Linus Salö har bland annat studerat hur forskare i datavetenskap och fysik använder språket.
– Om man bara tittar på publicering skulle man kunna få för sig att svenska inte används som vetenskapligt språk i många discipliner och att många andra discipliner är på väg åt samma håll, säger Linus Salö.
Men det motsägs av de studier han gjort på bland annat forskningsmöten, mejlkorrespondens och skypemöten. Han har funnit att svensktalande forskare nästan uteslutande använder svenska sinsemellan.
– De använder svenska hela tiden, varje dag och det är teknisk avancerad disciplinspecifik svenska. Och det är inte heller bara i tal utan även i skrift.
Citeringsindex är inte allt
Därför menar Linus Salö att diskussionen om domänförlust för det svenska språket i vetenskapliga sammanhang är alltför förenklad.
– Jag försöker förändra hur man ser på frågan om svenska och engelska i vetenskapen. Det finns mycket problem, inte minst föreställningen att värdet av forskares gärningar bara kan mätas i form av publiceringar i internationella tidskrifter, där mest engelska gäller. Forskare är ju mer än sina citeringsindex, det är inte det enda sättet att avgöra vad som är bra och betydelsefull vetenskap.
Linus Salö förespråkar flerspråkighet.
– Det finns många fördelar med att använda engelska. Men jag tror att processen där svenska ord och uttryck skapas skulle stärkas och gå fortare om det fanns fler sammanhang där forskare använder både svenska och engelska.
Forskning har en mängd funktioner
Det skulle man kunna styra genom att ändra på incitamentsstrukturer.
– Man borde undvika ett belöningssystem som helt och hållet nedvärderar vissa former av kunskapsproduktion. Forskning har en mängd andra funktioner än bara publicering i internationella tidskrifter och det vore bra att också andra funktioner premierades, som innefattar publicering också på svenska.
