När Anders Hamsten avgick som rektor för Karolinska institutet förklarade han det med att förtroendet för honom var skadat, eftersom han hade gjort en ”närmast total felbedömning av Macchiarini”.
Trots detta har Hamsten i sin nya roll som anställd i regeringskansliet haft inflytande på politiska beslut rörande KI.
Enligt uppgifter till Universitetsläraren har han själv berättat hur han fungerat som ”diskussionspartner” åt Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildnings- och forskning (S), bland annat inför regeringens ställningstagande till KI:s etablering av Ming Wai Lau Centre i Hongkong. Flera källor uppger också att Hamsten fanns med på departementet i slutet av juli 2016, när utbildningsdepartementet formulerade ett tillägg till KI:s regleringsbrev (se tidigare artikel).
Skadat förtroende
Det kan framstå som behändigt att ministern använder sig av Anders Hamstens sakkunskap, gällande det speciella pilotprojekt som Hongkong-etableringen utgör.
Men hur lämpligt är det att Anders Hamsten alls har med KI-ärenden att göra efter sin avgång? Med tanke på att han själv sagt sig ”medveten om att förtroendet för mig som rektor för KI är skadat både hos allmänheten, forskarsamhället och bland många av KI:s medarbetare och studenter” (DN Debatt, 13 februari 2016).
Att Anders Hamsten, efter att ha lämnat KI, fick anställning i regeringskansliet är självfallet helt enligt det regelverk som gäller för myndighetschefer.
Positionen brukar kallas att hamna på elefantkyrkogården, men då myndighetschefer, som rektorer, är högutbildade, erfarna och vana att jobba hårt handlar det inte (annat än i undantagsfall) om att de före detta cheferna bara sitter av sin välavlönade tid. I stället får de (ofta) kvalificerade arbetsuppgifter, exempelvis utredningsuppdrag.
Bryter mot praxis
I Hamstens fall beskrevs hans uppgifter i regeringskansliet som att han skulle ”vara behjälplig i utbildningsdepartementets arbete med universitets och högskolors internationella verksamhet”.
Men även om KI:s Hongkong-etablering otvivelaktigt är ”internationell verksamhet” förklarar det inte att Anders Hamsten alls haft kontakt med ärendet och ändringen i KI:s regleringsbrev.
Av tämligen lätt insedda skäl gäller nämligen annars att myndighetschefer som tvingats avgå eller fått sparken inte ska syssla med något som rör den verksamhet där de har misslyckats så till den grad att de inte längre kunde ha jobbet kvar.
Ministern avböjer kommentar
Varför regeringskansliet i Hamstens fall gjort avsteg från denna praxis är oklart. Helene Hellmark Knutsson har flera gånger avböjt att över huvud taget kommentera något som har med KI:s Hongkong-etablering att göra.
Första gången med hänvisning till att det är myndigheten KI som själv får bestämma över sin utlandsfilial, därefter med hänvisning till att hon vill avvakta om KU tar upp den KU-anmälan som gjorts av Fredrik Christensson (C) (se tidigare artikel).
Ytterligare en KU-anmälan har lämnats in, från Betty Malmberg (M), som bland annat vill att KU granskar om regeringen givit KI ett formellt och tydligt bemyndigande att etablera och bedriva forskningsverksamhet i Hongkong i enlighet med det ingångna donationsavtalet eller om ett bemyndigande från regeringen fortfarande saknas.
