Intresset ökar för KY-utbildningar

Utbildningarna är mellan ett och tre år, finansieras med statsbidrag och berättigar till studiemedel. De avslutas med en kvalificerad yrkesexamen. Cirka en tredjedel av studietiden sker ute i företagen. Omkring 220 olika anordnare har KY-utbildningar. Kommunerna har flest kurser, 51 procent, utbildningsföretag 39 procent, andra organisationer som ideella föreningar och stiftelser sex procent medan högskolor står för fyra procent av kurserna. De högskolor som har KY-utbildningar är framförallt Blekinge tekniska högskola och Högskolan i Jönköping, men också Malmö högskola. – Intresset från högskolorna har av någon anledning sjunkit, för fyra år sedan anordnade de åtta procent av utbildningarna mot i år bara fyra procent, säger Margareta Landh, informationsansvarig vid Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning. Delar av utbildningar upphandlas däremot ofta från högskolor, till exempel kurser i företagsekonomi. Undervisningen kan bedrivas i utbildningsanordnarens lokaler eller till exempel i lokaler hyrda av en högskola. Utbildningar i hela landet Under 2006 anordnades cirka 840 kvalificerade yrkesutbildningar med ungefär 18500 helårsstudieplatser, jämfört med 285000 helårstudenter vid högskolor och universitet. Utbildningarna finns i hela landet med ämnesområden som företagsekonomi, teknik, turism och hälso- och sjukvård. Det första initiativet till KY-utbildningar kom från den förra borgerliga regeringen som i början på 1990-talet tillsatte en utredning. – Man tyckte att det fanns ett glapp i utbildningsväsendet, att det fanns ett behov av en kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning starkt kopplad till arbetslivet, säger Sven-Erik Wallin, departementsråd vid Utbildningsdepartementet. När utredningen var klar lämnades den till Ylva Johansson, skolminister i den dåvarande socialdemokratiska regeringen. På våren 1996 startade Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning som skulle driva en försöksverksamhet och komma med förslag om hur utbildningen skulle organiseras i framtiden. Sven-Erik Wallin var kanslichef i kommittén så länge den fanns, fram till slutet av 2001. De två första utbildningarna startade 12 augusti 1996, en i Skellefteå och en i Nässjö. – Den i Skellefteå var en skogsmaskinförarutbildning, det kommer jag ihåg för jag var där på invigningen ute i skogen, säger Sven-Erik Wallin. IT stort område Utbildningar växte snabbt inom en rad olika ämnesområden. IT blev snart ett stort område. – Anledningen till att man startade KY var att man ville ha ett snabbrörligt system så att man skulle kunna flytta resurserna från ett område till ett annat allteftersom arbetsmarknadens behov ändrades. I KY hamnade också en del utbildningar som inte hade någon plats inom utbildningsväsendet i övrigt, som förberedande konstnärliga utbildningar och andra utbildningar inom kultursfären. Sven-Erik Wallin betonar skillnaden mellan akademiska utbildningar och KY-utbildningar. – Om man ska driva KY-verksamhet vid en högskola ska man vara mycket medveten om att det är arbetslivets lite kortsiktigare behov som man är till för i rollen av KY-anordnare. Men det förekommer att KY-utbildningar blir högskoleutbildningar. – Ett par byggnadsantikvariska utbildningar i Mariestad har gått över från KY till att bli akademiska utbildningar. Här fanns behoven av akademiskt djup, säger han. Har dubbla roller Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning styr KY-verksamheten. – Vi har dubbla roller, dels beviljar vi vilka utbildningar som får starta och tilldelar medlen, dels är vi även tillsynsmyndighet, säger Sonja Eriksson, generaldirektör vid myndigheten. Det finns ett ökande intresse för KY. – Vid ansökningsomgången som gick ut 5 september ökade antalet ansökningar att starta KY-utbildningar med över 40 procent. Det finns ett stort intresse från arbetslivet att snabbt få den kompetens som de här utbildningarna ger, säger hon. När KY-myndigheten startade för sex år sedan fanns det en avvaktande attityd från akademins sida, – Idag kan man skilja de här utbildningsformerna åt. Kort leveranstid, kort livslängd på KY-utbildningarna, om vi jämför med många högskoleutbildningar. KY bygger helt på att arbetslivet behöver kompetensen genast. Ingen formell kompetens Sonja Eriksson betonar närheten till arbetslivet. – Jag tycker det är viktigt att vi verkligen får arbetslivets, näringslivets och branschernas engagemang. Det är själva stommen, finns det inget behov från arbetslivet finns det ingen KY-utbildning heller. Det finns inga krav på utbildning för en lärare inom KY. – I vår förordning står tydligt att man inte behöver ha formell lärarkompetens för att tjänstgöra som KY-lärare, det viktiga är att man har yrkeskompetensen, säger Sonja Eriksson. Troligen kommer KY-konceptet att vidgas. Regeringen har tillsatt en utredning om en framtida yrkeshögskola där KY-utbildningarna utgör stommen. Utredningens uppgift är att skapa ett ramverk för kvalitetssäkring och kvalitetskriterier för en framtida yrkeshögskola. – Troligen kommer det att bli en kvalitetsgranskning som svanmärkning eller nyckelhålsmärkning; utifrån ett antal uppfyllda kvalitetskriterier får utbildningarna möjlighet att kalla sig yrkeshögskola, säger Dan Fagerlund, huvudsekreterare i utredningen om yrkeshögskolan. Utredare är Anders Franzén. En rad olika utbildningar Regeringen tänker sig att antalet helårsplatser i yrkeshögskolan blir runt 45000 vid starten. En rad olika utbildningar är tänkt att ingå en yrkeshögskola: • KY-utbildningarna. • Påbyggnadsutbildningar som finns inom den kommunala vuxenutbildningen, exempelvis påbyggnadsutbildningar till tandsköterskeutbildningen. • Vissa av folkhögskolornas utbildningar, exempelvis fritidsledarutbildning och teckenspråkstolkar. • Vissa utbildningar inom de kompletterande skolorna, som Stenebyskolan i Dalsland, som utbildar smeder och möbelsnickare, och Capellagården på Öland. • Vissa kortare högskoleutbildningar. – De utbildningar som i dag inte passar in i Bolognaprocessen på grund av att de är kortare än tre år bör prövas av högskolan. Ska de bli forskningsanknutna och göras treåriga eller ska de bli en del av yrkeshögskolan? säger Dan Fagerlund. Öppen fråga Hur en framtida yrkeshögskola ska organiseras är än så länge en öppen fråga, kanske blir det en slags paraplyorganisation. – Vi har nu en KY-myndighet och något liknande är tänkbart för yrkeshögskolan. Däremot ska det inte byggas upp en yrkeshögskoleorganisation. – Det ska inte bli en viss typ av utbildningsanordnare som får företräde utan hela floran av anordnare ska finnas kvar. Hur blir yrkeshögskolans förhållande till akademin? – Vi ser att det finns möjlighet att utveckla en samverkan med högskolor men vi kommer inte att styra eller reglera den. Det finns alltså möjlighet till ett nytt verksamhetsben för högskolor? – Ja, för många mindre högskolor är det extra viktigt att ha kopplingen till arbetslivet och näringslivet, säger Dan Fagerlund. Utredningen ska lägga sitt slutgiltiga förslag 29 februari 2008 och efter remisstid kan ett möjligt riksdagsbeslut komma på hösten 2008. Tidigast kan en yrkeshögskola inrättas hösten 2009.