.

Som Universitetsläraren tidigare rapporterat har Konstitutionsutskottet prickat Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, för att ha utövat ministerstyre när det gäller en eventuell nedläggning av ett av BTH:s campus. Dessutom riktar KU kritik mot att utbildningsdepartementet gett ofullständiga svar på utskottets frågor och också haft bristande dokumentation av ärendet.

”Svårt av politiska skäl”
Den 15 maj 2017 ringde rektor vid BTH, Anders Hederstierna, enligt KU:s betänkande, till dåvarande statssekreteraren Karin Röding och informerade om att det blivit en uppskruvad debatt i Blekinge med anledning av en möjlig nedläggning av campus i Karlshamn.
Då ska statssekreteraren enligt uppgifter som BTH lämnat till KU ha sagt att det ”kan bli svårt av politiska skäl för högskolan att fortsätta driva frågan”.

l samband med detta gjorde Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning (S), ett uttalande i Universitetsläraren att regeringen kommer ”att följa frågan”.

Ett par dagar senare ringde rektor för BTH återigen statssekreteraren och informerade om den fortsatt intensiva debatten i frågan. Då ska statssekreteraren ha sagt att det ”sannolikt /är/ omöjligt för högskolan att driva campusfrågan med tanke på förestående valår”.
Strax därefter drog BTH:s rektor tillbaka förslaget att utreda antalet campus med hänvisning till ministerns uttalande i Universitetslärarens artikel.

Minister kan inte ge order
KU understryker i sitt betänkande att styrningen av lärosätena normalt sker genom exempelvis regleringsbrev, där regeringen kan ge direktiv om antal campus.
– En minister kan inte ge en myndighet order. Direktiv till en myndighet ska ske genom ett regeringsbeslut, säger Konstitutionsutskottets ordförande Andreas Norlén (M) till Universitetsläraren.

I det här fallet är det statssekreteraren som informellt ska ha markerat att regeringen inte önskar att högskolan ska gå vidare med campusfrågan.
”Mot bakgrund av att regeringen styr sina myndigheter genom kollektivt fattade regeringsbeslut måste agerandet anses olämpligt.” skriver KU i betänkandet.
– Högskole- och forskningsministern får gentemot riksdagen bära ansvaret för det statssekreteraren har gjort, säger Andreas Norlén.

Ofullständiga svar
KU är också kritiskt till att ha fått ofullständiga svar från regeringskansliet.
– Vi fick en känsla av att departementets svar var en aning undvikande och ville förvissa oss om att vi fått all information i ärendet. Då valde vi att ställa en kontrollfråga till högskolan.

BTH redogjorde då för kontakterna mellan rektor och statssekreteraren.
– Vi påpekar att KU:s granskning förutsätter att vi får så fullständiga svar som möjligt på våra frågor. Jag menar att departementet borde ha upplyst oss om att statssekreteraren haft kontakterna, säger Andreas Norlén.

Är det vanligt att KU dubbelkollar regeringens uppgifter?
– Nej, det ska inte behövas. Normalt ska KU kunna förlita sig på att regeringskansliet ger ett korrekt och fullständigt svar.

Konstitutionsutskottet är också kritiskt till att det inte hos departementet funnits någon dokumentation från samtalen mellan statssekreteraren och högskolan, ”vilket har försvårat för utskottet att skapa klarhet i vad som har förevarit i kontakterna”.
– Vi frågade också vilka kommentarer regeringskansliet hade till svaret från Blekinge tekniska högskola. Men man hade inte någon dokumentation som visar vad som avhandlats mellan tidigare statssekreteraren och rektor för BTH. Eftersom man inte ger en annan bild än den som BTH ger så får KU utgå från att det BTH uppger är korrekt, säger Andreas Norlén.

”Stämmer inte”
Karin Röding, då statssekreterare vid utbildningsdepartementet, nu generaldirektör för Universtitets- och högskolerådet, UHR, kommenterar för Universitetsläraren Konstitutionsutskottets betänkande.

Stämmer det att du förde fram till BTH:s rektor att högskolan inte borde utreda campusfrågan?
– Det stämmer inte. Det jag ställde frågor kring, och det vi diskuterade, handlade om när utredningen skulle tillsättas och vad det fanns för tidsplan för den. Rektor informerade mig också om debatten i Blekinge, säger Karin Röding.

KU riktar också kritik mot att departementet inte hade dokumentation av samtalen mellan dig och rektor för BTH. Hur ligger det till?
– KU har ju över huvud taget inte frågat mig om något, så jag kan inte kommentera det. Men telefonsamtal är inte alltid dokumenterade.

Har alltså KU baserat sitt utlåtande på felaktiga grunder?
– Det är alltid en tolkningsfråga vad en annan person ska ha sagt men jag har inte själv blivit tillfrågad av KU om vad som har sagts. Man har gått på rektors logg och inte kollat med andra sidan, vad jag uppfattat att vi diskuterade i samtalen. Jag tycker alltid att man ska höra båda sidor när man gör en granskning, säger Karin Röding.

Karin Röding hade slutat som statssekreterare när departementet gav svaren till KU i maj i år. Hon lämnade uppdraget redan 22 februari.

”Korrekt bild av samtalen”
BTH:s rektor Anders Hederstierna kommenterar Karin Rödings uppgifter:
– Jag har i mitt svar till KU komprimerat min samtalslogg till kontentan av vad som sades. Så jag tycker att det jag skrivit till KU ger en korrekt bild av samtalen, säger han.

Efter kontakterna förra våren med Karin Röding och minister Helene Hellmark Knutssons uttalanden i Universitetsläraren valde Anders Hederstierna att avgå i förtid som en protest och markering mot ministern.

Så här säger Anders Hederstierna om varför kontakten med statssekreteraren då inte nämndes i media:
– Jag hade inga som helst planer på att redovisa de här underhandskontakterna med departementet. Men droppen, och det offentliga, var ju ministerns uttalande i Universitetslärarens artikel, så jag hänvisade till den. När sedan KU ställde frågor om vad som egentligen hände kände jag att jag måste redovisa exakt vad som hände, och inte bara det som stod i Universitetsläraren.

Anders Hederstierna säger sig vara nöjd med ärendets behandling.
– Jag tycker KU:s betänkande visar att jag gjorde en riktig bedömning av den stora kraften i den här frågan och att jag drog det så långt att jag ställde min plats till förfogande. Sedan hoppas jag att det här utslaget leder till mindre detaljstyrning av högskolesektorn i framtiden, säger Anders Hederstierna.

Han avgår som rektor 31 augusti i år.

Fotnot: Universitetsläraren har sökt ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv