Dåden påverkade bara programinnehållet marginellt, säger Pelle Öhlund, säkerhetschef vid Uppsala Universitet och värd för konferensen.
– Men självklart måste universiteten vara på sin vakt mot presumtiva terrorister, till exempel militanta aktivistgrupper. I Belgien har akti-vister infiltrerat institutioner med inriktning mot språk och kultur. Syftet är bland annat att misstänkliggöra vetenskapliga arbeten som går stick i stäv med infiltratörernas ideologi och religiösa grundsyn. Liknande tendenser kan skönjas även i Sverige och universiteten samarbetar därför med Säpo.
Lära av varandra
Bland föreläsarna fanns bland annat representanter för den svenska polisen, Scotland Yard samt säkerhetschefer från högskolor världen över.
– Ett viktig syfte med Campus Security är att lära av varandra och bygga nätverk, berättar Pelle Öhlund.
– Hotbilderna har delvis nationella förtecken men det finns också gemensamma hot. Terro-
rism är ett exempel. Benchmarking mellan lärosäten världen över är därför ett bra sätt att sprida de goda exemplen på, när det gäller säkerhetsarbetet.
Mike Pedersen från det brittiska säkerhetsföretaget Proseq framhöll att universiteten och högskolorna, där framtidens chefer utbildas, måste gå i bräschen för säkerhetstänkandet. Det handlar både om attityder och kunskap och universitetslärarna ska vara goda föredömen för studenterna.
– Säkerhet är en del av en triad, där också den yttre miljön och arbetsmiljön ingår, menar Pelle Öhlund.
– Universitetet i Bologna har samma synsätt och deras säkerhetsorganisation är uppbyggd kring samma triad som vår. Många förknippar säkerhet med lås, larm och antivirusprogram. Men framförallt handlar det om ordning, reda och skärpta sinnen. Den som ser eller intuitivt anar ett hot eller en fara ska snabbt slå larm. Uppsala Universitet har drygt 40 000 ögonpar. Inget elektroniskt system i världen kan upptäcka det vi tillsammans kan se.
Hotfull brand gav kunskap
Bernadette Duncan, City University of London, berättade livfullt om den brand som i fjol hotade att ödelägga det anrika universitetet:
– Tack vare en snabb evakuering av byggnaden och ett rådigt ingripande av säkerhetschefen kom inga människor till skada, säger Bernadette Duncan.
– Efter branden har vi sett över våra säker-hetsrutiner och har årliga evakueringsövningar. Säkerhetspersonalen får speciell utbildning, där vi lägger tonvikten vid kommunikation för att undvika panik i händelse av brand. Vi har också utsett en insatschef som bland annat ansvarar för att vi följer fastlagda utrymningsplaner. Vi har också sett över rutinerna för intern och extern kommunikation, bland annat för att kunna ge korrekt information till massmedia i en katastrofsituation. Krishanteringsgruppen har ett eget rum med all tänkbar kommunikationsutrustning.
Mark W. Tinlin, säkerhetschef vid Carleton University i Ottawa i Kanada, betonade bland annat vikten av att anlita extern expertis i benchmarkingprocessen, eftersom det är lätt att bli hemmablind. Det är också viktigt, menade han, att ha en handlingsberedskap för till exempel kemiska attacker från terrorister och att roll- och ansvarsfördelningen är tydlig i säkerhetsorganisationen.
Brottsligheten allt grövre
Vad anser du generellt om säkerheten vid svenska lärosäten?
– Den är god men brottsligheten blir allt grövre i Skandinavien, ett faktum som Christer Ekberg, rikskriminalens biträdande chef, framhöll på konferensen. Det accentuerar behovet av en väl fungerande säkerhetsorganisation, anpassad till dagens hotbild. Till de nya hoten hör till exempel attacker mot institutioner, där det finns försöksdjur. Det har vi drabbats av även i Sverige och det finns en risk att de kan eskalera om vi inte vinnlägger oss om en god forskningsetik.
– Det mångkulturella Högskolesverige adderar ytterligare en dimension till hotbilden, liksom den öppenhet som är svenska lärosätens adelsmärke. På vissa högskolor finns gifter, alkohol, sprängämnen samt narkotiska preparat, konst och antikviteter som är stöldbegärliga. I sådana lokaler måste vi ha ett väl fungerande tillträdesskydd.
IT-säkerheten är också viktig.
– Dagens högskolor är helt beroende av en fungerande IT-infrastruktur, säger Pelle Öhlund. Datorkunskapen är gedigen hos studenterna och risken finns alltid att någon använder den i destruktivt syfte. Det finns bland annat hemliga forskningsrapporter i våra databaser. Så det är viktigt att göra back up och vidta andra säkerhetsåtgärder, så att känsligt material inte faller i orätta händer.
CLAES-GÖRAN HANBERG
