NEDSKÄRNINGARNA I antalet utbildningsplatser är delvis en effekt av att regeringen höjt studentpengen inom hum-samområdet.
– Man tycker att med högt söktryck och hög ungdomsarbetslöshet borde regeringen inte bara ge kvalitetsförstärkning utan öka anslagen till universitetet så man fick möjlighet att ta in fler studenter, säger Anders Grundström, ordförande i SULF-föreningen och Saco-S-rådet vid Uppsala universitet.
Han menar att det är svårt att bedöma om minskningen av antalet utbildningsplatser kommer att leda till uppsägningar av lärare.
– I och med att man har fått pengar för att öka lärarinsatsen inom humsam kan det innebära nyanställningar på vissa håll medan det blir neddragningar på andra, säger han.
En rad faktorer medverkar till att Uppsala universitet tvingas till så stor minskning av antalet utbildningsplatser.
– De tillfälliga utbildningsplatser som regeringen delade ut på grund av den ekonomiska krisen hoppades man få behålla vid Uppsala universitet. Man använde en del av pengarna till ett vårintag på juristprogrammet och band därigenom upp den delen av pengarna för en längre tid, säger Anders Grundström.
Uppsala hade också sparade anslag som man använde för att inte behöva ta bort de extra utbildningsplatserna 2012, man måste ta bort dem 2013 istället.
– Nu måste man därför spara 70 miljoner. Däremot tillkommer det drygt 53 miljoner i kvalitetssatsning för utbildningsområdet humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Men de pengarna kan man ju inte använda för att öka antalet utbildningsplatser, utan för att öka utbildningsinsatsen på de kvarvarande platserna.
Dessutom har det vid Uppsala universitet varit en diskussion om konsistoriets, universitetsstyrelsens, beslut i april om en ny modell att fördela grundutbildningspengarna.
– Inom hum-sam-vetenskapsområdet var man upprörda för att man ansåg att den nya modellen missgynnade dem för att den förde över pengar till medfarm-området.
Konsistoriets beslut innebäratt varje vetenskapsområde får ett takbelopp som det ska fördela på egen hand. Hur detta slår vet man inte förrän vetenskapsområdena fördelat utbildningsplatserna för nästa år i början på hösten.
– I och med att utbildningarna även efter förstärkningarna av studentpengen är billiga inom humsam kommer många av utbildningsplatserna att försvinna där.
Men även de tekniska och natur vetenskapliga områdena drabbas.
– Förra hösten var det ett så stort intresse för utbildningarna att man tog in fler studenter än man hade pengar till så nu måste man minska antalet utbildningsplatser, säger Anders Grundström.
DET ÄR INTE BARA Uppsala universitet som tvingas skära ned utbildningsplatserna.
I en debattartikel i Upsala Nya Tidning 1 juni 2012 skriver rektorer och prorektorer vid universiteten i Lund och Uppsala att Lunds universitet måste göra en ungefär lika stor minskning av antalet utbildningsplatser som Uppsala. Rektorerna beräknar att sammantaget kommer antalet utbildningsplatser i Sverige att minska med 20 000– 30 000 platser nästa år.
Hittills har den offentliga debatten mycket rört sig om att regeringen omfördelar resurser från små till större lärosäten. Men rektorerna menar att den förda politiken också drabbar de stora universiteten.
– Bakom en retorik som talar om efterlängtad satsning på kvalitet och nödvändig omstrukturering av ett alltför utspritt och fragmenterat högskolelandskap döljer sig en nedskärning av utbildningsvolymen, också vid våra främsta och internationellt sett mest väletablerade lärosäten, skriver de.
Rektorerna konstaterar att summan av regeringens reformer för högre utbildning är ett nollsummespel. Det handlar om en omfördelning av medel snarare än om en nysatsning.
Till detta kommer att de tillfälliga utbildningsplatser som regeringen fördelat för att möta en tuff arbetsmarknad nu försvinner.
Rektorerna menar att det behövs ett utbildningsanslag som räcker till både kvalitet och en bredd i utbildningsutbudet.
– Ett första steg vore att låta lärosätena behålla de tillfälliga utbildningsplatserna i ytterligare några år, skriver de.
